Omöjliga val

Det är helt otroligt hur fel man kan hamna när man sitter på sitt kontor vid Stockholms central. Idag har Lena Mellin, Aftonbladet, visat att hon har långt till verkligheten.

Två mil utanför Östersund vid en gammal militäranläggning står en buss som en grupp på 30 flyktingar vägrar lämna. De har klivit på bussen i Malmö och fått veta att de ska åka i ett par timmar till en annan plats.

Efter 15 timmar i bussen får de se att de ska placeras i skogen utan någon kunskap av var de befinner sig. Då vägrar de att kliva av bussen. Detta upprör dem som tycker att alla som kommer till Sverige ska tacka och vara glada för att de har överlevt.

Vi andra som har flyttat frivilligt någon gång i vårt liv kan förstå att det inte är så lätt att våga kliva ner i mörkret och tro på att det finns ett liv som väntar där på den gamla militärförläggningen.

Jag känner igen mig i den oro som jag kände på tåget när vi rullade genom övre Norrland den där morgonen för 29 år sedan. Det var kolsvart, 30 grader kallt och jag kände inte till ett jota. Men jag reste i mitt eget land och med mitt eget språk av fri vilja.

Hur ska dessa människor som förlorat allt tro på att de inte spärras in i ett läger utan möjlighet att ta sig någon annanstans? Hur ska de kunna våga ta klivet ner till en evig väntan på besked om hur framtiden ska bli?

Hur rädd skulle jag vara i samma situation? Du?

Det undrar jag i snöyran vid älvens strand.

Gott nytt 2015

En nyårsdag för många år sedan frågade en liten tjej hur man känner att det är nytt år. Någon skämtade och sa att det vet man för att man behöver en Treo. Då var det ovanligt att nån inte behövde en huvudvärkstablett. Nu är det ganska vanligt att det räcker med att sova ut. Och ingen drar sig för att vara nykter en nyårsafton.

Det tycker jag är ett framsteg att vara glad över.

Det nya året börjar med midsommarväder. Med förväntningar. Och med massor med hopp om ett år med goda nyheter.

Värmen drog in och vi halkade omkring

Dagen började i kyla och slutade med våta skor. Från 30 minus till fem varma på 24 timmar.

Vi håller andan och halkar omkring på det underkylda regnet.

Polarmorgon

Årets kallaste morgon. Det krävs ylle och ull och eld i kaminen för att hålla värmen inomhus.

Ute brinner himlen.

Vardag.

Damerna på kullen svänger sina glittrande kjolar

En sväng till akuten och en sväng runt kyrkan. Det är så sagolikt vackert när björkarna är klädda i sina girlanger med ljus och iskristyren. Det ser ut som Elsa Beskow har målat och illustrerat hela världen. Fler än 24 kalla grader.

När vi kommer hem sprakar brasan i kaminen och en kanna te från Harrods väntar. Vi sätter oss ner och undrar hur var det nu? Hade Björklund och Lööf sagt att allt är statsministerns ansvar när budgeten röstades ner? Hade Annie Lööf sagt att hon hellre åt upp sin högersko än förhandlade med regeringen?

Eller är det som de två fabulerar att de i samlad tropp bett att få förhandla den 2 december? Vem ska vinna i historieskrivningen?

Vilket väder som vinner får vi se om det blir 30 grader varmare som prognosen är. Men vem kommer att berätta sanningen om höstens stora politiker kaos?

Blomkålsöra

Det känns lite konstigt när örat är tredubbelt stort som en biverkan av min medicin. Får åka till akuten i morgon. 

Vi tar det lugnt och har lov. I morgon ska vi prova en ångrengörare. Hoppas att det blir lika bra som vi drömmer om. Både mattor och golv ska bli som nya.

Under granen

Femton varma grader i köket och 23 kalla ute. Midvintern tar sin plats i vårt medvetande och knakar och brakar under stövlarna.

Vad som fanns i klapparna? En varm sjal och en dammsugare. En sån där som man har istället för sopborste. Tjejerna visste att jag ville ha en för allt som vi drar in och allt som hamnar på golvet. Jag kan ju inte använda den vanliga.

Det stora inköpet gjorde vi efter ett år av soffprovande runt hela landet. Nu väntar vi på en förståndigt mörkblå soffa från Tibro.

Fåglarna fick frön med kokosfett i äppelträden och Stella kalvsylta.

Man kan ju undra varför vi valde att köpa soffan just i december, eller hur?

Dan före dan

Dan före dan. Stella är helt utmattad av allt pysslande och somnar i tomteluvan. Så kan det bli efter julgransklättrande och fotboll med julkulor. Sov gott!

Om att tänka bakvänt

Det går bra för dataspelsbranschen. I Skövde har det skapats ett nav med nya företag. En framgångssaga skulle vi vilja tro, men icke. Det finns stora problem på grund av att de inte får bidrag om man får tro deras företrädare Per Strömbäck.

Men ni har inte sökt de bidrag som finns säger Joachim Karlsson,Vinova, och berättar att inte en enda ansökan kommit in sedan 2010. Men det hindrar inte Per Strömbäck från att kräva andra former av bidrag än de som inte utnyttjas.

Tänk er scenariot att en svårt cancersjuk person behöver bidrag för att kunna anpassa sin bostad men bidragsansökan är annorlunda än hen tänkt. Skulle någon göra en nyhet av detta? Att det finns pengar bara man fyller i allt korrekt?

Det är helt fantastiskt hur innovativa alla dessa unga spelutvecklare är. Låt inte en tjänsteman på branchorganisationen stoppa dem. Det finns alla möjligheter att stötta företagen det första året så att de har kraft att fortsätta sen.

Ett av de företag som jag har haft kontakt med heter Geektown. Det är ett kommunikationsföretag som det första året kunde satsa alla pengar som de fick in på att utveckla sin affärsidé. Då, de första tolv månaderna fick de tillgång till arbetsplatser och datorer och stöd genom ett projekt.

Nu finns de i egna lokaler med egna datorer och blir allt med etablerade för varje månad. Så kan det gå när företagarna får ta tag i sina egna behov utan att någon annan lägger sig i.

Det gäller att skylla på andra

Nyaste rönen är att skolan i  Sverige försämrades under 1980talet. Läroplanen då hade den borgliga regeringen lagt fram. Moderaten Britt Mogård var skolminister och Jan-Erik Wikström, folkpartiet, utbildningsminister. 

Nästa gång vi bytte läroplan var det moderaten Beatrice Ask som la fram proppen och nu är det folkpartisten Jan Björklund som bestämt hur skolan ska fungera . Hur kan de borgliga partierna misslyckas varje gång de lägger fram en läroplan och lyckas med att skylla på socialdemokraterna?

Det är kvällens fråga.

Chokladdoft, frostglitter och vit snö

Det doftar choklad när Stella väcker mig. Hon vill ha mat och jag vill ha kaffe. På bordet står det fina burkar och kartonger fyllda med julgodis.

Vägen till prasseltidningen började med att jag fick skotta och borsta bort snön som blåst in från öster. Hela världen är som ett julkort med frostglitter och vit snö.

Det är otroligt vackert och fint.

Tittar ut mot den blå morgonen och tänker på att vi har det bra. Bättre än de flesta.

Stella jamar och vill ha mer mat. Jag en andra kaffekopp och ljuset har ändrat färg till vitt.

Det är en gåva att få vakna en sån här fin vinterdag.

Snöyra och minus

Vinter

Är det sant att KD och SD är lika?

Det är många som är rädda och en av dem som allra räddast är heter Ian Wachtmeister. Ni vet fåntratten som skapade Ny demokrati inför valet 1991. Nu vill han se till att hans rasistiska tankar, som gav oss lasermannen och skinskallars våld mot dem som har mörkt hår sprids över landet av Göran Hägglund och kristdemokraterna.

Han, just han berättar att det egentligen inte finns någon skillnad mellan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Han är rådgivare till Jimmie Åkesson samtidigt som han föreläser för kristdemokraternas ungdomsförbund.

Han kallar sig själv den evige ungdomen. Vi andra kan väl se att det är en man som aldrig tvingats växa upp.

Men han kan med sitt gamängaktiga sätt charma många, Göran Hägglund, ordförande för Kristdemokraterna är en. Han har redan börjat skapa en berättelse om att man skulle kunna spara  bort flyktingarna. 

Visst låter det barmhärtigt? Ja, att dessa människor som flyr för sina liv ska få ännu mindre än idag. För då hoppas Göran Hägglund att de aldrig kommer hit. Det är skamligt att tala om besparingar när vi istället för at klara av de åtaganden vi har borde använda skattepengarna klokare. Ja, inte slänga ut dem till privata företag utan använda dem till mottagande och svenskundervisning, inte till vinster som skickas till Guernsey eller Jungfruöarna.

Var kommer dessa grumliga uttalanden från? Det är ju han som har haft posten som socialminister, det är ju hans budget som gäller, varför är han ute och fiskar hos de obarmhärtiga?

Så sitter jag här och hurves över hur det kunde bli så här och läser på fejan. Där ser jag hur en kristdemokrat lägger ut en artikel från 2011. Den handlar om vänsterpartisten Rossanna Dinamarcas hemresor från Stockholm till Västra Götaland. Han vill att alla ska se hur hon använder skattepengar. Och det gör han för att hon har sagt att Björn Söder inte är henne talman. Istället påstår kristdemokraten att Dinamarca snor pengar när hon åker hem. Min stilla undran är om inte Göran Hägglund och de andra kristdemokraterna i riksdagen  som reser hem är lika stora tjuvar?

Göran Hägglund har väl rest för många fler skatteskronor med regeringsplanet, och när han flyger till Jönköping? Vad är han då? En som snor skattepengar, eller en som reser hem till familjen?

Stella tar över det mesta

Det är inte så mycket vi hinner med nu när Stella flyttat in. Hon är världens bästa lilla kattunge med massor av charm. Massor av spring och glädje. Jag kommer alltid som nummer två. Ja, när Stella vill kolla på något som är lite farligt.

Jag lyssnar till hennes prat och stänger ute det mesta. Men några helt fördjävliga nyheter lyckas bryta sig in mellan lekstunderna.

Kling och Klang håller fanan högt inom Södertörnspolisen och söker tillstånd för att kartlägga kvinnomisshandlare, men skapar ett register över offren. Det är manlig logik.

Samma register innehåller uppgifter om att kvinna som tidigare har misshandlats av sin man inte behöver skydd. Hennes man har mycket låg farlighet och kommer inte  att misshandla sin fru i framtiden enligt den polis som utreder sin fd kollegas farlighet . Mannen har tidigare brutit hennes arm och blivit av med sitt jobb som polis hos Södertörnspolisen. Han mördar sin misshandlade fru.

I medierna fanns olika uppgifter om vilket brott som poliser oftast är dömda för. Ni kan ju gissa vilket.

Denna vecka har fyllts med obehagliga upptäckter om att det inte är självklart för alla att vi är lika värda oavsett vilka gener vi bär på. Herman Lundborg, fd chef för rasbiologiska institutet, sitter i sin himmel och ler. Om Sverigedemokraterna får som de vill är vi inte lång bort från rasbestämning genom DNA. För hur ska annars Björn Söder kunna slå fast vilket rörelsemönster som är svenskt?

Ostora ägg till salu

Idag är det en helt speciell dag. Idag kommer Stella, vår nya lilla katt, från Västerbotten. Det känns som julafton.

Hon är grå och lurvig. Och har växt upp med fem syskon i kullen.

Små är också de ägg som vi skulle köpa i butiken. Med självklarhet hade den lokala äggproducenten skrivit "OSTORA" ägg till skillnad från stora ägg på kartongerna.

Nu ska jag kolla om kontakten till utebelysningen är o-i, eller om jag ska byta en lampa.

Dialekter är kul och spännande. Här i Luleå gläds många åt att det lokala ordet för julgranskula, pumla, kommer att vara ett av de dialektala ord som kommer med i Svenska akademins ordlista. Nu kämpar samma människor för att vi alla i Sverige ska använda ordet småplättar för plättar och  plättar för pannkakor, dvs crêpes. Jag tror inte att de kommer att nå framgång. Tror ni?

Illusion

50-tals skymning skulle man kunna tro. Men ack nej. Det som ser ut som en bio är en entré och gatan rymmer inga bilar. Fint är det hur som helst.

Bara det som ska fixas

Just det idag var en sån dag när bara det som ska göras blev gjort. Inramning, två utställningsbesök och fika på Unik. Inköp av silkesylle och så en härlig promenad genom hela stan. Knallblå himmel och julbelysning. Rätt bra. Och en härlig eftermiddag med Laila. Tavlan den är målad av Joakim Karkea.

Decemberlängtan

En tradition som finns på NSD är att alla läsare kan skicka in bilder på sin katt till Lucia. Här är 45 "Lussekatter". 

Jag längtar så efter Celina när jag tittar på alla bilderna. Ja, det är längtans tider så här i december. Mest längtar jag efter S som kommer hem om en vecka. Hon kämpar på med sin C-uppsats och hostar i kapp. Vilken tur att inget virus har kommit till oss.

Jag längtar också efter att orka. Det är en stilla nåd att bedja om.

Igår var jag så trött att jag tittade på Nobelsändningarna. Det var ju rätt bra att inte orka då. Alla tal som pristagarna höll var fyllda av hopp. Det gjorde denna regniga gråa decemberdag ljus i minnet. Mörkt ute var det hela tiden, men deras ord bar ljuset in i mitt hjärta.

Jag undrar om vi alla blir påverkade av dessa pristagares anspråkslöshet. Det behöver många som tror att det finns ett rätt och ett fel här i livet. Jag gillar inte monarkin, men jag gläds åt alla vackra kläder och smycken. Gladast blev jag av kulturministern Alice Bahs Kunkes fina klänning. Den är en återanvänd klänning som Sara Björne från Kiruna har redesignat..Otroligt vackra var alla kvinnor från Japan med sina kimonos

Jag saknade Maria Wetterstrands val av vintage från 1960-talet. Vilken dress tyckte ni var finast?

Provanställningar är lösningen

Vinande vindar och varma grader. Vardagen blir ännu gråare när vi får lyssna till Anna Kinberg Batra. Inga politiska förslag, inga klara besked det enda hon vill idag är att få en överenskommelse om hur omröstningar ska ske om budgeten.

Glad blir jag när lyssnar till hennes oreserverade stöd för att vi ska ta emot alla som flyr från krig. Men hon visar att moderaterna forsätter att strunta i att de regler om provanställningar som alliansen införde är olagliga enligt EU. Tvärtom tycker hon att fler korta anställningar ska lösa integrationen.

Är det någon som tror att provanställningar på fem år löser några problem? 

Ekonomipris

Vågorna har frusit vid piren. Allt har stannat upp. 

Idag är det upphandlingsforskning som diskuteras. Jean Tirole har utrett hur man kan reglera de marknader där det bara finns några få starka företag.

Han har kommit fram till att varje upphandling behöver anpassas efter den situation som råder på just den marknaden. 

Men vår situation där stora företag får skattepengar utan att deras tjänster upphandlas i konkurrens ingår inte i hans forskningsområde.

Han kan väl knappt föreställa sig att alla som vill kan starta företag i välfärdsbranchen och få skattepengar.

Hur reglerar man den verksamheten så att äldre, sjuka och elever får det bästa möjliga?