Det är kallt, isande kallt i Sverige idag.

Blev ni lika upprörda som jag blev och Eva Swedenmark blev när ni fick träffa Hadille 2 år som ska utvisas? Efter ett liv utan sina biologiska föräldrar men som del av  en svensk fosterfamilj?

Vem i denna värld kan påstå att det är bättre för ett barn att utvisas, än att få bo hos den familj där hon är uppväxt? Jo, migrationsverket.

Det är kallt i Sverige idag. Isande kallt.

Vi halkar på den första frostisen och lyssnar till dimman som mullrar och rör sig mot norr. Men vi fryser och känner oss oskyddade när vi ser hur svenska myndigheter tar sina beslut och påstår att de följer lagen!

Var inte Sverige ett av de första länderna som skrev under FN:s barnkonvention?

Hadille finns i en familj som har hjälpt henne att läka. Både efter de skador som hon fick under de månader som hennes styvfar tog hand om henne och de skador som hon fick när hennes mor försvann. Ingen har frågat sig varför en mor lämnar sitt barn till en man som inte är fadern. Ingen har kunnat fastställa om Hadilles skador är orsakade av denne man. Det vi vet är att hennes fosterfamilj har gett henne ett gott liv. Vilken lag är det som ger oss svenskar rätten att riva upp allt och skapa nya skador hos denna 2-åring?

Det är inte mitt fel!

Denna vecka har vi lyssnat till många chefer som på något sätt lyckas förmedla att de inte har gjort fel.

Chefen för finansdepartementet, Anders Borg, (M), sänker skatterna för de företag som betalar skatt med 16 miljarder kronor. Sveriges pensionärer får betala en femtiolapp mindre i skatt per månad.

Telia Soneras vd Lars Nyberg var inte anställd när företagsledningen beslutade att skicka 2, 2 miljarder kronor till ett brevlådeföretag i Gibraltar för att få frekvenser och mobilnummerserier i Uzbekistan. Vem som ägde företaget. Jo, presidentdottern Gulnara Karimovas assistent. Men som sagt Lars Nyberg var inte anställd 2007 när pengarna skickades iväg. Och sedan dess har ingen i ledningen ansett att de skulle ta reda på om den 20-åriga assistenten som de aldrig träffade verkligen hade rätt till pengarna.

Luleå kommun har inte velat betala skolkorten för elevernas resor till andra skolor än dem skolkontoret anvisar. Nu har 36 elever fått rätt till gratis resor till skolan. Kommunen kunde inte visa att det är dyrare att utreda om en resa från Måttsund till stan än en till Bergnäset.

Socialdemokraten Ylva Johansson vill privatisera arbetsförmedlingar och betala ut statens pengar till dem som kan ordna flest jobb. Är det Pro-office som ska ha arbetsmarknadsanslagen hädanefter?

Jojje Wadenius och Tommy Körberg ska turnera med Norrbotten Big Band och presentera låtarna från deras tid i Made in Sweden. Då var det komplicerade melodier med jazzig ton, långt från Judy min vän som vi sjöng hela våren 1969.

Gråtimman i grådimman

Massor med vatten från havet strömmar in i älven. Massor med regn från molnen slår mot vattenytan. Har Vattenfall öppnat luckorna vid kraftverksdammarna som ett extra tillskott? Ja, det vet inte jag. Det jag vet är att morgonens väderprognos innehöll en liten sensation. Det är varmare vid älvens strand än  vid Svealands kustland.

Jag plockar ringblommor och marockansk mynta till te. Kokar fallfrukt med kanel och lime. För 24 år sedan var det helt otänkbart att jag skulle kunna plocka äpplen. Nu har klimatet förändrats så pass mycket att nästa investering blir plommonträd framtagna av trädgårdsmästare i norra Finland.

Nostalgivarning

Jag minns hur glad jag blev där på kommunens återvinningsverkstad när jag hittade min fina amningsgungstol. Det var tidigt 90-tal och stolen hade blivit helt renoverad. Jag blev glad för jag hade så fina minnen från min barndom när vi gungade som tok.

Då var den fiffiga nätta gungstolen nyformgiven för konsums möbelaffärer. Sen när jag flyttade hemifrån var vi många som hade med oss en gungstol. Man skulle ha gungstol. Jag hade ju ingen att ta med mig utan hittade ett stort schabrak på Myrorna. 19 kvadratmeter med en mormorsgungstol. Det höll inte.

Sen gick åren och gungstolar var helt ute. De tog plats och passade inte in. Men jag hoppades att jag skulle hitta igen en som rymdes. Nu har den funnits här i 20 år. Sen mer än 15 står den som ett  minnesmärke över min längtan. Jo, visst är det så med vissa saker att de orsakar nostalgivarning?

Väx upp!

Frostar av frysen sedan igår. Hoppades på fina kalla grader. Ja, så att det jag var tvungen att ställa på altanen skulle hålla kylan. Tji fick jag. Det blåser ljumma vindar vid älvens strand idag. Inte en enda grad under plus sju. Så nu får vi äta pommes chateau, broccoli, majs och så får jag koka sylt av de sista lingonen från förra hösten.

Trots att solen speglar sig i himlen åt väst så känns det mörkt här vid stranden. Ja, idag när jag läser om Lars Törnman och hans påhopp på Magnus Persson och Martin Schibbye.

"En gruvis skulle ha stått för sina handlingar..." skriver han på Facebook.

Lars Törnman kommer aldrig att växa upp.

Femtio spänn

Före detta näringsministern Maud Olofsson får 115 000 kronor per månad från skattebetalarna. Statssekreterarna över 80 000 kronor när de hoppar av regeringen.

En anställning utan trygghet kallar Maud Olofsson det. Samtidigt frågar sig både Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt varför inte alla arbetar i vårt avlånga land. Ja, varför?

Ja, inte behöver politiker som avsatts oroa sig. De har ju ingen anställning utan ett politiskt uppdrag.

Alla pensionärer de ska vara glada idag. Nu lovar regeringen dem en skattesänkning på 50 kronor per månad.

Tänka sig. Femtio kronor. Vad ska de unna sig?

Två dagstidningar?

Två kilo svenska äpplen?

Högt däruppe

hör jag planet från Kiruna och rakt över potatislandet dundrat malmvagnarna från Malmberget en helt vanlig måndagsmorgon. Högt uppe i den allra största björken har morgondebatten börjat. Här behövs inga morgonsoffor för att livets alla sidor ska belysas.

Helt slut

Två dagar med härlig akvarellkurs. Två dagar med träningsverk i den kreativa hjärnhalvan.

Pelles ålderstrappa

Istället för kort blev det en akrylmålning. Nu ska jag och fem andra akvarellmåla med Peter Sundström. Både idag och i morgon.

Nu överklagar vi giftutsläppen

Jag blir alldeles matt när jag tänker på hur många hundra timmar mina kollegor Lotta Nilsson och Linda Danhall har ägnat åt utsläppen från Outokumpus Torneåverken. Nu överklagar Sverige företagets tillstånd att släppa ut upp till 500 kilo kvicksilver över älven. Sverige kräver ett maximalt utsläpp på 40 kilo per år.

I närliggande Kalix håller golfklubben på att gå i konkurs. Hur kommunen kunde borga för så stora summor som den gjort är en obesvarad fråga. Nu vill Kalix golf AB har ett större borgensåtagande.

Torsdagens stora stjärna vid elitseriens debut gjorde två mål. De spelade i Ängelholm mot Rögle och Kim Hirschovits såg till att det blev 1-3.

Norrbotten kommer att förlora hundratals arbetstillfällen när Lantmäteriet, säkerhetsföretaget G4S, sågen i Seskarö och Radiotjänst flyttar, lägger ner eller går i konkurs. G4S i Boden har på tre år fått mer än 3,5 miljoner i sysselsättningsstöd.

Sysselsatta är forskarna på KTH i Stockholm. Professor Hans Lind var i Kiruna för att presentera sina tips om hur hyror och bostadspriser i det nya Kiruna ska pressas. Vad han föreslog? Jo, att marken ska vara gratis för dem som vill bygga.

Höstens största boksuccé är en erotisk roman. EL James har skrivit 50 nyanser av honom. Hon säger att hon har varit inspirerad av Twilightfilmerna.

Jag undrar om just den erotiken kommer att nå mig som bara somnar när dessa filmer med overkligt sköna unga älskande hamnar i teverutan.

Solkort

Den sista solstrimman och den första morgonstrålen. Vi har härliga dagar.

Avspolad

Alldeles innan gatlyktorna släcktes öppnade sig himlen och jag fick en rejäl dusch med kallvatten över tidningen. Då var det bra med en hårtork för att få sidorna så torra att det gick att bläddra i bladet.

I dagens tidning läser vi om Jesper som är ordförande för de moderata studenterna vid Luleå tekniska universitet twittrar:

Genpolen har visst självsanering.

Apropå att fem unga människor har dött i en trafikolycka där föraren var påverkad.

Ingen person med några kunskaper i historia, eller med empatikompetens  skulle kunna skriva så. Det är något som fattas denne unge man.

Han är inte ensam. Vilken människosyn förmedlar vi som levt lite längre? Det tänker jag på när jag läser dagens tidningar.

Sammetsluft

Vilken tur att jag inte hittade igen våra vantar. Idag är det sammetsmjuk luft och fukten ligger som ett stilla regn över hela världen. Det är sexton grader varmare än igår och det känns som om vi fått en ny sensommar.

Idag är det  den dag då vi får höra att de två svenska journalisterna, Martin Schibbye och Johan Persson, har lämnat Etiopien efter 14 månader i fängelse. Men fortfarande sitter Dawit Isaak fängslad i Eritrea. Pressfrihet och frihet att uttrycka sina åsikter är inte givet. Vi måste slåss för allas rätt hela tiden. Men det innebär inte att alla har rätt att bli publicerade. Friheten gäller att ge ut sina egna åsikter och att tala på sin egen tribun, inte att andra ska ge plats.

Det är något att tänka på.

Jag hittar inte mina vantar

Både sol och och moln. Både ljus och grå dager. Och gnistrande frost överallt. Inga vantar finns det där vid kapporna. Inga yllekläder på hyllan. Denna första dag med kalla grader.

Sommarspegling

Pilutta dig!

Äldre damer ska man aldrig tro. Karin Matsson från Piteå höll masken och deltog i sensommarens roligaste hyss. Vad hon gjorde. jo, hon låtsades hitta en peng, en falsk enkrona som hennes son tillverkat. En äkta Madicken som ropade över hela landet: Pilutta er!

Inte en Madicken men en Karlsson på taket kan man kalla både Leif GW Persson och Jan Guillou. De har planer på att satsa "några miljoner" på att jävlas med de jurister, sjukvårdspersonal och poliser som tillsammans fick Quick dömd för  åtta mord. Före detta JK, domaren i högsta domstolen och utredaren av Quickdomarena hukar sig inte i bänken. Han hävdar att allt gick rätt till.

Denna vecka släppte regeringen några nya löften inför höstbudgeten. På sedvanligt lekskolemanér tog de regeringsplanet till Kiruna för att utlova investeringar i infrastruktur. Vad som kom? Ja, järnvägssatsningen verkar vara fyra nya mötesplatser för malmtrafiken. Inte den förbättrade persontrafik mellan Kiruna och Luleå som Annie Lööf pratade om på teve. Dessutom satsar de på att bygga om och förstärka vägen mellan gruvan i Kaunisvaara och järnvägen i Svappavaara.

En nyhet mer i skymundan är att en av ledamöterna i byggnadsnämnden i Luleå sa nej till att ge bygglov för ett högt hus på centrumhalvön. Hon vill att miljöpåverkan från huset och dess invånare ska kartläggas innan huset får tillstånd. Det är ju fortfarande ovanligt med höga hus så här nära polcirkeln. Det kan bero på tradition. De låga städerna är mer inbjudande för besökare. Det kan bero på att det är mycket dyrare att bygga på höjden här där tomtpriserna är relativt låga. Men viktigast är att ett högt hus skymmer.
Här vid Bottenvikens kust står solen lågt många dagar under året och ett högt hus skuggar en stor del av stan och hindrar oss från att se solen.

Tidigt i veckan fick vi ett löfte till från regeringen och Jan Björklund. Nu ska föräldrarna till gymnasielever få göra avdrag på skatten för att deras tonåringar ska få privatlektioner.  Då undrar jag liksom vår krönikör Johan Håkansson vad som är viktigt. Han berättar om en av hans vänner som arbetar på fritids. Ni vet den där platsen där skolelever ska ha det bra mellan skolan och att föräldrarna kommer hem från jobbet. Det är inte en rolig läsning.

Morgonen glöder

Ibland blir jag riktigt ilsk. Det blev jag igår. Varför? jo, för att rapporterna från Kiruna om vad Alliansregeringen lovade stoppa in i sin budget var så ofullständiga. I Rapport såg det ut som om vi ska få ny järnväg för 3,5 miljoner kronor mellan Kiruna och Narvik. I Nordnytt sa Annie Lööf att vi ska få bättre persontrafik mellan Kiruna och Luleå för 800 miljoner kronor. Dessutom ska vägarna från den nya gruvan utanför Pajala förstärkas och byggas om för 1,3 miljarder kronor.

Men läser jag tidningen visar det sig att 850 miljoner kronor  räcker till fyra mötesplatser för malmtrafiken.     ( Tågen är ju oändligt långa så det krävs långa mötesplatser.) Pengarna är fördelade över fyra år.

Alla partiledarna i regeringen flög alltså upp till Kiruna för att läcka om budgeten och för att slippa kritiska frågor. Men vad innehöll deras investeringslöften? Något nytt?

Vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara var ingen nyhet direkt. Den är ju förutsättningen för att malmen ska kunna säljas. Nyheten är att malmtrafiken underlättas av att regeringen kommer att investera 850 miljoner kronor i mötesplatser längs malmbanan under fyra år.

Jag kanske har fel. Missade jag något som inte finns med i rapporteringen?

På led till lingonskogen

Igår försvann hela dan och nu är det en dag och 25 år sedan A kom till världen. Då var det fortfarande sommar och jag var på stranden innan vi for till BB.

Igår kom det blommor från Signe och från vår fina granne. Vi åt god mat och tittade på en film. Allt enligt As önskemål.

Det var också 24 år sedan vi flyttade in i vårt hus. Var tog dom vägen? Nja, riktigt så bortglömda är de inte.

En liten sak som en granne påminde mig om. Nu när skolklasserna cyklar på led ut mot lingonskogen. Det var när Signe och hennes kompis Linnea skapade cykelradio med högtalare inför deras lingonplockartur. Cyklarna var fulltejpade med avlagda högtalare och gamla radioapparater. Det fanns inte en chans att de skulle cykla obemärkt ut i skogen.Varje år plockar eleverna fortfarande bär till lingonsylten som äts under läsåret. Det tycker jag är en god idé, på fler än ett sätt.

Daggvåt

Fötterna är helt dyngsura av morgonens dagg. Luften helt strålande klar. Idag känns det inte som om det är vardag. Nej, det är första dagen på höstterminen på universitet och högskolor. Terminen är oskriven, helt öppen... det är en speciell dag.

 Det vet inte mina ringblommor i rabatten, de slog ut först idag. Det är nog en hyllning till att denna sommar som aldrig blev varm. Blommorna och bären som är sju veckor senare än förra året.

Mammanostalgi

Här är jag. Det är sommaren 1978 och jag bara väntar på att få fara iväg. På att få stiga på tåget mot Köpenhamn och nattåget mot Paris.

Ja, jag är nostalgisk. Jag blev verkligen glad när jag hittade bilden som låg inkilad i en bok. Det är inte världens bästa kvalité på fotot men jag minns hur det kändes.

Förväntan och oro på samma gång.

Det var så mycket som måste ordnas för att jag skulle kunna komma iväg. Tjänstledighet från jobbet på departementen, hyra ut min minimala lägenhet på 19 kvm vid Filmstaden och alla dessa brev med förfrågningar om både aupair-familjer och olika skolor. Jag kom iväg. Hamnade i en förort söder om söder nära Orlyflygplatsen. Kämpade på med att upptäcka en helt annan kultur. Men när den sexarmade läderpiskan togs fram för att den treåriga sonen skulle äta, då stod jag inte ut.

Det gick bra att dela rum med två flipperspel och barnet. Det gick bra att pendla till skolan i en timme, istället för 15 minuter som de hade lovat i brevet. Det gick bra att föräldrarna drack lika mycket på en dag som mina på en vecka. Men min gräns gick där, vid hotet om misshandel, vid tvånget att jag skulle ge barnet kakor på morgonen, vid den oroliga känslan att jag inte kunde hjälpa det utsatta barnet.

Men jag gav inte upp. Tack vare fina vänner fick jag bostad och mat. Sen blev det en normal aupair-familj med helt andra krav.

Och trots att det var så länge sen kommer jag ihåg blusen och kjolen som jag har på bilden. Röda. Fynd från en rea. Kläder som jag hade på mig för att göra intryck på arbetsgivare och folk som brydde sig om märkesplagg. De gav mig status i vardagen på boulevarderna på ett sätt jag inte hade förutsett.