Nej, jag vill inte se eller höra nedsättande vitsar

Jag trodde att det finns gränser för vad vi säger och hur vi skriver. Men det finns det inte om jag ska döma av vad jag har läst och sett efter igår. Det finns inget försvar för dem som går över alla gränser för att förlöjliga sina politiska motståndare. Låt dem göra det helt själva. Det är du som förlorar all trovärdighet när du går över alla gränser för att slå ner på andra.

Om ni undrar vad jag skriver om så tänker jag inte länka till eller upprepa vad jag har läst och sett. Och det handlar inte om att protestera mot rasister eller nazister, det handlar om att förringa sin motståndare på grund av kön.

Det är frestande att vara vitsig ibland, men det finns inget försvar för att vara nedsättande mot någon. Det är inget retoriskt grepp som leder till några segrar.

Istället vore det bra om vi visar respekt för alla. Vi kan debattera och få fram olika budskap genom att ta fram våra bästa argument inte genom att skrika ut vår vrede.

Ni vet det där med både och. Både goda argument och respekt för motståndaren.

Både och var det när jag satt här vid femtiden i morse i solen och lyssnade till måsarna. Det kändes som om jag var förflyttad till skärgården, men jag vet ju att det är soptippen som drar. Nu har deras glada kraxande försvunnit och regnet droppar sakta ner och ger lite växtkraft till det som överlevt denna isvinter. Julrosorna klarade inte av att regnet kom i februari och inte i april.

Scillan däremot gillar verkligen att det aldrig blir vårljumt ute. Nu har den blommat i en månad. Och det är ju inte så dumt. Både och som sagt. Både och.

Våra vänner kan vara våra värsta fiender

Idag publicerar Svenska dagbladet en debattartikel av Kristina Jonung. I artikeln vill hon ursäkta vår förre näringsminister Maud Olofsson och skydda henne från alla kritiker. Maud Olofsson är en mycket erfaren och kapabel politiker som har arbetat politiskt i minst 40 år.

Men tesen att Maud Olofsson får hårdare kritik än andra undrar jag om den håller. Jag är säker på att många kvinnor måste stå ut med ovidkommande kritik för att kunna fortsätta verka som ministrar eller höga chefer. Men just i detta fallet har Kristina Jonung fel i sak.

Ingen av styrelseledamöterna utom den som Maud Olofsson gav direktiv kan rösta igenom några beslut. Det är staten som äger 100 procent av Vattenfall. Det är staten som har 100 procent av rösterna.

Redan före beslutet att köpa in Nuon hade näringsdepartementet gjort en utredning för att se om priset på företaget var rätt. Dessa opolitiska tjänstemän som är anställda för att utreda hur olika beslut påverkar Sverige, staten och de statliga bolagen kom fram till att priset var fel.

De ansåg att Nuon var minst 30 miljarder för dyrt. De föreslog att regeringen skulle avslå ett köp om inte priset sjönk.

Så här skriver Svd:

SvD har dock tagit del av hittills okända dokument som styrker att dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C) den 11 feb­ruari 2009 informerades om detaljerna i Vattenfalls planer.

I promemorian, undertecknad av Viktoria Aastrup på näringsdepartementets ägarenhet, varnades Maud Olofsson för att affären inte ens på tio år skulle leva upp till Vattenfalls avkastningskrav. Trots detta lämnade ministern klartecken till affären, som inom ett år bidrog till att öka Vattenfalls skulder med över 100 miljarder kronor. Promemorian, erfar SvD, bygger på en analys av näringsdepartementets tjänstemän, och där Nuons prognostiserade resultat ställs i relation till den föreslagna prislappen.

Vad hände sen?

Vem fick Maud Olofsson att ge statens styrelseledamot direktivet att rösta ja, till en affär som hela hennes departement ansåg skulle avslås?

Vem fick veta att Vattenfalls ledning och styrelse föreslog ett uppköp av ett gasbolag i Holland för 89 miljarder kronor, trots att näringsdepartementets experter kunde visa att priset var minst 30 miljarder för högt?

Jag tror inte för ett ögonblick att Maud Olofsson inte är en kapabel och duktig politiker. Det är därför jag undrar varför Kristina Jonung vill skylla på andra, främst socialdemokratiska män, när hon ska försvara Maud Olofsson.

Maud Olofsson och Kristina Jonung vet att centerpartiet gick med i en energi-överenskommesle som både innehåller satsningar för att bygga ut förnybara energikällor och en lagförändring som ger företag rätten att bygga nya kärnreaktorer.

Vill ni läsa mer om Nuon och regeringens beslut att rösta ja till inköpet kan  ni hitta artikler från Svd här.

Jag fuskar vilt

Åh, det är så härligt att jag kan fuska. Plantera strandtrift, gullvivor och en lavendel tillsammans i en kruka och låtsas att det är försommar. Triften påminner mig om alla sommardagar på väg ner till sommaren i södra Sverige. Oftast var det inte förrän vi kom fram till Haväng som vi såg de små rosa bollarna på stranden.

Nu har det varit en vår som kniper ihop och inte vill släppa fram det gröna, sköna. Istället har jag planterat ut narcisserna i lökrabatten och tagit vara på påskliljorna som stått ute sen påsk. Nu lyser rabatten gul och vem som helst kan luras att tro på att de har växt där hela tiden.

Det är avlångt vårt land och just denna majmånad är det ovanligt tydligt. Nästan varje morgon när jag går ut så gnistrar trädgårdsmöblerna av nattfrosten. Det har knappt kommit två mm regn så hela världen lyser okragul. Något litet smalt grönt strå finns invid söderväggen.

Jag längtar efter frodigheten. Efter trädgårdar som dignar av fruktträd som står i blom. Efter fält med gul raps och potatisblast som börjar sticka upp. Det är inte vintern när temperaturen går ner till minus 30 som är jobbig vid älvens strand, det är månaden maj som inte vill börja någon gång utan bara väntar på en signal om att det är dags att grönska.

Då är det skönt att drömma om en försommartur ner till Östelen. Att prova på olika krogar och kaféer under matrundan i slutet av maj. Kolla in kartan till alla 40 olika hantverkare, kaféer, butiker och boenden. Hoppas att det finns plats nu när jag har bestämt mig lite sent.

Ett bra tips är att om man som jag bestämmer sig sent så är det lättare att göra det nu i maj. Inte lika praktiskt under semestern.

Det är annorlunda att tänka på hur en resa till sydöst skulle kunna vara, och en tröst. Jag har så mycket att se fram emot att dessa iskalla morgnar och tvekande knoppar, inte stör mig längre.

Är det ett avlatsbrev?

Jag vet inte vad Maud Olofsson hoppas på, men hennes påhittade förklaringar till varför hon inte säger vad som hände i samband med Nuon-affären, då hon godkände ett köp på 89 miljarder kronor, som i dag är värt 40-50 miljarder, förvärrar för både henne och regeringen.

Är det hennes form av avlatsbrev? Är det ett sätt att betala för att detta beslut är det dyraste misstag någon regering gjort? Jag undrar verkligen. Varken hon eller styrelsen för Vattenfall har ju fått ta något som helst ansvar för att skattebetalarna har förlorat runt 40 miljarder kronor sedan 2009. Ingen har ställts till svars, ingen har fått betala för att de urholkade Vattenfall som bolag.

Tänk er att en undersköterska köper in helt oanvändbara hjälpmedel för 50 000 kronor till det äldreboende där hon arbetar. Hon vägrar tala om vem som har gett henne uppdraget att köpa in just dessa hjälpmedel så när ansvar ska utkrävas vad händer då?

Mitt tips är att hon får avdrag på lönen. Vad tror ni?

Varför får inte styrelseordföranden, vd:n och de andra som tog beslutet om att Vattenfall skulle köpa in Nuon, ett gasbolag i Holland, betala? De borde i alla fall få betala tillbaka alla arvoden och löner som de har fått ut.

Mitt tips är att alla inblandade istället får betalt.

Croissanter till frukost både som bok och tilltugg

Nu har jag läst Annika Estassys nya bok "Croissants till frukost". En bok som berättar om vår dröm om att klimatet och utsikten ska göra livets påfrestningar lättare att leva med. Visst är det så att vi som lever här vid älvens strand dagdrömmer om vitsippor och en vår, när maj aldrig värms upp och knopparna väntar dag efter dag på att brista. Men vi vet ju att vi har fått den femte årstiden när snön ligger vit och värmen i solen gör att vi lever utomhus.

I år var det varken vinter eller vårvinter mer än några dagar så jag längtar verkligen efter att allt börjar grönska och att trädgårdsmöblerna inte är gnistrande vita, varje morgon, av frost. Vilken tur att jag hittade Annikas bok i fredags. Den dag då de som bor söderut kunde fira utgivningen tillsammans med författaren och croissanter till frukost.

Jag satt här vid älvens strand och åt mina croissanter med flera koppar hett kaffe. Utanför fönstren hängde regnet och det mesta var grått. Så tog jag upp boken och började läsa ända till den tog slut.

Jag njöt av att läsa om Cecilia och Gabriel. Jag  kunde nästa känna doften av livet i den lilla byn där de satsade sina pengar i ett Bed&Breakfast, och där deras livslögner sakta spricker. Det jag gillar allra mest med Annikas bok är att inget bara är, det finns så många både och. Människorna i berättelsen kan vara mer än en sak. De kan både vara ynkliga och älskansvärda. De kan tänka och försöka göra sitt bästa samtidigt som de klantar till och komplicerar livet.

Det är kul att hitta en bok som är underhållande på mer än ett sätt. Jag tycker sättet att bygga upp intrigen påminner mycket om Hanne-Vibeke Holsts böcker om Therese som kom på 1990-talet. Ni som läst dem kommer att gilla både Croissanter till frukost och Annika Estassys förra bok Solviken.

Denna film hann de inte förbjuda

Ni som inte sett Stefan Jarls Godheten på nätet och väntar på att teveledningen ska släppa den fri kan från och med i kväll se detta reportage i Vetenskapens värld som berättar exakt samma historia med hjälp av samma ekonomiska forskning men på ett mycket mer stringent och intressant sätt.

Thomas Pikettys forskning om hur betydelsen av löner har minskat till förmån för förmögenheters avkastning, i och med att allt fler länder minskar beskattningen av räntor och förmögenheter, Sverige allra mest.

Nu äger världens 1 procent rikaste hälften av allt i världen.

Vill ni veta mer om de skador som uppstår hos oss som människor och på vårt samhälle kan ni läsa ekonomen Tony Judts böcker eller Jämlikhetsanden som finns i pocket.

Ni som bor i Luleå kan se Godheten på bion uppe vid Kronan och lyssna på Åsa Petersen på onsdag kväll. Men missa inte avsnittet av Vetenskapens värld det ger så mycket mer än Stefan Jarls film.

Valdebatterna gör ingen klok

De största EU-länderna i väst har fortsatt sälja vapen till Putin.

Vem stöder folket i Ukraina när Putins styrkor marscherar in från öster? De stora rika länderna i väst som säljer vapen till Ryssland samtidigt som de säger att de tar avstånd från invasionen eller, de länder som förhindrar att Putin och hans regering får in vapen och pengar?

Den frågan var central när Bildt och Sjöstedt debatterade EU.

Svaret var enligt Carl Bildt att vi svenskar kan få Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien att sluta sälja vapen till Putin om vi är ett medlemsland i EU.

Det tror inte Jonas Sjöstedt.

Sen fick Annie Lööf och Gudrun Schyman debattera varför jämställdheten går baklänges sedan 2006 när alliansregeringen fick makten.

De är helt överens om att det är så.

Färre regleringar och fler privata lösningar inom välfärden anser Annie Lööf kommer att lösa problemen med att alla kvinnor drabbas av lönediskriminering. Då kommer undersköterskornas löner att höjas.

Den lösningen tror inte Gudrun Schyman på. Hon visar på att löneskillnaderna har ökat ju fler privata företag som har tagit över de senaste 8 åren.

Sen kommer den stora konfrontationen från Annie Lööf. Hon kräver att Gudrun Schyman ska kunna redovisa hur FI ska kunna förändra statens budget för att uppnå sina mål. Gudrun Schyman replikerar att de som parti inte har resurser att anställa ekonomer som kan lägga fram en fullständig budgetmotion. FI är ett parti som har volontärer inte staber som sitter på kontor.

Det är både FI:s styrka och svaghet att de har noll partitjänstemän.

Det är inte kul för oss som väljare att sitta och titta på när sakfrågorna drunknar i yvig retorik. Enligt utrikesminister Carl Bildt har vänsterpartiet och Sverigedemokraterna samma politik i EU. Det vet han.

Ja, vi andra som läser vad de två partierna säger och skriver ser nog en större skillnad mellan V och SD än mellan M och SD. I alla fall om vi ska titta på hur de röstar i riksdagen.

Två veckor före valet glömmer Carl Bildt att han måste vinna röster inte bara tala till de som väljer M oavsett.

Snöfritt

All snö har porlat ner i diket efter en regnig dag

Ja, det är snöfritt vid älvens strand. Den sista snöhögen försvann med regnet. Nu är det nävern som lyser vit i skogsbrynet. Och jag behöver inte välja en vinkel utan snö när jag ska ta en bild på våren. Det tog fyra veckor från det att den högsta punkten på tomten var snöfri och till dess att den sista drivan försvann.

Det som göms i snö kommer fram vid tö brukar vi snusförnuftigt säga när missförhållanden avslöjas. I dagens DN berättar tidningen om varför FN och generalsekreteraren Ban Ki-Moon har påbörjat en ny utredning om varför Dag Hammarskjölds plan störtade och om han blev mördad.

Den gåtan är jag uppväxt med. Ingen vid vårt köksbord kunde undgå att min far inte trodde på den utredning som slog fast att det var pilotens fel att planet störtade. Han hade inga konspirationsteorier, men tyckte att det var helt otroligt att utredningen kunde se ut som den gjorde.

När jag var 17-18 år mötte jag en före detta flygläkare som också trodde att utredningen inte stämde. Han ansåg att det var omöjligt att piloten hade missat så grovt om inget annat hade påverkat honom eller flygningen. En orsak som han trodde kunde ha påverkat flygningen var att läget var så spänt att besättningen kunde ha kopplat av med vin till maten. Men han hade inte några bevis för att så hade skett.

Nu har flera olika personer med stor kunskap om vad som skedde, lagt fram olika vittnesmål och bevis för att de utredningar som har gjorts, inte närmar sig sanningen. Den främsta orsaken till att det blev så fel för mer än 50 år sedan är att det pågick ett krig om sanningen och ett krig om vem som skulle kunna ta för sig av områdets rikedomar. Dessutom lurade det iskallaste av år under det kalla kriget i bakgrunden. Alla misstrodde varandra, vilket inte bäddade för att någon skulle våga tala sanning.

Nu när snön och isen smält för länge sen, och tiden innan vi kommer att möta en kylig vinter mellan väst och öst blir allt kortare, så finns det ett mellanrum, ett fönster där vi kan hoppas finna sanningen.