Tung bok

De senaste kvällarna har jag plöjt igenom 514 sidor Oprah-biografi skriven av Kitty Kelley. Hon är författaren som skriver om människor som inte vill att hon vill. Det gäller även Oprah Winfrey. Det är väl det centrala på dessa 512 sidor. Ja, att ms Winfrey inte vill att andra skriver eller berättar om henne. Hon kräver att alla anställda ska hålla tyst i resten av deras liv med långa kontrakt om tystnadsplikt.

Kvinnan som påstår att hon står för yttrandefrihet.

Nu har hon bestämt sig för att sluta med sin show. I boken berättar Kitty Kelly om hur Oprah Winfrey och hennes producenter har byggt upp showen med hjälp av ämnesval som ingen annan ville ta i med tång. Idag är vi vana men på 1980-talet var allt en sensation.

Slaskteve säger vissa, mänsklig teve säger miljontals tittare.

Är detta verkligen sant?

I morse när jag slog upp tidningen hade jag svårt att tro på vad jag läste. En kvinna som invandrat från Ryssland med högsta betyg i svenska nekas att jobba inom äldreomsorgen i Boden. Natalia Burman är civilingenjör, och utbildar sig till undersköterska efter fyra år i Sverige, för att få jobb. Orsaken till att hon inte får börja sitt arbete är att platschefen anser att hon inte kan svenska.
Platschefen säger att hon har haft kontakt med en person som inte förstod svenska när personalen bad henne hämta saker.
- Hon var tvungen att slå i ordboken. Då är det riskfyllt att jobba bland äldre för om någon ropar och är sjuk så måste man kunna agera. Om det är akut så måste man förstå svenska så pass bra att det inte blir ett arbetsmiljöproblem för resten av personalen och ökar risken för vårdtagarna.


Natalia Burman säger att hon enbart använde handboken i yrkessvenska på rasterna under sin praktik för att studera.
- Jag använde den aldrig när jag jobbade och inte heller på introduktionen. Nu anmäler hon kommunen till Diskrimineringsombudmannen, DO.

Kommer ni ihåg de skarpladdade gitarrerna som polisen fann vid en husrannsakan? Nu har domen kommit.

Utanför Haparanda i nedre Vojakkala protesterar Greenpeace mot att genmodifierade potatisar odlas. Potatisen är förändrad för att den ska innehålla mycket stärkelse. Den används i pappersindustrin för att bestryka papper. Och för att göra stärkelse.

Den överenskommelse som skulle garantera akutkirurgi i Kiruna kommer att brytas. På torsdagskvällen besökte landstingsrådet Kent Ögren (S) och landstingsdirektören Elisabeth Holmgren Kiruna för ett möte med samrådsgruppen.  Ännu ett kapitel i landstingets följetong om sjukhuset i Kiruna


Konst kan också mätas i energi. Kalorier som räcker för att leva på under två veckor. Som när Orvar Lorimer-Olsson skulpterar en liten grabb med choklad i och ger den det förbjudna namnet "Negerboll". Den är ett av verken på Sverige-finska  folkhögskolans konstelevers vårutställning.

I år är det det första av 25 i Norrbotten som jag kan använda mina egna rabarberstjälkar i försommarens första paj. De senaste ruggiga och kalla dagarna har gett bladen kraft att växa fort. Det är som om regnet får allt att explodera. Den sibiriska klematisen som syns på bilden högst upp slår nya rekord i klätterhastighet. Tvätten flaxar i vinden och solen strålar denna majdag. Det är då jag går och konverserar med mina ryska äppelträd, på stapplande ryska.

I viken vid E4:an

simmade minst 50 svanar. De pratade och skrek i morgonljuset, men när eftermiddagsolen kom fram bakom molnen blev de helt tysta.

Vad jag gillar att rulla österut

 Veckans resa gick till Aines konstmuseum i Torneå. Ett museum med stora resurser och spännande arkitektur med tanke på att det finns i den lilla gränsstaden.

Just nu är det två nya utställningar. Den ena visar vackra dockskåp med miljöer från det förra sekelskiftet. Den andra är en retrospektiv över Kalervo Palsa 1947-1987. En konstnär från Kittilä i Lappland som levde med flaskan och livet i sin hand. Bilderna i Torneå skildrar livet tillsammans med de alkoholiserade män som han umgicks med.
Det är mycket våld, elände och alla våra förutfattade meningar om vad den finska mannen är uppfylls med råge.


Läs mer här.

Från Kittilä kommer många av Finlands stora kulturpersonligheter.

Arto Paasilinna är nog den mest kände i Sverige. Finlands största skidort Levi finns i samma kommun. Jag blev så nyfiken på denna lilla kommun med 5 000 invånare så jag ska se om vi kan åka dit i sommar.

Låt bli att försaka, lev och bejaka!

Storspoven berättar om regnet och Celina doppar sina tassar i en pöl. Doften av grönska och vått grus väcker mig när jag hasar fram till brevlådorna. Jag som för det mesta är pigg när arla fågelsång väcker mig känner att det är tidigt och att molnen tynger. Tankarna vill inte ta fart. Det är som att mellanrummen mellan orden är stora gap.

Gap som är vanligare än jag vill tro. Hos alla och envar. Tur att det finns så mycket att glädjas åt. Allt som vi inte glömmer och försakar. Allt som vi upplever och bejakar.

Rönnen med nyutsprungna blad vaggar i vinden. Luktärtorna växer så det knakar i söderfönstret. Både timjan och persilja sänder ut knappt förnimbara dofter i köksfönstret. Livskraften, lusten att leva sprider sig idag också. Inte kan en grå himmel hindra vårens löften om midnattsljus och sommarbad i älven.

Cornelis Vreeswijk - Somliga går med trasiga skor

Höj matmomsen och sänk skatten på höga inkomster

Dimmiga och oklara förslag

Det är Lars Calmfors och Erik Åsbrinks förslag i Finanspolitiska rådet. Det är de alternativ som de föreslår Anders Borg istället för att regeringen ska genomföra sänkt moms på restaurangbesök och ett femte jobbskatteavdrag.

Jag undrar var professor Calmfors och den före detta socialdemokratiska finansministern Erik Åsbrink vill hamna. I ett Sverige med ännu större gap mellan de som har och de som är, eller hur tänker de?

Vi kan alla förstå att landet inte kommer att blomstra på grund av att restaurangmomsen sänks, kanske är det till och med en faktor som kan sinka vår utveckling mot ett land med hög avkastning på arbete. Men att höja momsen på mat, när ett barn av fem lever i fattigdom? Ursäkta, men Lars Calmfors och Erik Åsbrink lever i varsitt elfenbenstorn om de kan lägga detta förslag.

Det finanspolitiska rådet måtte kliva ut på gatorna i en förort nära huvudkommunen och se var det behövs pengar och riktiga arbeten med riktiga löner.

Det är mitt förslag.

Ena dagen är han en man som förför, den andra kan det vara så att han är skyldig till våldtäkt. Nu träder hans dotter in och ger honom alibi.

---

Le Monde
17 May 2011

Titta högst upp till vänster. Där är allt le Monde har att säga om

---

Le Monde
15 May 2011

Hur miljövänligt är det?

Kommer det att fortsätta vara grönt? Det kan man undra idag när vi får veta att Facebooks nya anläggning som planeras i Luleå kommer att förbruka lika mycket ström som en mindre stad med 18 000 invånare. En av alla som har kommenterat etableringen frågar sig hur miljövänligt det kan bli? Antingen väldigt miljövänligt eftersom att så många kan mötas utan att använda fossila bränslen, eller så är det en ny miljöfara?

Vi tror att den nya tekniken, de nya tankarna och de nya organisationerna skapar vårt välstånd. Men trots alla "stora mäns"  uttalanden om basnäringarnas död är det skogen och malmen som ger oss de stora exportinkomsterna. Vårt handelsöverskott består av gamla industrier som har utvecklats och som använder många nya uppfinningar. Utvecklingen av basnäringarna är en stor exportvara.

Bägge dessa nyheter är goda nyheter för oss som lever vid älvarnas stränder. Det finns en framtid, en utveckling, många nya gröna vårar att se fram emot. 

Adam Dunkels forskar om framtidens microhjärnor

---

Svenska Dagbladet
15 May 2011

Skogen och malmen är vad som föder Sverige

---

Svenska Dagbladet
15 May 2011

Tack kära bloggvänner

Den senaste veckan har jag fått två fina utmärkelser från två kära bloggskribenter. Jane Morén skriver och skapar bilder som får mig andlös.

Den andra sände Sophia Callmer skribent och fotograf från Österlen. I dagarna har hon och Anna Gunnert haft premiär på sin tidskrift Österlen 360 grader.

Jag är så glad och stolt över att ni uppmärksammar mig.

Jag vill gärna sända denna utmärkelse vidare till många av de fina bloggar som jag har träffat på. Alla ni som skriver ner och formulerar era tankar för att vi andra ska få läsa dem. Alla borde få en utmärkelse. Men jag ska välja några som jag läser ofta.

Kattjakten som Katja skriver.
Evas värld som Eva S skriver.
Victor Estbys skriverier.
Ingen humor utan allvar som Lena skriver.

Både och hon var både och

---

Svenska Dagbladet
14 May 2011

Slutet på dagen

Vad husen kostar i länet kan du läsa om här.

Veckan som gick

Nässlor vill jag ge till de chefer på socialförvaltningen som inte förstår när ett brott är ett brott. Jag ryser när jag hör hur den ansvariga sjuksköterskan säger: Vi har inte för vana att anmäla våra kunder. Vem ska då anmäla brott som sker på Luleå kommuns boenden?



Nässlor är inte bara dåligt. De gör inte bara ont. Vårens bästa soppa är denna: Plocka 2 liter späda nässlor och toppar.. Skölj dem. Koka upp 1,2 liter vatten. Lägg i nässlorna och låt det koka i en kvart. Ta av och sila spadet i en kastrull. Hacka nässlorna smått. Lägg i två buljongtärningar i spadet. Koka upp. Gör en redning på två matskedar kallt smör och tre matskedar vete mjöl som du lägger i. Koka i fem minuter. Lägg i nässlorna och häll i en halv deciliter grädde. Smaka av med salt och peppar. Servera med ett löskokt ägg, lite rädisskivor och något strå gräslök.

Vargen från Gällivare trivdes aldrig i det sommarvarma Dalarna. Varje dag har sändaren på vargen visat hur han snabbt rör sig norrut. Mot renbetesland. I Arjeplog fälldes en björn. Länsstyrelsens personal sköt den i skyddsjakt.
Vi vill alla ha ett hem. Bostäderna i hela landet har ökat i pris. Ägarlägenheter är en form av eget boenden som regeringen har infört. Det blev inte populärt.

Mellan hägg och syren

När blommar syrenen här vid älvens strand? Inte denna vecka i alla fall. En vecka med körsbärsblom, äppelblom, vitsippor, gullvivor och allt annat som hör försommaren till får mig att längta- efter doften genom sovrumsfönstret och den milda midnattssolen. Ljusare blir det oavsett ruggiga vårkvällar. I natt märkte jag aldrig att det var några mörka minuter.

Strömmingsmiddag i Västerviken

Vissa dagar är bara så bra. Igår var det en sån dag. Härliga möten och god mat. Jag fick möta mina bloggvänner Eva, Jane och Victor. Vi pratade om varför vi skriver nästan varje dag.

Glädje, glöd och lite galenskap.

Det är min motivation. Nu ska jag rama in Janes fina bild, läsa Evas böcker och börja på Victors bok. Victor har fått stipendium, Lasse o'Månssons, från Sala. Tid att skriva fler goda böcker.

Vi möttes på Nytorget i strålande sol. Sen for J och jag till Västerviken i Strängnäs. Där mötte vi M och njöt av en ljum sommarkväll på Edsbacka bistros altan.
 
Vit sparris, strömming och creme brulé... Ett riktigt middagspoem.

Mälarens vågor var blå ända till vi vände hem.

Då mojnade kvällsbrisen och vi såg ut över en silvrig spegel. I några få minuter var ytan helt blank och metallisk. Sen mörknade kvällen och allt var vanligt igen.

När vänster blir höger och tvärtom

Ibland blir fel mer än rätt. Som när vi svänger åt fel håll och får njuta av kvällssolen på bron.
Sen hamnar vi på en parkering med paradisvackra träd. Det hade vi aldrig gjort och sett utan att höger blev vänster och tvärtom.

Allt är vackert när solen skiner och det finns blommor överallt. När fåglarna sjunger och ropar efter varann. När doften av hägg smyger in i rummet och får mig att drömma om sommarlov.

Han är arg! Otroligt arg. Jag är glad att jag inte tittade på teve.

---

Dagens Nyheter
10 May 2011