Vilka färger!

Jag blir så säll. Ja, lycklig när jag vaknar och ser den stora lönnen. Det är som om jag får en gåva varje höst när  de brinnande, flammande löven lyser upp gråheten, vardagen, med alla ljud och avgaser.

Jag kan inte låta bli att förundras över dessa färger, över dessa skiftningar som vi får till skänks. Förr vandrade vi på luncherna längs med kyrkogården förbi alla fina gamla träd. Vi njöt av doften från de fuktiga löven.

Det är en sak som jag tänker på nu inför trädens prakt. Behöll de sina löv lika länge då som nu? Mina minnen från gatorna i Sibirien är att löven singlade ner i början av oktober. Liksom att jag inte kan minnas att vi har haft lika långa höstar vid älvens strand.

Jag kan minnas helt fel. Minnet är det ju lite svårt att lita på. Ha, ha ha skulle kära S säga och påpeka att jag alltid påstår att jag minns.

Häftigt är det i alla fall att se hur mycket ljuset betyder för vad vi ser.

På ljuspromenad

Klockan tickade fram sekunder på muséets fasad och vi fick se hur hus och parker kan vara något helt annat. Något helt fascinerande. Vad jag önskar att det skulle vara så här spännande varje kväll i vintermörkret.

Moderaterna skapar sig en helt annan historia

Det är inte lätt att förändra det som varit. Men Sofia Arkelsten partisekreterare i Moderata samlingspartiet påstår att deras företrädare var med och kämpade för allmän rösträtt och jämställdhet. En ren historieförfalskning säger Barbro Hedvall, före detta politisk redaktör på DN.  Men hennes efterträdare på ledarsidan säger ingenting. Läs mer här!


Nyspråk kan användas på många sätt. När Sofia Arkelsten ska berätta varför hon ljuger säger hon att det är nästan rätt.

Nödlinje i Sverige!

Verkligheten är ibland svartare än jag kan föreställa mig den. I fredags skrev jag om Tobias Billströms oro för att Babuschkor som får stanna hos sina familjer ska ruinera Sverige.

Jag sammanfattade hans inställning så här:

Tobias Billström heter han som fortsätter att envist hävda att det blir för dyrt om två generationer skattebetalare vill ta hand om sin Babuschka. Detta framfört av en minister som genomfört lagar vilka ger möjligheter att importera slavarbetare. Lagar som ger möjlighet att sälja arbetstillstånd till desperata människor som vill kunna arbeta och försörja sig själva.


Idag öppnar jag Svenska Dagbladet och DN läser om en regeringstjänsteman och hans fru. De har fått tillstånd att importera massöser från Thailand. Den Thailändska ambassaden har dessutom öppnat en nödlinje för thailändska medborgare som blir misshandlade och illa behandlade i Sverige. Det berättar Ekot på radion om.


Vill vi ha det så här? Den frågan måste jag ställa mig efter att ha upplevt denna totala inkompetens i medmänsklighet. 


Ska vi fortsätta att vända bort vår blick från det som skaver och krossar tilliten i vårt land? 

Det börjar kvart i åtta

Varje morgon en ny himmel att överaskas av. Klockan kvart i åtta börjar föreställningen.

Om att hålla balansen mellan två kulturer

Jag har varit på Bok och Bild i Kulturens hus igår. Där lyssnade jag till Katarina Kieri. En författare som har ett språk som jag tycker mycket om. Jag vill gärna dela med mig av hennes berättelse.

• Det började med att jag hittade den första meningen. Den som inleder ”Morbror Knuts sorgsna leende”. Som lyder så här:

Med jämna mellanrum kom morbröderna körande från Byn med Ford Taunusen full av skogsdoft och finska.

Det är så Katarina Kieri beskriver hur hennes andra roman kom att handla om livet mellan två språk på väg mellan Byn och Staden.

Katarina Kieri är född och uppväxt i Luleå med föräldrar från Tornedalen. Hon var en fritidspedagog som skrev vid sidan om. Sedan tio år är hon författare på heltid.

• Det känns konstigt att skriva en bok som handlar om tornedalsfinska och bli en representant för det tornedalska. Jag som knappt kan representera mig själv. Men okunskapen om Meän kieli och Tornedalen är stor.

Finlandsvenska är det många som tror är ett språk i nordöstra Sverige.

• Tänk om någon skulle missta sig på brittisk engelska och amerikansk engelska, vilket liv. Men att inte kunna skillnaden mellan den finska som talas i Tornedalen och den svenska som talas i Finland det väcker sällan någon förvåning.

Katarina Kieri har inte själv fått lära sig sina föräldrars modersmål. Men ser sig absolut inte som något offer.

-Det har säkert kommit ut något som är bra. Jag hade kanske inte tänkt så mycket på språk och modersmål, kanske hade jag inte börjat skriva om inte spänningen mellan våra två språk funnits, det olika mellan att växa upp i Luleå och att besöka Tornedalen när det var lov och ledigt.

I romanen är det Karla som balanserar mellan Staden och Byn, som växer upp och får anpassa sig till det traditionella samtidigt som allt förändras.

• Jag läser mycket när jag ska börja skriva en roman. Inför denna bok läste jag om Tornedalen, berättelser som utspelar sig där och en dag hittade jag Ing-Marie Erikssons bok Märit.

Det är en roman som utspelar sig i en by i Jämtland. Den är mest känd för att Ing-Marie Eriksson blev fälld för tryckfrihetsbrott för denna berättelse. Någon granne ansåg att hon förtalat en familj. I Märit finns en plats som är central. Det är högen med spån. Där på spånbacken vid den nedlagda sågen träffas kvinnor och barn när de fyller sina säckar med spån.

• När jag läser mina böcker märker jag att det är snöhögarna i mars som är min spånhög. Platsen där Karla kan njuta av att kunna drömma samtidigt som hon gräver ett hål. Det blir kanske inte den fina koja som hon tänkte sig, men det blir i alla fall ett hål.

Katarina Kieri lever i Norrtälje. Hon skriver krönikor i tidningar, berättar om skrivande och författar böcker för många olika åldrar. Det är sju år sedan hon fick Augustpriset för sin ungdomsbok ”Dansar Elias? Nej!”. 

Min vän Dorianne

Idag läser jag i Dagens Nyheter att Dorianne har dött. Vår fina vän. Dorianne var en riktig vän och en mycket speciell människa. Hon var en person som alltid fanns på sin egen plats. Aldrig innanför våra begränsade ramar.

Dorianne gick i sin mamma Hjördis fotspår och arbetade som frisör. Men vilken frisör hon var. Hon klippte nytt och på sitt eget sätt. När jag på 80-talet kom ut på Döbelnsgatan med en helt ny frisyr fick jag alltid höra uppskattande kommentarer. Men hon stannade inte där. Under flera år studerade Dorianne vid Idun Lovéns konstskola. Hon hade en ateljé på en bakgård vid Grevturegatan. Hon började odla sin egen mat på kolonilotten. Sen flyttade jag och vi tappade kontakten.

För några år sedan möttes vi igen. Jag gick förbi Damfriseringen på Döbelnsgatan och där fanns Dorianne. Nu hade hon adopterat två fina barn och hon bodde vid Hornstull. Hon och hennes sambo hade skapat en familj. Dorianne hade tagit över Hjördis salong och arbetade med att skapa frisyrer utan giftiga produkter. I fönstret satt en Buddha och ett levande ljus.

Det fanns ett ljus i Dorianne. En fast blick. Hon var en människa med sina egna välgrundade idéer.

Delar han ut insamlingsbössor också?

I en intervju med SvD säger statsminister Fredrik Reinfeldt att det finns alternativ till a-kassan. Vilket alternativ föreslog han?

• Att de arbetslösa ska söka andra bidrag, exempelvis bostadsbidrag14%
• Att föräldrar, partner eller vänner ska hjälpa den arbetslösa ekonomiskt (rätt svar)29%
• Att söka fler jobb och även på andra orter (ditt svar)57%

Vad kostar det att bara tänka innanför ramarna?

Idag  och hela denna vecka tänker jag på Ganna Chyzhevska. Victor Estby som varje vecka skriver en dagsvers  i NSD skriver så här:

 Vårt Sverige är ett land som saknar brister,
här gäller lagarna och inga frister.

Här möter dig en migrationsminister


Tobias Billström heter han som fortsätter att envist hävda att det blir för dyrt om två generationer skattebetalare vill ta hand om sin Babuschka. Detta framfört av en minister som genomfört lagar vilka ger möjligheter att importera slavarbetare. Lagar som ger möjlighet att sälja arbetstillstånd till desperata människor som vill kunna arbeta och försörja sig själva.

Tänk er en familj där mormor och morfar skatteutvandrat till Spanien. Där mamma och pappa jobbar inom Schengenområdet och där barnen bor utanför Sverige men inom Schengen. Har Mormor som änka några bekymmer när hon vill återvända till Sverige efter att ha betalar nollkronor i skatt. Nej. Och så ska det vara. 


Nej, låt babuschkor som Ganna Chyzhevska har hela sin familj och släkt här i Sverige få avsluta sina dagar med dem. Tobias Billström flörtar med Sverigedemokraterna och hävdar bestämt att det är en fråga om kronor och ören. Jag undrar vad det kostar att flera generationer med barn och barnbarn tappar förtroendet för vårt samhäller och vår regering.

Smörblommorna vajar i vinden i slutet på oktober. Det beror på att vi fortfarande har massor med vatten och varma grader. Det kostar på enligt trafikverket.

Tänk utanför ramarna. Den uppmaningen får vi alla höra då och då. Det är 25 år sedan Yngve Bergqvist och hans team skapade ishotellet. Nu är det Trädhotellet i Harads som gäller. 


Grattis Britta och Kent Lindvall till ert pris.

Det finns många människor som tänker utanför ramarna och hittar nya saker. Men få når ut. Jag gläds verkligen åt att det finns framgång för det som inte ryms innanför ramarna. Framgång för det som inte finns beskrivet i reglerna. Jag hoppas att Ganna Chyzhevska når framgång i Europadomstolen.

Stjärnor på himlen, stjärnor i blick och en stjärnsmäll.

Stjärnorna strålade på den djupblå himlen, månen var som ett bakvänt komma när jag travade på till brevlådan. Tog upp en helt vanlig torsdagstidning. Sen försvann allt. Vaknade till av att jag hamnat på vänster sida i gruset och allt snurrade. Tog mig in där jag upptäckte att jag tappat glasögonen. Hittade dem i två delar. Så började min torsdag med blodtrycksfall, fall och en stjärnsmäll.

Motsatsen till mediadrev

Landstingsrådet Filippa Reinfeldt får sitta och gulla på bästa sändningstid. De anställda läkarna och forskarna inom cancervården i Stockholms län ber om resurser så att patienterna ska få vård inom de tidsgränser som gäller. Men det har den högsta sjukvårdspolitikern inte tid med.

Två statsråd i alliansregeringen bryter mot riksdagens bestämmelser som gäller gratis bostad. Den ene är partiledare i Kristdemokraterna. Han kämpar för att bli omvald, men här driver inga politiska kommentatorer sina egna teser om att Göran Hägglund ska bort. Den andra är centerpartist och jordbruksminister och före detta partiledarkandidat. Eskil Erlandsson bor tryggt kvar i sin riksdagsbostad utan att skämmas.

Sjuka och arbetslösa ska arbeta utan lön. Det här ska inte vara något bidragssamhälle, säger Fredrik Reinfeldt. Istället får hans grannar i Täby chansen att lyfta 50 000 i bidrag till nya köksöar och städade sexrumsvillor.

Men bostäder  för vanliga ungdomar, äldreboenden för de som kan klara sig med lite hjäp, utbildningar för de som förlorat sina jobb, sjukförsäkring för de som lider av svåra kroniska sjukdomar det är inte aktuellt i alliansens Sverige.

Vill vi byta ut våra socialförsäkringar mot fler köksöar?

Höstlycklig

Jag kunde inte åka förbi utan att stanna till och njuta. Det är så upplyftande när solen står i söder och hela Norra hamn badar i ljus.

 Det är nu när vi balanserar mellan två årstider som livet vid Bottenvikens kust och älvens strand är som mest speciellt. En dag kan innehålla allt från vinteris till sommarvärme. Men de långa skuggorna påminner oss hela tiden om att mörkret inte är långt borta. Vinterljus finns det bara inomhus.

Det hade vi ingen aning om

Alliansregeringens beslut om akassorna kritiseras hårt av de tunga forskare som har granskat vad som skett. Den enda effekten är att de som inte har råd med avgifterna har lämnat både facket och akassorna. Det säger Anders Kjellberg, professor och Lars Calmfors, professor och rådgivare till regeringen. Det finns ett fundamentalt konstruktionsfel. Tillägger, Calmfors. Det tydligaste exemplet är att arbetslösheten inom restaurangsektorn slår i taket liksom avgifterna till akassan. Samtidigt sänker regeringen momsen på mat som serveras på restauranger. Men det finns däremot en brist på industriarbetare och det är svårt att locka ungdomar till industriprogrammen på gymnasiet. Trots detta hör även deras akassa till den dyraste. Är det någon som tror att de kvinnor som kommer hit för att städa blir medlemmar i en akassa? Här finns en hel RUT-sektor med oförsäkrade arbetare. Hillevi Engström den moderata arbetsmarknadsministern hon vill inte diskutera avgifterna till akassorna. Hon vill bara titta på hela arbetsmarknaden.  Ni vet så där som politiker pratar: denna fråga löser inte hela problemet, därför kan vi inte göra något. Sedan december 2006 när regeringen förändrade avgifterna till akassorna ahr de tappat 400 000 medlemmar. Människor på arbetsmarknaden som är oförsäkrade. Hillevi Engström hon tycker att akassan har blivit mer försäkringsmässig.

Bildlöst

Det blev en 11 tums dator. Så långt är det mesta bra. Men sen blev det krångligt. Varken den trådlösa överföringen eller hårddisken fungerade när vi skulle flytta allt från den gamla. Vilket innebär att jag är bildlös. Nya försök får göras när teknikbutikerna öppnar.

Det konstiga är hur bra det känns att jag har en dator som inte är lynnig och har egna trick. Det är nu som jag har fattat. Förstått. Jag är lika beroende som alla andra.

Morgonljus

Det börjar med att månen lyser upp alla ängarna

Ljuset smyger in från öster.

De första solstrålarna väcker upp prasseltrasslet 

Snart brinner molnen

Och soluppgången speglar sig i nordväst

Drömmar

Nu ska jag drömma om att detta ljuvliga turkosa vatten är så härligt som det ser ut. Sen ska jag köpa en billig dator som klarar de jobbprogram som jag måste köra. Då är jag rustad fram till den dator kommer som jag verkligen vill ha.

Men det får jag väl också drömma om. Ja, en dator som fungerar.

Gubben i månen

Han är inte riktigt full. Han är i nedan. Men han lyser upp nätterna. Och håller mig vaken. Tillsammans med de uppenbara klassskillnader som har framkommit denna vecka. Vi har helt klart en politikerklass som har egna lagar och förmåner. För-måner.

En sak som retade min far, han jobbade med folkbokföringslagen, var att de riksdagsmän som hade/har sin familj i Stockholm men är skrivna mer än fem mil från riksdagshuset kunde ta ut både bostadsbidrag och traktamente. År efter år efter år.

Om något gott kommer ur Håkan Juholts och de andra riksdagsmännens uttag av gratis bostad vore det att reglerna ändras. Att alla som har sin familj i Stockholm blir av med bidrag och traktamente, och att de som andra får göra avdrag för dubbelbosättning om de har sin familj längre bort än pendlingsavstånd. Fem mil är inte långt bort idag när många pendlar 15 mil varje dag.

Sen hoppas jag att både Sveriges television och Sveriges radio slutar med att ha politiska kommentatorer. Både Mats Knutsson på teve och Margit Silberstein på radion tappade all sans och förnuft. De anonyma källor som de satt i knät på kanske jobbar på Kreab?

Om att ändra på verkligheten

Här berättar Svenska Dagbladet på nyhetsplats om att riksdagen ändrade i sin text om kostnadsersättningar efter det att Aftonbladet skrivit om Håkan Juholt.  Daniel Suhonen, Tiden skriver om samma sak och frågar sig vem som vill bli av med Håkan Juholt på Brännpunkt.


Det börjar lukta manipulering.

Det är skillnad på skit och pannkaka

Har ni som jag suttit vid sidan om och förvånat er över att riksdagsledamöter har rätt att bo gratis i Stockholm? Trots att de har ett arvode på 57 000 kronor.

Att de inte som vanliga dödliga får göra avdrag för dubbelbosättning, utan får låna en lägenhet av riksdagen, eller bostadsbidrag på hela hyran. Det tycker jag är ett problem då de som har så låga inkomster att de har rätt till bostadsbidrag inte alls har samma förmånliga regler. Problemet är dessutom större när det är olika lagar som gäller för riksdagsledamöter som tagit ut för stora bostadsbidrag och de som har rätt till bostadsbidrag.

 Riksdagsledamöterna kan betala betala tillbaka om de yrkat på för mycket, de som har rätt till bostadsbidrag och som får förändrade förhållanden begår ett bidragsbrott om de inte betalar tillbaka bidragen som de fått när de hade låga inkomster. Då finns det inga ursäkter. Alla har skyldighet att veta vad som gäller. Men som sagt det gäller inte riksdagsledamöter.


Det här tycker jag är kärnan i problemet. Hur sen socialdemokraternas ordförande Håkan Juholt ens kunde tänka sig att ansöka om bostadsbidrag när både han och hans sambo bor i Stockholm det är helt obegripligt, eller är det så att alla som hamnar i maktens korridorer måste plocka åt sig allt de kan

En annan person som har använt sin makt är Lars Näsvall, chef för arbetsmarknadsförvaltningen på Luleå kommun. Han är vice ordförande i IFK Luleå och samtidigt toppchef i kommunen. Denna position har han använt för att sponsra IFK.

Här kan vi som skattebetalare i Luleå kommun inte komma undan att betala. Lars Näsvall har arbetat i kommunen länge och fyller 65 nästa gång. Oavsett om han gör några fel kommer vi att få betala hans pension.

Det är skillnad på skit och pannkaka.

Ja, skit föresten. Det finns det i strömmingen i Östersjön/Bottenviken. Allra mest dioxin hittar provtagarna i strömmingen som simmar i Seskaröfjärden. Det skriver Lotta Nilsson och Linda danhall om i sin granskning av miljögifter runt Outokumpu. Nu är de nominerade till Miljöjournalistikpriset.

 När jag sitter här vid älvens strand och tittar ut över vattenytan känns världen evig. Samma vatten passerar år från år. Samma snö smälter ner och samma regn rinner genom dikena mot älvens breda fåra. Men iår är det minst 300 procent mer vatten som fyller selet. Vad beror det på? Det undrar jag över.

Mer om låga löner

Låglöneträsket sprider sig till transportbranchen. Du tjänar 8.60 kronor per matkasse som du kör ut åt Linas matkasse. Och det hade företagsledningen ingen aning om.

Hög lön

Vad säger vi vuxna till alla unga människor som slutar gymnasiet och börjar arbeta? Håller vi med Annie Löf, centerpartiets ordförande, och Lars Björklund, folkpartiets ordförande, att de har för hög lön när de tjänar cirka 14.500 kronor på heltid? Väl vetandes att de flesta ungdomar inte får arbeta heltid?

När de inte får jobb som ger dem chans att ta bostadslån så att de tvingas hyra dyra andrahandslägenter eller att bo kvar hemma? Detta till stor del därför att folkpartiet, centern och de övriga allianspartierna inte har någon bostadspolitik. Det är pengar som gäller oavsett. Alliansregeringen tycker att alla ska äga sin bostad om man får tro de beslut som de tar.

Hur ska någon ung människa kunna bo med en lön som är lägre än 14.500 kronor?

Det ungdomarna kan trösta sig med är att detta förslag om att politiskt lägga sig i hur höga löner vi har är tvärtemot hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige.

Höstflod

Där borta skymtar ett turkost vatten. Eftermiddagsljuset lurar ögat att jag är på en strand vid Medelhavet, inte i byn.

Älven fylls med rekordmycket vatten nu när det aldrig vill vara en enda helt torr dag. Vid stranden på Näset är det nästan bara en halv strand kvar. Här, där vattnet är reglerat av så många kraftverk på rad, så är det bredden som svämmar.

Vid Kalix älv och Råne älv brusar forsarna och vattnet ökar ljudet till ett dån. Där har de aldrig sett så mycket vatten en höst. Lika mycket eller mer än när snön smälter och forsar ner genom hela länet. Höstflod istället för vårflod? det kanske ska vara så när det blir allt varmare.

Där pålarna sticker upp brukar jag sitta och njuta av älven på sommaren. Där finns det en snabbväg ner i djupare vatten. Nu är det djupt överallt. Jag undrar om båten har flutit hit eller om det är någon som seglat till sommarens strand.

Egentligen ska man inte kliva omkring och minnas ljuva sommardagar med snålblåsten vinande och händer som stumnar. Men jag kunde inte låta bli när solen bröt igenom de tunga molnen och det kändes som om vi fick en dag, inte en halvdager, igen.

Om scoututmärkelser och Fredriks kommentar

Inte varje dag som jag rekomenderar Annika Lantz. Men nu gör jag det.

Satsa på var och en

 Eva Mörk professor i nationalekonomi säger så här: 

Jag är inte säker på att det bästa är att sänka arbetsgivaravgifter generellt. Jag tror att regeringens sänkning av momsen inom restaurangnäringen inte kommer att ge några jobb att tala om. Jag skulle vilja se individuella satsningar på arbetssökande oavsett ålder och bakgrund. Det viktiga är att förebygga långtidsarbetslöshet.

Två kompetenta arbetssökande berättar om hur de utsätts för meningslösa uppgifter med en a-kassa på 3 700 kronor i det ena fallet och med ingen ersättning alls i det andra. Bägge två efterlyser praktikplatser på arbetsplatser som behöver anställa. Inte tystnad. Inte en arbetsförmedling som inte erbjuder något alls.

Den person av de två som inte får någon ersättning alls är sambo. Hon har arbetat hela sitt liv sedan hon var 16 år, men nu när hon är arbetslös en längre tid hänvisas hon till socialkontoret för att ansöka om bidrag. Och det har hon inte rätt till. För hon har en sambo.

Livet ter sig olika för medborgarna och riksdagsledamöterna. Eller vad ska man säga.

Till ett annat vara

Fullmånen var alldeles vit på himlen så hur kunde bilden bli så röd. Det kan jag undra över och aldrig förstå. Det är ofta så. Att jag börjar på ett ställe och hamnar långt därifrån. Det kan vara ett ljud, en ton, en doft eller bara vara så glider jag iväg bort från här och nu till ett annat vara.

Då blir det så här. Ett lingon i skyn med lite kratrar.

Bilen full med söndagskänsla

Igår var det en så'n där overkligt vacker söndag. Solen strålade, vattnet gnistrade och hela världen doftade höst.

Då tog vi mlle Renault och fyllde den med S och hennes vän E. Vi for till Torne älv där de två hembyggarna vandrade runt på Ikea. Vi andra snabbade på och åkte ner till stranden. Det finns platser där jag får sällskap med de tider som flytt. Tänk att dessa gamla timringar sett krig och revolutionärer. Tänk att kyrkan på andra sidan är byggd när Gustav III dansade på Operan.

Tänk att jag äntligen fick spela wordfeud med S. Ja, hon leder förstås. Sen kom molnen och vi vände hem.

Låt alla ha samma regler

Oj,oj, oj vad tomma tunnor väsnas. Det är fullständigt obegripligt att det värsta som hänt den senaste tiden enligt Stockholmsmedierna och deras anställda är att socialdemokraterna och vänstern inte ställde upp i Sveriges televisions partiledardebatt.

Det näst värsta är att Håkan Juholt varit så girig att han har kvitterat ut bostadsbidrag för att han bor i Stockholm. Ja, ett helt bostadsbidrag trots att han delar lägenhet med sin sambo. Han är skriven i en kommun där han inte har bott på många år, Oskarshamn. Hur kunde han vara så dum?

Jag tycker att det är helt obegripligt att välbetalda riksdagsledamöter har rätt till bostadsbidrag för att ha "råd" med en bostad i Stockholm. Låt dem dra av förhöjda levnadsomkostnader enligt samma regler som när vi andra arbetar på en annan ort än där familjen bor. Vilket innebär att ledamöter som har familjen i Stockholm inte får bidrag och traktamente. Precis som för vanliga löntagare.

Tänk er att en deltidsarbetslös mamma med två barn får bostadsbidrag. När hon lyckas få heltid och en högre lön inträffar det som ingen kan begripa. Hon måste betala tillbaka det bostadsbidrag som hon hade rätt till när hon var deltidsarbetslös. Bostadsbidraget räknas inte månad för månad, utan 12 månader i taget.

Det kallar jag en skandal.

De heltidsarvoderade politikernas girighet drabbar oss som en påminnelse om att vi måste aktivt kräva att de lever efter samma regler som alla andra.

Men att de som har minst, som tvingas att leva i ständig oro över sin ekonomi, inte får en chans att få det bättre det måste ändras snabbt, helst redan igår.

Vad som var

Allt gnistrar. Allt lyser av små, små vassa iskristaller när jag går ut på altanen och upptäcker att jag glömt släcka ljusen igår. Det känns helt plötsligt som om ett helt år försvann. Det verkar som om min hjärna suddar ut, en vinter, vår och sommar.

Då börjar jag tänka vad som inte fanns, då för ett år sedan. Ja, då är det som om att jag förstår. Det har hänt så mycket olika saker och så mycket sorgliga saker. Men också så många fina och trevliga ting.

För ett år sedan firade min far sin sista födelsedag. Han fyllde 85. Det är då jag får perspektiv på tiden som gått sedan dess.

Då är det fantastiskt att lyssna till min mamma som med kraft rullar omkring i sin rullstol och har så många planer. Vilken tur att hennes stora smärtor försvann. Nu har hon ett liv att leva.

Hur mycket kostar det?!

Det känns som om vi vissnar lite mer för varje dag

Hur mycket pengar är det?

Det är en fråga som jag ställer mig när jag läser om de barn som fått sina liv skadade av vaccinet mot svininfluensa. De får 50 000 kronor!!!

Två månadslöner för att ha en svår funktionsnedsättning under ett helt liv.

En annan aktuell summa är 160 000 kronor. Det är vad Juholt stal från skattebetalarna när han lyfte felaktigt bostadsbidrag.

Han förlorade förtroendet hos väljarna för sex månadslöner.

Det står visserligen ingenstans i reglerna att riksdagsledamöterna inte får bo ihop med någon. Men praxis är att bidraget bara täcker halva hyran om de är två som delar bostad.

Lena Andersson skriver om hur vårt samhälle har förändrats. Om hur socialdemokraternas dominans har försvunnit. Jag tror att en viktig orsak är detta att Håkan Juholt inte ens tänker på att han borde följa de regler som gäller. Att kommunpolitiker genom tiderna har gett sina barn och släktingar kommunala jobb. Att ledande politiker har fixat in sina barn på arbetsplatser som är beroende av partiet.

Nu är det moderaternas tur. I Boden behövde alliansen bara verka i en valperiod innan kommunalrådet (m) hade placerat sin son som chef för ett kommunalt bolag.

Sveriges television vill sända en partiledardebatt med alla sju riksdagspartierna. Socialdemokraterna och Vänstern har tackat nej. De vill inte stå i teverutan och blandas ihop med Sverigedemokraterna. För till skillnad från alla andra år har Jan Axelsson, chef för nyheterna, bestämtsig för att flytta Sverigedemokraterna från höger till vänster.

Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att Juholt och Ohly gör rätt. Men det tycker jag. Att stå på samma sida i bild skapar en falsk samhörighet oavsett vad partiledarna kommer att säga.


För att återgå till början. De barn som fått narkolepsi för att de gjorde som socialstyrelsen, sjukvården och smittskyddsinstitutet krävde och vaccinerade sig. De kommer att få 150 miljoner kronor allihop tillsammans, vilket blir 50 000 kronor per barn.

Det är 50 miljoner kronor mindre än vad Stockholms lokaltrafik satsar på att bygga bort chansen att åka med utan biljett.  Varje år!

Vad kostar det, i slutändan?

Kraftigt snöfall

Telefonen ringer, och en bekant frågar: Är det vitt ute, hos er? Ja, för alla talar om att det är snökaos i Norrbotten.

Det är i Kiruna den första snön täcker både hus, gator och bilar. 35 mil från älvens strand. Det är då det krävs en geografisk erfarenhet. En erfarenhet av hur stort vårt län är. Hur många timmar det tar med tåg från byns station till centralen i Kiruna. Det är då jag stilla undrar om min bekant lyssnar på hur vädret ska bli i Småland, när hon vill veta hur hon ska klä sig nästa dag.

Det finns små berättelser överallt. På en åker ligger en svan som dött. Den sörjande svanfamiljen återkommer för att ta avsked.Läs mer här.

Årets litteraturpristagare Tomas Tranströmmer är en poet som med få väl valda ord skildrar alla dessa berättelser som finns här och nu. Han är en mästare på att hitta ett ord som vi andra aldrig har tänkt oss använda på just det sättet. Tänk vad vi kan lära oss av dessa oväntade nya kombinationer.

Andra ord skulle vi gärna slippa. Ivan Hietala berättade om en undersökning av grödor i Haparanda som bara försvann. I undersökningen fanns det tecken på att giftiga ämnen från stålverket, Outokumpu, i Torneå fanns i grönsaker. Vissa tålde inte sanningen och började ringa och hota. Nu har han tvingats byta till hemligt telefonnummer.

I lördags var det premiär för Miniart en utställning med konstverk på en kvadratdecimeter, eller kubikdecimeter, på Galleri SKÅDA i Luleå. På Norrbottensteatern skrattade publiken till Evigt ung.

Kommer vi här vid älvens strand att få göra säsongens första snöänglar innan nästa helg?

Det är inte mer vinter än så här.

Hon är inte bostadslös

Jag undrar hur Dagens nyheter tänkte när de publicerade denna hyllning. Vore det inte på sin plats att ha en enda artikel om Filippa Reinfeldts ansvar som landstingsråd. Jag undrar verkligen vad de som väntar på sina behandlingar i kön till Radiumhemmet tycker. Eller vad de gamla som får sin vård på det bolagiserade Danderyds sjukhus skulle vilja fråga landstingsrådet. Det verkar som om hon har tid i alla fall; att göra annat än stå till svars för sin politik.

Städning för skoj skull

Ibland står Anna Laestadius Larsson placerad med ett eget perspektiv. Då hittar hon ett nytt sätt att se. Läs hennes krönika här.

Förr var det skötsel av frisk man som krävdes för att passa in, nu är det hobbystädning och bakning som står på dagens agenda.

Vilken tur att jag inte visste om det. Här sker ingen städning för skoj skull, det finns så mycket mer att göra av den tid vi har.

Innan solen gått upp

Tom är min arbetsplats

Så fort det rosa ljuset syns brukar jag öppna dörren och släppa in den krispiga kylan.

Som gula spöken

På väg till brevlådan ser jag hur björkarna blir allt barare för varje dag.

Rosa ljus

Där bakom uthuset finns de första solstrålarna och den rosa himlen.

På allvar

Det är på allvar. Men inte alla tycks tro det. Vi har faktiskt bara en jord, även om universum expanderar. Det finns bara en Torne älv. Livet i och omkring älven påverkas varje dag av de gifter och gaser som Outokumpu trots regler låter släppa ut. Ett stålverk som ansöker om att få släppa ut lika mycket kvicksilver som alla industrier i hela Sverige. Ett företag som inte följer EU:s regler. Men riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht (s) som fick massor av kryss i det senaste valet säger att åsikterna är delade. Vilken tur säger jag att mina duktiga kollegor Lotta Nilsson i Kalix och Linda Danhall i Haparanda fortsätter att skriva. Här kan du läsa om Outukumpus utsläpp.


Igår tog dessutom det finska företaget Fennovoima ett beslut om att bygga nästa kärnkraftverk i Pyhäjoki 15 mil från den svenska kusten, 15 mil från gränsen. Frågan är hur de ska kunna räkna hem det bygget. Just nu pågår ett bygge i Finland som hela tiden blir dyrare. Det beräknades att kosta 23 miljarder kronor när de började bygga nu är de upp i tre gånger så mycket. Och det är vad Fennovoima väntas satsa på verket i norra Finland, 60-70 miljarder kronor. Vad kommer kilowattimmarna att kosta då? 5 kronor? Vi i Sverige ska inte slå oss för bröstet våra kärnkraftverk hotar både tätbefolkade områden i Danmark och Östersjön. Men med de regler som gäller idag kan ingen räkna hem ett nytt kärnkraftverksbygge.

Det är allvar. Ska vi i Norrbotten kunna utveckla länet då gäller det att vi lyckas hålla ihop om att skydda vår natur. Det gäller helt säkert alla i hela vårt land. Känns det lika slitet och skitigt här som där kommer nog inte någon vilja resa hit. Det är tur att så många vill att vi ska skydda vår miljö. Jag hör just hur forskare tar fram en ny skogsberedningsmaskin så att hyggena slipper se ut som "bruna räfflade chips".

En person som var mycket medveten om vikten av både yta och funktion var Steve Jobs. Hans liv är slut men hans idéer lever och förändrar vår vardag, varje dag.

Det går lika bra med selleri

I morgonmörkret känner jag doften av gårdagens sellerisallad. En grönsak som vi äter ofta på hösten och vintern. Men när kockarna Werner och Werner (Sven Melander och Åke Cato) i Nöjesmassakern alltid räddade sig med hjälp av den fanns det inte så mycket selleri med blad i butikerna. Då var det en ovanlig och dessutom feminin grönsak. Hur man nu kunde se det. Vi låg dubbelvikta av skratt. Sällan någon maträtt har varit så humoristisk.

- Det går lika bra med selleri! Utropade de två kockarna med Werner Vögelis brytning. Han var ju kung bland alla kockar. Lagade kungens festmiddagar, Nobelmiddagar och skapade den finaste maten på Operakällaren. Han var ofta vid kusten i Norrbotten och hyllade råvaror från vårt län. Inte en enda fest utan delikatesser från havet, skogen eller fjället.

Tänk att en doft av selleri kan plocka fram så tydliga minnen.

Regnet det bara öser ner

På teve talar LRF:s ordförande Nils-Olof Lindfors här i Sunderbyn om hur många ton vatten som öser ner över marken. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Dåligt för den oupptagna potatisen, men kanske bra för växtligheten. Nu har alla växter och träd mognat inför vintern i lugn takt. Men kanske den vattensjuka jorden får deras rötter att frysa eller ruttna när den riktiga kylan rullar in.

Jag hoppas att de tre ryska herrarna Borskovskoje, Ananaskanel och Tsarens äpple får tid att sätta fruktämnen inför nästa säsong.

Dagens mest uppfriskande

Sist jag var hos mamma berättade en granne för mig att nu skulle äldreboendet äntligen byggas. Det är tio år sedan den gamla macken revs, marken sanerades och bygglovet söktes. I tio år har några grannar överklagat bygget och inget har skett. Ja, förutom att skattepengar har rullat på kommunala kontor, i administrativa domstolar och hos bolaget som vill bygga.

Idag skriver stadsforskaren Jerker Söderlind i en debattartikel om hur han ser på de lagar och regler som gör det möjligt att stoppa utvecklingen i en stad. Om de arkitekter som ritar hus som ingen vill ha. Och om de grannar som överklagar alla bygglov för att slippa se en förändring.

Det är uppfriskande. Tänk om vi ser vår stad som något som vi alla har del i. Då skulle ingen föreslå höghus som driver fram stormvirvlar och som skuggar halva stan. Då skulle det byggas på södra hamnplan.

Ingen skulle få slänga ut lådor med plåthud på områden nära stan.

Tänk om de regler som gäller idag skulle ha funnits när vi byggde vår första stad? Då skulle det inte finnas ett enda hus på centrumhalvön. Strandskyddet, ni vet.

Ljusare än så här var det inte klockan kvart i sex.

Dyrt, men är det prisvärt?

11 000 000 000 kronor låter vi EU-kommissionen ta hand om. Vi som bor i Sverige. Vi ligger på tredje plats i bland alla EU-medborgare. Bara invånarna i Belgien och Tyskland betalar mer.

Då är det befriande att läsa om Jonas Sjöstedt som efter 12 år i Bryssel fortfarande anser att EU är en koloss på lerfötter.

Man kan nog tro, att Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet, tar poäng om de fortsätter att vara de enda EU-kritiska rösterna i politiken.

Fotriktigt kulturellt

Vernissage på galleri SKÅDA. Här hänger en av mina emaljer.

 Vissa höstlördagar blir så där fotriktigt kulturella. Den första oktober var en så'n dag. Solig, ljum, fylld av konst och teater.

Lotta Engström, Kristina Berglund och Katarina Nilsson

Lotta, Kristina och Katarina gick samtidigt som jag på Konstskolan.

 Vårt kommunalråd Karl Petersen höll invigningstal. Han hade varit på MoMa i New York, det är inte riktigt på vår nivå.

Hur man nu ska tolka det.

 På väg till Spider, den vilda kattungen, hittade jag igen Ulrika Hydmans staty. Den är gjord i glasfiberbåtmaterial. Den står på gabbro en bergart som bara finns här. På gården intill bor S i sitt kollektiv, the Batcave.

Idag kan ingen tro att himlen kan vara så. 

 Men på kvällen när vi vandrade längs kajen i Norra hamn syntes vad som skulle komma. Tänk att en vägbank och ett badhus kan se så spännande ut.

Evigt ung heter pjäsen på Norrbottens teatern. Vilken ensemble. Genom musikalisk. Och dessutom akrobatisk.