Ett tips till

---

Svenska Dagbladet
04 Dec 2010

Nu har jag långsamt

läst tre morgontidningar. Och jag vill rekommendera Lena Anderssons krönika i DN. Läs den här.  Jag hade glömt bort att läsa Anna Laestadius Larssons torsdagskrönika,  läs den här. Och i NSD läser jag om LKAB som förlorade sin överklagan i kammarrätten. Vad de hade överklagat? Jo, det ville använda samma mobila kran som orsakade två dödsfall. Läs här.

Min tidningskatt och jag ska dra vidare till Västergård på folkhögskolan i Sunderbyn.

Jag tar sats

Nu har jag suttit här i mörkret och lyssnat till tystnaden sedan klockan slog sex. Jag tar sats. Idag är det adventsmässa. Det blir en heldag.

Någon annanstans

L sitter på bussen med en X2000biljett. Det var den tågresan konstaterar hon. Trafikverket klarar inte av att hålla järnvägsspåren farbara. Sveriges nya superduperverk som ska se till att logistiken i vårt liv fungerar har långt kvar till att fungera som organisation. När en kontaktledning föll ner före banverkets tillkomst då tog SJ fram ett diesellok och körde tåget till slutstationen. Nu får passagerarna sitta i sex timmar på ett utkylt tåg och vänta. Jag hoppas verkligen att de med erfarenhet och kunskap får i uppdrag att lösa de problem som ledningen för SJ och Trafikverket har. Det är inte snön, det är inte vintern som är problemet .

Det finns någonannanstans.

Morgon i december

 Slutet på väderleksrapporten...  Umeå minus sexton, Luleå minus fyra och Kiruna plus två. 

 Det är inte bara temperaturerna som är overkliga ...ljuset förflyttar mig in i ett sagoland.

 Världen blir målad med ljusa akvarellfärger och för varje minut späds färgen ut.

Både måne och soluppgång när klockan nästan är halv nio.

Gratis är gott

En klyfta öppnar sig allt vidare mellan de som har och de som inte har.

Ja, lön.

Idag är det helt accepterat av vår regering att alla som söker arbete ska räkna med att arbeta gratis. Och ju yngre de är desto fler timmar ska de gå till sitt arbete utan lön.

Och skulle någon mot alla odds söka ett arbete inom kultursektorn föreslår kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth att de ska arbeta som volontärer. Arbetsuppgifter som kräver fem års utbildning för att utföras ska nu föras över till outbildade volontärer som gör jobbet gratis.

Men administratörerna, och de höga cheferna som kan minska sina lönebudgetar får de lägre lön? Ska deras arbetsuppgifter utföras gratis? Slipper skattebetalarna och aktieägarna betala ut bonus till dem?

Nej, det är subventionering som gäller. Vanliga familjer får försörja sina ungdomar trots att de arbetar heltid. Företagen får lägre lönekostnader för dem som jobbar på golvet.

Cheferna på toppen, de får högre lön och mer i bonus.

Och kulturarbetarna får ta ett eller två extra jobb till för att kunna både arbeta med vad de är utbildade till och äta.

PS. Bilden visar Östra skolan en byggnad för bildning.

Milda vindar från väster

I ett helt nytt vinterland.

Idag är det bara några få kalla grader vid älvens strand. Det känns som om vi har gjort en resa någon annanstans.

Allt går så mycket lättare när glasögonen inte frostar igen. När mlle Renault vill rulla fram utan att klaga. När ett lager kläder håller kylan borta.

Tjugonio minusgrader i Östergötland, sexton i Stockholm.

Noll i Kiruna.

I videobutiken

Vi längtar efter den riktiga Doktor Zivago. Omar Sharifs Zivago.  Kollar på nätet om den finns till salu. Och enligt uppgifterna vi får fram finns den på Storgatan i Luleå.

Vi åker in hela surven för att hitta igen den. Men inte fanns den inte. När vi frågar om hjälp, syns det helt klart i ögonen på den unga dam som jobbar i butiken att vi är helt stenålders. Till slut kommer en ny vy fram på datorn i butiken som visar på slut i butik och slut i lager.

Vi får nöja oss med en engelska kortserien Doctor Zhivago från början på 2000-talet.

Jag fyndade filmer jag velat se länge. Un education, Den första dagen på resten av ditt liv, Gainsburg och Miraklet i Lourdes.

Filmkväll hela veckan!

Röda kinder

Det är bara jag och den vitruggiga haren som finns i Amandus skog. Vi njuter av den absoluta stillheten.Mina andetag hörs och snön som kraschar mot kängorna. Haren sitter så långt borta att jag bara skymtar en rörelse.

Jag följer stigen ner mot älven. Solen vilar bakom de höga granarna. Det finns ett svagt sken av morgonrodnad . På marken dansar spåren tvärs över.

Ljuset räcker inte än.

En ilande svag vind drar fram från isen. Både kamera och glasögon immar igen.


Iskristaller, glitterfrost, snögnäll.

Ser ni haren där borta på isen? Det är inte så lätt. En rörelse, ett svagt ljud, inget mer.


Många spår och långa spår.

Jag går hem med äppelröda kinder och kall nästipp. De kalla graderna är 17 idag.

Oxkinder

min nya passion. Igår när jag hamnade på Ica hittade jag ett paket med oxkinder. Mer än ett kilo för 50 spänn. Hade ett minne långt borta bak i nacken om att det är en delikatess. Men hur lång tid tar det att tillaga detta något hårda kött?

Jag hittade ett recept i en kokbok som påpekade ganska strängt att minst fem timmar i grytan fick jag räkna med. Sagt och gjort.

Kinderna i grytan i 2 cm stora kuber. Rödlök, vitlök, morötter, timjan, lagerblad, salt och peppar, en buljongtärning, 3 dl rödvin, 1 dl portvin, 1 dl nypressad apelsinsaft och två skalbitar. Sen fick allt stå och puttra långsamt från klockan ett till klockan sex.

Nu har vi ätit upp allt. Tjejerna tog om två gånger. I morgon finns det ingen matlåda.

Spökar det?

Det skrapar oroande i värmepannan när vi slår om från sommar till vinter. Hela natten låter det som om vi har besök av tomtar som ramlar ner för trappan.

Duns, duns och duns.


Nu har samma vatten snurrat runt i golvet i tolv år. Det är kanske en idé att byta det? Jag kan inte hitta någon beskrivning över vad som ska göras. Så nu får vi vänta på någon som kan.

Adventsljusen lyser i det svaga morgonljuset. Vi vill inte veta, men det är 19 kalla grader idag.

Fantasi och lek

Kommer du ihåg hur det var att leka så intensivt att det verkliga livet bara försvann? Hur det var när leken var som om du var med i en film eller i en annan värld?

Jag kan minnas några fantastiska lekar. En som Lotta och Anette hade med sig på ett besök hos oss på Öland. De hade börjat leka att de var två föräldralösa systrar som levde på 1800-talet på ett barnhem. Jag blev den tredje minsta systern som fick minst mat och mest skäll. Vi var så intensivt inne i vår fantasi att våra mammor hade svårt att bryta leken.

Länge kunde jag inte se de platser där vi lekt vår grymma saga utan att jag började gråta. Den skrämmande stämningen från 1800-talet svepte in i skuggan av enebuskarna och jag kände mig lika övergiven igen.

Leken på min emalj är från lekis.