Lördagsglädje

Massor med härlighet. Det har denna dag fyllts med. Roliga stunder och sol. God mat och fnitter.

Sju ljuset

Det finns ett speciellt ljus,
där bakom syrenens fröställningar.
Ett varmt morgonsken som återvänt.
Nu vet vi här vid älvens strand att den
femte årstiden börjar.
Det är när
ljuset ger oss energi och kraft,
när solen värmer och fåglarna
sjunger vårsånger redan före fem,
Celina återupptar sitt revir,
och vi börjar grilla.

Varför vill alla ha rabatt på städningen?

Varför är värdet på en timme städning inte lika högt som en timme reparation av värmepannan?
Det finns ingen som prutar när rörmokaren kommer och ser till att det blir värme i huset igen. Men när städfirman dyker upp är deras arbetstid bara värd hälften av deras pris.
Detta har jag tänkt på och funderat omkring. Och jag har några svar som kanske skulle kunna höja värdet på det arbete vi inte är beredda att betala fullt pris för.
Städningen har ett lågt teknik- och kunskapsinnehåll.
Vi ställer låga krav på de personer som arbetar med städning. Vi har inga krav på att arbetet utvecklas och får ett större värde.
Skulle vi vilja, så skulle vi kunna förändra detta.
Ett sätt att höja värdet på en timme städning är att teknik tas fram så att ingen som inte arbetar med städning kan göra lika mycket lika bra som en städare.. Då kommer vi att vara beredda att betala vad den timmen kostar.
Då kommer vi inte att se på arbetet med att städa som något annat än ett hantverk bland andra.
En annan orsak till att städning har ett lägre värde än t ex att hämta barn från barnomsorgen, ta hem dem och vänta på att föräldrarna hinner hem är tidspassning. Städningen kan ske nästan när som helst, men barnen måste hämtas en viss tid och lämnas en annan.
En viktig fråga som vi måste ställa oss är:
Vilka arbeten ska vi satsa på? Vad utvecklar vårt samhälle?
Idag vet vi att arbeten med lågt ekonomiskt innehåll skapar stora hälsoproblem. I boken Jämlikhetsanden beskriver Richard Wilkinson och Kate Picket hur de länder som har stora inkomstskillnader också har stora sociala- och hälsoproblem. Men i länder som Sverige, Norge och Danmark mår hela befolkningen mycket bättre trots att medelinkomstern är lika som i de länder med stora inkomstskillnader.
Skillnaden i levnadsstandard skapar problem i sig.
Arbeten utan innehåll med låg lön som staten skapar för att hålla outbildad arbetskraft i arbete leder inte till en utveckling. I Frankrike har staten t e x infört säkerhetspersonal på bensinstationer vid lågkonjunktur. För lägsta lön står personer och kontrollerar när kunderna tankar sina bilar.
I Sverige har alliansregeringen infört subventioner på städning, för att innehållet i arbetet inte motiverar priset på arbetet.
Inte ens de med högst inkomst i vårt land anser att en timme städning är värd lägsta lön enligt avtal. Men regeringen anser att det är bättre att outbildad personal städar med statliga bidrag än att de är arbetslösa.
Regeringen frågar sig inte om arbetet som städare kan få ett högre värde, och de frågar sig inte vilket priset är på hälsan och det sociala välbefinnandet i de familjer som blir beroende av arbetet som städare.
Arbetet är ju inte ens värt den lägsta lön som betalas i Sverige, enligt alliansregeringen.
Detta var dagens evangelium enligt Eva.
Se DN

Ville så väl

Lyckan är att ha ordning tyckte jag och lyfte fel. Ryggskott och oordning.
Det gäller att le,
och hoppas på att panodilen hjälper.
Ute på altanen drippar det,
och droppar i solen.
I de gamla granarna,
sjunger några vårrusiga fåglar.
Nu gäller många v:n igen.
Vila, värme, vänlighet, vitaminer,
och mindre vilja.

Roligt för frankofiler och andra

Jag måste bara berätta en urgammal historia från Läroverket. Där jobbade en lektor i franska i början på 60-talet. Han hade bara något år kvar till pensionen när han skulle ta avsked inför sommaren.
De som skulle bli studenter nästa vår fick höra följande historia:
Drick inte champagne och sitt om ni åker till Paris. Då kommer ni aldrig att komma iväg från kaféet. Tänk på de två svenskarna som snubblade in på sitt hotellrum och snavade. Den ene föll mot sängknoppen och dog. Den andre skickade ett kort telegram hem för sina sista centimes. Där stod det: 52, eller sängkantdö...

Vara eller inte

Helena Duroj skriver här om RUT-avdraget. Eller pigavdraget. Ytterligare en syn på hur avdraget ger förmåner åt dem som redan har. Jane Morén berättar om det kunde vara förr. Jag hoppas på att de som inte har kommer att få några förmåner efter nästa val.

Vinterglädje!

Jag ger inte upp. Positiv som fan.

Boeuf B

En blåsig, härlig, doftande dag, i köket. S bakade långpannekaka, A bakade tre olika sorters muffins och jag bakade surdegsbröd. På spisen stod en gryta full med Boeuf B . Magen är full, glasen tömda och teet doftar citronblomma.
Inspirationen kom från Julia och Julie och glädjen över att maten blir så god på den nya spisen.

Vårvinter-tyg

Är det så här mitt nya tyg ska se ut? Jag provar.

Mersnö

I kontrast till vårnostalgin presenterar jag mersnö, som i mervärde. Ni vet det där som Konsum skulle stå för enligt reklamen.
Ibland får jag kommentarer som på något sätt förutsätter att livet vid älvens strand skulle innebära för mycket snö och kyla.
Ibland vore det sant.
Mersnö kan vara ett mervärde, men också för mycket. Idag är det sant.

Lite vår- och barndomsnostalgi

Vårromantiker i storstan har helt rätt. I början på mars brukar snön ha försvunnit. De fina knotiga träden finns på Karlbergsvägen. Då för två år sedan gick jag och vandrade runt hela Vasastan. Jag var inte säker på om min mamma skulle bli bra efter en operation. Men den härliga solen kom och trottoarerna runt Sankt Eriksplan fylldes av fastlagsris.
I hörnan Torsgatan/Karlbergsvägen öppnade ett häftigt galleri i Byléhns lokaler.
Ja, minns ni Byléhns? Butiken med automatförsäljning? Hur man kunde slå ett nummer med en nummerskiva och då stannade karusellen med smörgåsar, mjölk, dricka, matportioner och man fick stoppa i pengar. Sen öppnades luckan och kvällens inköp var avklarat.
Jag stod på andra sidan gatan hela min barndom och kikade på de "stora" som fick använda automaterna. Väntade på bussarna mot Råsunda.
Nu rullar tunnelbanetågen till Västra skogen, Solna Centrum och Näckrosen.
Solna är inte många minuter bort. Inte många tankar bort.

Snöstäder, Signes fina mönster

Ett av mönstren som Signe gjorde i oktober har fått bli gardiner. Fina vita snösiluetter på vitt tyg.
På kvällen lyser vi upp dem med julgransbelysning, på da'n är det dagsljuset som får husen att framträda.
( I höstas var mönstret svart på en ekologisk shoppingkasse.)

Behöver män städhjälp?

Lotta Gröning skriver att Mona Sahlin förstår att kvinnor behöver städhjälp, från sin stora gård i Norberg.
Jag undrar vem som ska betala. Jag med mina inkomster har inte lust att subventionera städbehovet hos dem som har mer än 375.000 kr/år i lön.
Jag undrar vad männen behöver?
Inte rent i alla fall. Eller?
Följer man dagens pigavdrag ser vi att de som får avdrag för städning och tjänster i hemmet tjänar mer än 30.000 kronor per månad. Har de inte råd att betala för städningen?
Avdragen görs inte i Trollhättan men i de förorter som i och med den nya fastighetsavgiften redan fått de största skattesänkningarna i historien. Räcker inte den minskade fastighetsskatten på 40-50 000 kronor till städning och snöskottning i Täby, Nacka, Lidingö och Danderyd?
Det frågar jag mig idag enligt mitt evangelium.

Snödrivor på bredden

Ser ni snökanten uppe mot huset? Då ser ni hur bred drivan är mot vägen.
Mitt i allt spretar de sibiriska ärtbuskarna med sin vassa taggar.
Jag undrar om häcken är så ilsk som den ser ut.
Det är som om de vresiga grenarna ger den kraft att komma igen och igen varje vår. Det kan behövas när de duktiga snöröjarna trycker snön från vägen rakt in i den. Varje vårs grönska börjar med ett litet grågrönt öron på de grenar som ligger mot vägen. Sen växer varje kvist med en enorm kraft. Det har inte varit en sommar utan att vi har kapat den en halvmeter. Om jag tycker om den? Nej! Jag beundrar den.
Ful och taggig, gråbrun och trist förvandlas den till ett ljusgrönt och gult blomsterparadis varje försommar.
Plusgraderna? Doften av dem försvann. Nu hoppas vi på solen.

Stephane Lambiel

En favorit i repris. Varsågod.

Det fungerar verkligen...

Varje morgon kommer tidningsbilen oavsett väder. Det tycker jag är ett mindre mirakel. I alla fall när jag tänker på SJ, SL, Ryan air, Posten...
Bussarna rullar också varje kvart. En mot Hertsön och en annan mot Björkskatan.
Då är det lätt att vara nöjd.

På kant med snön

Istället för det föregående inlägget.

Tankar om varför snön ligger kvar på trottoarerna i vissa städer

Snön ligger kvar men snöbudgeten är slut. Då började jag tänka på att vi kan se på skattekronorna på flera olika vis.

Våra skattepengar kan ha direktkontakt med snön. Ja, så där som vi gjorde före 1980. Kommunen fick in skattepengar från staten. De använde pengarna till att köpa in snöröjningstraktorer, personal som arbetade på schema dygnet runt och till hyra för lokaler. De hade extra maskiner som står i reserv för att kunna röja snö och sköta parkerna även om något går sönder eller det blir snöoväder. Personalen arbetade med parker och vägar på sommarhalvåret. Det fanns ingen priskonkurrens. Skattekronorna gick till snöröjning på vintern och buskar och asfalt på sommaren.

Skattepengarna används för att köpa in snöröjning. Det gör de flesta kommuner idag. En avdelning på kommunen använder pengarna för att köpa in så billig snöröjning som möjligt. De köper också in parkarbete och vägskötsel av andra bolag. I och med att det lägsta anbudet måste antas har företagen ingen chans att ha extra traktorer som de kan använda om det kommer stora mängder snö. Det finns ofta inget utrymme för arbetsscheman som rullar dygnet runt. Så här har det sett ut sen kommunerna började köpa in tjänster.

Skattepengarna används för att köpa in snöröjning och öka tillväxten. Nu har något hänt. Skattekronorna har ändrat skepnad. Nu är verksamheten i kommunerna till för att öka storleken på ekonomin. Kommunerna köper fortfarande in snöröjning av olika bolag. De måste fortfarande anta det lägsta budet. Men sambandet mellan snön och skattekronorna är brutet. Bolagen som säljer snöröjning är inte i huvudsak åkerier och traktorägare. De är aktiebolag som har avdelningar som köper in snöröjning.

Skattekronorna används för att öka tillväxten och för att snön ska röjas bort.
Här är vi nu. Skattepengarna används för att bilda bolag som köper in snöröjning av andra bolag. Pengarna används för att hyra maskiner och personal.
Skattekronorna går till en kommunal avdelning som bildar ett kommunalt bolag. Det kommunala bolaget skapar en avdelning som köper in tjänsten att köpa in snöröjning av en entreprenör. Det privata inköpsbolaget skapar inköpsunderlag och lämnar ut en förfrågan. Svaren går sedan till det kommunala bolaget som väger de olika anbuden mot varandra. Några anbud antas. De bolag som ska sköta snöröjningen köper sedan in arbetet av andra bolag. Dessa bolag köper in tjänster från traktorägare.
Nu finns nästan inget samband mellan skattekronorna och snön. Men skatterna genererar vinster och ekonomin växer.
Snön den ligger kvar på trottoarerna.