Äntligen, ropade jag när J kom hem med Vi Läser

Men jag var inte lika glad när jag la ifrån mig nummer 3.

Är det någon som kan läsa bildtexten på denna sida?

Vad står det därborta under lilla My? Grönt är vackert och skönt. Men inte läsvänligt.

Inte en enda oförutsägbar bok eller författarpresentation. Vad har hänt?

Det undrar jag som längtade efter att Vi Läser skulle komma ut när Ann Lagerström var redaktör.

Gnällig känner jag mig.

Men det var en besvikelse att öpnna det nya numret. Jag vill tillägga att det beror nog på att jag har så höga förväntningar. 

Särskilt efter att ha provat på Yourlife- tidningen som ser läsandet som en accessoar. Då tänkte jag för mig själv, vänta bara snart kommer Vi Läser och sopar banan med er.

Ja,! Vi Läser sopar banan med de som ser läsandet som en viktig accessoar, men jag hade önskat mig att redaktionen hade klivit ett steg längre. Överraskat mig mer.

Igår trodde jag att

jag hörde fel. Det kunde väl inte vara sant. Ja, att FI och Gudrun Schyman har fått 30 procent av rösterna i Simrishamn?

Men det är det.

Grattis Hammenhög, Brottby och Skillinge.

Grattis Hammenhög och alla andra

---

Dagens Nyheter
23 Sep 2010

Varför tror etablissemanget att de kan sopa

Sverigedemokraterna under mattan? Tror de att alla problem försvinner om de slipper se dem?  Det är jag säker på att det  är fel.

Gör något åt missförhållandena som de senaste tio åren ökat allt mer.

Prata inte.

Skapa nya regler för bostadsbyggande. Se till att alla har en chans att vidareutbilda sig. Sluta tvinga ungdomar jobba gratis. Ge alla en chans. Där de är och efter deras förutsättningar.

Då är jag säker på att behovet av missnöjespartier minskar.

HOME (English with subtitles) Missa inte denna film

Skimmer mellan träden

Isig är morgonen. Solen rodnar mellan träden i öster. Hoppas på en ny sensommardag.

Ett jubileum

365 dagar med inlägg hit och dit. Massor med kloka tankar och kommentarer från Jane, Annika, Maria, Eva, Jenny, Lena, Ulrika, Sofie och Sophia bland många andra.

Tack alla bloggvänner för ert engagemang.

PS: Jag har länkat till alla som har egna bloggar.

Det kan inte låta bli

att regna fast solen skiner och det är sensommarvarmt.

Socialdemokrat i Norge

---

Dagbladet
20 Sep 2010

Danmarks mest lästa

---

Jyllands-Posten
20 Sep 2010

Här är nästa artikel

---

The Wall Street Journal Europe
20 Sep 2010

Ni som vill läsa vad som skrivs utanför våra gränser

---

International Herald Tribune
20 Sep 2010

Idag vaknar

Celina kvart över fem. Morgonen är en helt annan. Halva himlen är lilamörk och grå. Men i väster finns en strimma av ljus och hopp.

Fukten ångar. Min Norrländska är alldeles tung av dagg. Celina hon vaktar trappen. Ingen får komma upp på vår altan om hon får bestämma. I alla fall inte Sixten. Grannens fina katt.

Hon tänker inte hon handlar på instinkt.
Det gäller att vakta det man har för annars....

Jag försöker hitta det som kunde vara positivt idag. Något som kunde ge ett framtidshopp. Och det vore om alla slutade stigmatisera den andre, oavsett vem hon/han är. Då skulle inte så många känna sig oönskade och utanför. Då skulle vi inte ha behov av att peka ut en inre fiende.

Där nere finns Amandus skog. Där nere rinner älven som förser så många med energi. Där nere vid stranden debatterar gäss och svanar varenda höst. Det har inte förändrats. Men vår syn på vilka vi är är inte densamma idag som innan valet.

Dimmig valdag

Celina är min väckarklocka  denna mörka dimmiga morgon. Klockan är bara fyra när hon kliver upp på min huvudkudde och säger till mig att nu är det dags. Dags för att öppna dörrarna till den svarta morgonen. Dags för att hälla upp mat.

Det håller jag inte med om. Men vem har en chans mot en katt som har bestämt sig. Snubblar upp och trampar snett på en av sandalerna som jag glömt på golvet. Glasögon, yllekofta och ömma tår. Ner ska jag för att få tyst och somna om. Men utanför fönstren finns ett spirande ljus och jag fastnar.

Celina, hon trippar mot grannens katter. Jag brygger kaffe. Tiden står alldeles stilla. Men ändå inte. Det blir ljusare och ljusare.

Dimman blir tjockare och tjockare. Jag hinner tänka: Är det profetiskt? Och jag hinner känna efter. Det är ju så tyst. Inte en enda fågel kvittrar, inte en enda bil rullar förbi på stora vägen, inte ett enda malmtåg dunkar där borta i skogen. Det är bara tyst och grått och sammetsfuktigt.

Och då känner jag att jag längtar efter ett rum där vi alla får vara de vi är och där vi alla har tid att se våra medmänniskor. Det är nog det jag kallar hem. Det rummet önskar jag fanns inte bara här och nu. Utan alltid överallt.

Nu ska jag klä mig fin och fixa god mat. För det är valdag och demokratin den vill jag fira.

PS: Här är den första analysen av vad de fem största dagstidningarna har skrivit inför valet. Och vi hade rätt, så rätt, när vi reagerade på hur nyheterna presenterades i DN och de andra tidningarna.

Lyssna på Movits

Här är en länk.

Vem ska få åka tåg?

Ja, inte vi som bor norr om Umeå i alla fall. Först måste företagen i vår region betala för att vi ska få chansen att åka.

Det är konstigt att inget företag i Malmö, runt Hallandsåsen, eller i Stockholm är med och betalar statens satsningar på järnvägsspår där. Satsningarna har kostat mer än än 100 miljarder kronor.

Men i övre Norrland finns andra regler.  Satsningen skulle kosta mindre än 15 miljarder kronor.

Det försvarar Åsa Torstensson, M, här.

Jag lyssnade på debatten och

jag förstod inte vad det var för rehabilitering Alliansen pratar om.
Det finns inte en krona hos försäkringskassan till rehabilitering av sjuka.

Men det var en parentes.

Det var en annan fråga som jag inte begrep.
Varför ska svårt sjuka hotas och deras ekonomi slås sönder för att det finns några kriminella som missbrukar sjukförsäkringen?
Det begriper inte jag.

Jag kan inte förstå varför detta är en fråga som blivit politik. Det borde vara en fråga för Försäkringskassan att ha kontroll.

Men jag ska ta ett exempel på när vanlig högavlönad aldrig kontrolleras, men om samma situation sker bland låginkomsttagare och invandrare då händer något.

Inom EU ska alla medborgare ha rätt att bosätta sig om de kan försörja sig. Men många länder vill inte att andra EU-medborgare flyttar dit. De inför olika hinder för att t e x svenskar inte ska kunna skriva sig på Mallorca. Samtidigt är det ekonomiskt förmånligt för svenskar att vara skrivna i Sverige om de är barnlediga. Och om de förväntar sig att ta ut pension i Sverige.

Det innebär att högavlönade svenskar, som bor utomlands, skriver sig på adresser i Stockholmsområdet där de rent fysiskt aldrig skulle kunna rymmas i bostaden, och de lyfter föräldrapenning, barnbidrag och får räkna sina år utomlands i pensionssystemet. De betalar skatt, men vem vet på hur stor del av inkomsten. Och de har sina företag skrivna i Sverige. Deras barn går i skola utanför Sverige, men med vårt system med skolpeng, anmäler inte rektorerna att barnen inte uppfyller sin skolplikt i Sverige. Då skulle ju skolan förlora pengar.

Både Skatteverket och Försäkringskassan skulle mycket lätt kunna kontrollera varför två familjer är skrivna i en enfamiljsbostad, men de gör inte det. De får inte kontrollera detta. Utom om en granne anmäler att de tror att de som bor i lägenheten eller huset på pappret, inte finns i Sverige.

Men varken skolan, barnavårdscentralen, eller andra myndigheter som skulle möta familjen om de verkligen bodde i Sverige har plikt att anmäla att barnen inte finns här. Tvärtom tjänar både skola och sjukvård på att inte anmäla, De får behålla de skattepengar som de utflyttade familjerna genererar.

Tvärtom svarar kommunerna att i vår kommun litar vi på att föräldrarna gör det bästa för sin barn. Och därför kontrollerar vi inte om barnen går i skola utomlands när de är skriva hos oss.

Denna form av "fusk" talar aldrig Fredrik Reinfeldt om. Varför är det så?

Ananaskaneläpplet, det alldeles ensamma

Omoget och rätt litet hänger mitt ananaskaneläpple ute i mörkret. Det kan inte annat. Och det borde inte göra annat. För det är minst tre veckor kvar innan det är moget.

Ära för presidenten men inte för la France eller var det tvärtom?

---

The Guardian
17 Sep 2010

Äntligen

Äntligen har jag användning för min äppelpyramid

De ryska sommaräpplena Borgovskoje smakar äpple utan surhet. Nästan päron enligt S. Vi är så glada över årets skörd. Som många kanske minns så har det tagit fem år innan trädet blommade och gav frukt. Nu finns det bara ett äpple kvar ute i träden. Det är ett Ananaskaneläpple som ska mogna fram till oktober. Vi får hoppas att det kan hänga kvar någon vecka till.

Äppelmos får vi göra av andra äpplen. I år ska vi göra några kryddiga sorter med kanelstång, citron och lime. Gott till morgonfilen och att fylla bullar och kakor med.

Det får jag sysselsätta mig med så kanske oron försvinner.

Vad är viktigast la France eller mänskliga rättigheter?

---

Liberation
17 Sep 2010

Läs!

Jag har hittat en favorit bland alla krönikörer som skriver i de stora dagstidningarna. Hon heter Anna Laestadius Larsson och idag skriver hon om vår inställning till alla som inte är som vi. Jag gillar att hon är lågmäld och gärna tar upp både och. Ja, att hon anstränger sig för att förklara hur vi kunde hamna fel utan grova pekpinnar.

Celina nyfotad

Foto:Signe Hipstamatic

Nu ska vi vinka av S vid flyget och låta bli att oroa oss. Den konsten får vi hoppas att vi kommer att klara av. Celina hon snor runt våra ben och känner på sig att det är något på gång.

---

Opinionsundersökningar II

Läs och begrunda vad Johan Croneman skriver om inflationen av opinionsundersökningar i sin krönika om teve. Jag är så trött på alla rapporter om förändringar när inte en enda ligger över felmarginalen. Tänk om vi skulle låta oss nöja med lika dåliga prognoser om allt annat? Hur skulle vi då kunna planera vårt liv?

Johan Croneman ser klart

---

Dagens Nyheter
16 Sep 2010

Lärande istället för tradition

---

Dagens Nyheter
16 Sep 2010

Skolfunderingar

Åh vad jag hatade att vi alla tvingades traggla oss igenom samma matteböcker över hela Sverige år efter år. Men nu vet jag bättre. Nu vet jag att en skola för alla där alla möts, den är nödvändig för att vi ska kunna hålla ihop. Som samhälle och individer. Och för att vi ska behålla vår goda hälsa och låga barnadödlighet.

Om hur vi kan få en skola som är bra för individen och vårt samhälle diskuterar Erik Cardel'us här. 
Eller läs hans inlägg i bloggen här under.

Lyssnade ni på radio här om dagen när en lärare berättade om ett utbyte. Han hade undervisat i Finland i en vecka, en finsk kollega hade undervisat i hans klasser i Sverige. Slutsatsen:

- Jag är hellre lärare i Sverige där barnen engagerar sig i lektionerna och pratar och svarar. I Finland satt barnen helt tysta och vågade inte svara. Det tog tre dagar innan jag fick någon att säga något i klassrummet. Jag tycker att det är bra för eleverna med det finska lugnet i klassrummen, men det ska inte vara tyst.

Vad tror ni?

Både och om skolan

---

Dagens Nyheter
15 Sep 2010

En nationaltillgång

Den vill vi alla dela på. Men vill vi dela med oss?

Det blev inte bättre framåt natten...

Det blir inte bättre här uppe trots att konjunkturen har vänt. Arbetslösheten ökar och allt fler flyttar. För tolv år sedan gjorde jag reportage i Överkalix. Jag träffade två unga kvinnor som inte ville annat än att stanna och jobba. Men det var omöjligt. De fick ta sina utbildningar och flytta.
Sedan dess har kommunen tappat en femtedel av sin befolkning. Unga par flyttar till Storstockholm för att få jobb. De som blir kvar får hanka sig fram med timanställningar.

Men det är inte bara i små kommuner arbetsmarknaden har förtvinat. Här i Luleå finns Sveriges äldsta galleria, Shopping, ritad av Ralph Erskine. Toppenläge för alla butiker för två år sen. Nu står hela eoner av affärsytor tomma och i en del så har Design Labland en utställning. Det är den som jag har fotat i en speglande yta. Winterland tror jag att utställningen heter.

Det vore som om NK hade fyllt tomma ytor med elevutställningar från Berghs, istället för med butiker. Kul och spännande. Men ett tecken på  att butiksytan tappat sitt värde.

Hösten vann slaget

Det är ilande kallt att gå barfota på det daggvåta gräset.
I luften hänger nattens dimma som en genomskinlig ridå.
Solen strålar i öster kämpar mot fukten och dimman.
Kontrasterna mellan skugga och ljus , dimbankens hastiga rörelse mot norr och dropparnas glitter när solstrålarna bryter igenom gör landskapet annorlunda.
Igår var allt enkelt, vackert och ljuvt. Idag finns en helt annan stämning.
En vetskap om att nu har den tagit över.

Hösten slår sig fram och vinner. Och jag värmer fötterna mot golvvärmen.

Sitter i mörkret

och upptäcker att dagarna blir allt kortare. Nu hinner vi knappt äta upp middagen innan solen har gått ner. Idag var det verkligen en sommardag. Vi satt på altanen och lapade sol, jag, S och Celina. Inte ett moln, inte en vindpust och mer än 20 grader varmt.

I mitten på september.

Vädret inspirerade S att köpa en sistaminutenresa till Kreta. Resan tar många många timmar för de måste övernatta på Arlanda på på resan dit och hem. Det är den stora nackdelen med att resa med mellanlandning. Men det fanns inga resor direkt från oss. Jag oroar mig redan. Måste sluta med det.

Borde tänka på allt som inte oroar. Planera inför vår rödbetssoppekväll. Plocka ut allt ur uthuset och köra till ateljén. Imorgon får jag ta itu med att göra listan och pricka av de två översta måstena.

I kvällssol

Flash Mob Dance - Salem al Fakir - Gävle 100905

Det är så vackert att det gör ont

Nytvättad morgon hänger på klädstrecket och glittrar i solen.

Torkade diskbänken

Lugn strand i motsats till texten

när jag hör en engelsk sociolog tala i radion. Det var "Kropp och själ" som helt utan att problematisera ställde frågor om hur kvinnor använder sex i sitt liv för att ta sig fram.

Den engelska sociologen sa:
-Jag använder sexuella inviter varje dag för att få service och för att ta mig fram på jobbet. Ska jag lämna in mina skor på lagning flörtar jag med skomakaren för att få bättre service. Det finns inte en enda dag utan att jag anspelar på sex.

Jag hamnade i en diskussion som jag hade 1980. Då träffade jag två kollegor, från samma bolag som jag jobbade på, de var anställda i London. Dessa välutbildade kvinnor med examen i flera språk berättade att de tvingades att pipa. Ja, de kunde inte använda sin vanliga svenska röst på jobbet.

- Alla kvinnor piper i Storbritannien, berättade de. De lägger sin röst så högt som de kan och kallar alla för Darling och Honey. Och de hade helt rätt. Varje gång vi ringde till kontoren i England hörde vi de ansträngda rösterna som bad oss vänta på svar. Och som kallade oss Älskling var dag.

Mina kollegor ansåg att röstläget var framtvingat av ojämställdheten i arbetslivet. 

- De blir ju helt ofarliga om de pratar som små flickor och flörtar med chefen. En av dem skrattade och sa: Mitt konto för Läkerol är skyhögt.

Den aspekten på att ta sig fram med hjälp av sexuella anspelningar missade "Kropp och själ" totalt.

Hösthurv

Jag hurves, säger man i Ångermanland. Jag vet inte riktigt vad det betyder bara hur det känns. I morse hittade jag denna lilla rest av sommaren i min frodiga ogräsrabatt. Då kände jag att jag hurves. Både vackert, gråkallt och ljuvligt på en gång. Den där känslan som bara finns där när man balanserar mellan det som är bra och som man vill vila i och det som stör.

Vallmolycka med en egg.