Priset får vi alla betala

Äntligen får vi veta det, som de flesta har anat, det nya sjukhuset vid Karolinska är en gökunge som inte kommer att tillföra sjukvård till dem som betalar skatt i Stockholms län. Det är ett projekt till för att forskare ska kunna utveckla nya metoder och nya projekt som de moderata sjukvårdspolitikerna hoppas ska ge ett nobelpris till huvudstaden.

Antalet vårdplatser minskar. Antalet invånare ökar med 40 000 per år och andelen äldre sjuka ökar. Men Filippa Reinfeldt och hennes partivänner satsade allt och flera gånger mer på detta statussjukhus som hjälper föga.

Nu får länsborna vårdas i det orenoverade gamla Karolinska och ha det nya som utsikt genom de dragiga fönstren.

Det är Svd som avslöjar att både sjukvårdspolitiker och ledningen vet att det blev fel. Det visste de redan innan de satte spaden i jorden. De lyssnade på visionärer från handelshögskolan när de som arbetar inom vården efterfrågade moderna sjukhus med fler vårdplatser. De satte sig vid samma bord som de forskare som ville slippa ta hand om de patienter som har vanliga sjukdomar.

Drömmar om ett samhälle där alla är friska och rika tog över.

Nu har de skapat ett slagfält där forskare kommer att slåss om tjänster på det nya huset för att vinna högst status.

Väljarna, de, ville ha ett sjukhus med fler sängplatser, fler sjuksköterskor med högre löner och vård inom rimlig tid. BBplatser och barnmorskor till alla som ska föda och cancervård direkt.

Hur det går? Jag är säker på att vi alla kommer att få betala. Nya Karolinska kommer att utses till ett statligt forskningssjukhus. Vi alla kommer att få se hur vår sjukvård blir sämre för att glashuset i Solna ska fungera.

Och det är ingen nyhet att vi kommer att få ett statligt sjukhus i Stockholms län, så var det till 1982.

Efterklok kan man vara

Det nöp i kinderna när vi gick ner till älven, Stella och jag. Det var frost på narcisserna och penséerna och jag kände mig lite dum. Hur kunde jag glömma dem ute igen, trots att jag visste om att det skulle bli riktigt kallt?

Att vara efterklok är i alla fall bättre än att inte upptäcka felen vi gör. Undrar om det finns fler som tycker så.

Värmen är på väg och solen strålar från en klarblå himmel. Kommer någon av lökarna i högen titta fram snart?

Vår är massor av förväntningar. Har vi andra förväntningar på vad som ska ske?

Det verkar så om man ska tro opinionsundersökningarna från förra veckan. Jag undrar om alla har klart för sig att regeringen sitter där med alliansens budget, samtidigt som att alliansen lägger fram nya förslag till utgifter varje dag. Förslag som alliansen avslog före valet. Kommer de fyra partierna att kunna slå ihop sina spretande förslag inför nästa val? Det har ju inte gått så bra när det gäller arbete och skola.

Denna vecka är ju speciell varje år då vi minns freden 1945. Får de som idag lever i mellanöstern en chans att fira fred någon gång i framtiden? Vill västmakterna att det ska ske? Jag önskar att vi skulle satsa på att stödja alla dem som vill verka för att det ska finnas en vardag längs med Medelhavets östra kust. Då skulle vi verkligen kunna ha en fest.

Fem v:n

Vila, vätska, vänlighet, vitaminer och värme behövs för att dessa fem gullvivor ska frodas, eller är det vi som behöver de fem v:na?

Stjärnorna i Krokträsk leder till de största och första upptäckterna

utsnitt ur Brita Weglins bild

Oops nu kommer det en debattartikel igen som innehåller samma lögner som de som redan publicerats på DNDebatt. Jo, denna gång har styrelsen för Iris utvecklingscenter med Mona Sahlin som styrelseledamot än en gång påstått att inga välfärdsföretag kommer att kunna investera om de inte får ta ut vinsten ur företaget.

Fel, fel, fel för att tala med Eva, Magnus och Brasse.

Alla företag investerar i sin verksamhet före det man räknar ut vad som är överskott. Det är där på sista raden efter nyanställningar, utbildningar, inköp och nybyggnader som vinsten finns. Och om företaget redan har använt sina pengar till att förverkliga sina planer inför framtiden då är det inte helt fel att det står noll där längst ner i resultaträkningen.

Varför skriver ledarna för Iris denna debattartikel?

Nästa feltänk som jag läser om är de bostäder som studenter erbjuds på 10 kvadratmeter. De får betala 2 500 kronor för att bo i baracker i små rum där de ska tillbringa sina dagar med att studera. Inte ha plats med att sitta ner och äta inte kunna ta hem ens de studenter som de ska samarbeta med under studierna. Men det är vad politikerna och byggföretagen trycker är en god idé.

De som lägger dessa förslag bor väldigt ofta på en yta som ger dem flera rum per person. I en bostad som vi skattebetalare har subventionerat genom att de fastighetskatter som fanns betalades ut som lån och subventionerade statligt garanterade lån till de hus som byggdes. De som köpte dessa radhus och villor fick dra av räntorna på lånen som de tog och inflationen åt upp skulderna.

Men de som växer upp idag ska trängas på tio kvadratmeter. Detta förslår dessa debattörer.

Josefin Söderpalm, ordförande, Göteborgs förenade studentkårer 
Sebastian Persson, vice ordförande, Lunds universitets studentkårer 
Teo Strömdahl Östberg, ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation
Henrik Krantz, vd, AF Bostäder 
Magnus Paulsson, vd, SGS Studentbostäder 
Ingrid Gyllfors, vd, Stockholms studentbostäder 
Martin Johansson, generalsekreterare, Studentbostadsföretagen 
Birgitta Hohfält van Dalen, regiondirektör, Akademiska hus region väst 
Tomas Ringdahl, regiondirektör, Akademiska hus region syd

Jag undrar vem av dem som skulle kunna tänka sig att leva på tio kvadratmeter under de fem och ett halvt år som det tar att bli lärare?

Akvarell med broderi, Brita Weglin

Nu hoppar vi över till något mycket mer fascinerande. Idag skriver Maria Günter om Knut Lundmak atronomen från Älvsbyn som hittade det svarta hålet och rymden utanför Vintergatan före alla andra.

Nu har forskare hittat ett brev som visar att han var först med att upptäcka att universum expanderar. Han var en man som kom från mycket enkla omständigheter och som fick stöd från sin lärarinna att ta sig vidare till läroverket och universitet i Lund. Han var en folkbildare, professor och han samlade fulla aulor när han åkte runt och berättade om sina upptäckter.

Men han valdes inte in i vetenskapsakademin och han fick aldrig nobelpris för sina upptäckter. Det såg hans kollegor till. Knut Lundmark förändrade helt synen på hur universum är uppbyggt. Det gillade inte de andra som höll fast vid sina beräkningar som var fel.

Idag finns det ett litet museum i Älvsbyn som berättar om hans fantastiska liv.

emalj av Brita Weglin

Spanar efter konst och knoppar

Färgfest och papperstest. Morgonen börjar bra här i skuggan av alla knoppande träd. Syrenen, rönnen, björken, häggen alla är de på gång.

I backen syns det att lökarna kommer upp och vid Tsarens träd finns det fem gullvivor. Snart händer det, ja, att våren kommer och är över på en vecka. En vecka kvar är det till denna explosion enligt spanarna i Norrköping.

Vi ska spana i Piteå och kolla in deras nya kulturhus. En lagom utflykt när solen leker tittut med molnen.

"Vi vill sortera bort dem som inte är som vi!"

Inga vårvindar alls och en molnfri himmel. Idag får vi njuta av en ljum valborg vid älvens strand.

Vi sitter här vid köksbordet och undrar varför Beatrice ask och Thomas Tobé kommer undan med sin debattartikel i DN idag. Den de kallar Förbjud organiserat tiggeri. 

Varför är det ingen som frågar om varför dessa moderater skriver denna artikel? Vilka flörtar de med? Och varför ska de förbjuda tiggeriet ?

Vilka undantag ska vi ha? Frälsningsarmen? Skolklasser? För det enda organiserade tiggeriet som undersökningar kan hitta här i landet utförs av välgörenhetsorganisationer. Inget talar för att någon annan har organiserat något tiggeri.

Utom då de främlingsfientliga personer som vill hitta orsaker till att sortera bort de som dem inte vill se på våra gator och torg.

Viktigare är att hjälpa till för att minska deras fattigdom.

Svaret är inte någon rymdfysik

Ja inte är de tjusigare idag när det är varma grader. Det var frosten som fick mig att se något nytt i går när jag gick till brevlådorna och såg mönstren på sopsäckarna.

Ledtråd nummer två

Den andra ledtråden kommer här. Is, fukt och kyla. Och så en härlig ispannakak på utebordet. Den frös ihop i natt. Men vad var det på bilderna i inlägg nummer ett?

Första ledtråden

Här är morgonens äventyr, ett helt nytt landskap. Det fanns bara där vid vägen i gryningen.. En värld fylld av former och skuggor. En plats gnistrande och vit. Kan ni gissa var jag hittade denna speciella plats?

(En ledtråd är att den är av svart plast.)

Fler ledtrådar kommer.

Det blev inte en kopp på altanen

Vissa morgnar är det lite sömningare och lite tyngre att kliva upp. I morse var det mer än jobbigt. Snön föll, molnen var ovanligt mörka och Stella the cat hoppade från sänggaveln rakt ner på mig som bara ville ligga kvar och dra mig. Kort sagt inte veckans bästa.

Då kom en pilfink och drillade utanför fönstret. Ja, jag visste inte att det var en pilfink. Det fick jag veta av två kompisar på fejan. Då kunde jag söka upp lätet och se vilken av alla olika drillar som denna fint tecknade fågel står för. Lyssna ni också med hjälp av länken.

Ja, så var det snön. Inte kul när man har bespetsat sig på att sitta på ett fårskinn och njuta av dagens första kopp. Det brukar funka även om det är kallt. Men nu med både vind och våta flingor så tänkte jag bara stanna inne.

Glöm det, tänkte Stella och for ut som ett streck. Hon stack iväg och rusade upp i rönnarna, i granarna och under huset. Fram kom en grå tuss full med damm, barr och löv. Efter 20 minuter klev hon in och skakade av sig allt som fastnat i pälsen. Vad jag gjorde. Sprang och kollade att hon inte for över vägen. Försökte plocka upp  henne när hon klättrade och skakade på kattgodispåsen.  Men det var hon som bestämde när utflykten skulle ta slut.

Jag fick skaka av stolsdynan och servera ny kattmat.

Är vi lika nyfikna nu?

Det var stor dramatik ute när hagler föll och solen sken och isen sprack upp igen. Men det egentliga dramat i går var när vi fick se den fina filmen Varje ansikte har ett namn.

Magnus Gertten visar här med hjälp av en film från den 25 april 1945 hur lätt vi har att se de flyktingar som överlevde nazismens fasor i koncentrationslägren som människor med en egen historia. Han har en film som visar hur ett av fartygen lägger till i Malmös hamn. Med hjälp av passagerar listor lyckas han finna några av de kvinnor och en norsk man som kliver i land.

Barnen och kvinnorna finns idag spridda över hela världen. De som fortfarande finns i livet.

I filmen speglas vår tid i de gamla bilderna genom ett nedslag på Sicilien. En fiskebåt har kantrat  den 1 april 2014 och alla barnen som fanns under däck har drunknat. Vi får s den oroliga väntan när sjöräddning, polis och militär ska ta emot alla dessa familjer som nästan förlorat livet i medelhavet. Vi får möta några personer som velat berätta vilka de är.

Är vi lika intresserade av dem som kommer nu, lika nyfikna på deras öde? Det är en av de frågor som filmen ställer.

Ja, vill vi veta vilka de är som kommer hit?

Vårkänslor på fönsterbrädan

Nu är Kirunarosen på gång. De är de första knopparna som kommer när vintern dragit sin kos. Om den har det. I morse var det ruggigt kallt efter nattens regn. Tur att jag har min sjal från Österlen med varm och go alpacka ull. Den kom med posten i går. Egentligen är det otroligt att ett paket bara tar ett dygn från Skåne och hit.

Snön försvinner och vi kan flytta Signes bil upp till parkeringen. Träsgårdstraktorn är det bara att dra igång för att klippa sönder de vissna löven. En liten isig hög med snö finns det kvar bakom bron där det alltid är skugga.

Stella the cat har vårkänslor. I morse hade hon lyckats tränga sig ut genom springan mellan fönstret och karmen. Högt upp satt hon på brädet och ylade efter fåglar och flugor. Men så tittade hon ner och då kom hon in med ett snabbt hopp. Hon damp ner på golvet och började yla igen. Med av förvåning. Hyllan nedanför fönstret på insidan var inte så bred som hon hade räknat med.

Vi var nog de som blev mest nervösa när vi vaknade till hennes vårkänslor ute på fönsterbrädan.

Havet är inte problemet.

Så här ser det ut en tidig morgon vid havet. I alla fall så känns det så här.

Men det vi ser som skönhet är livsfarligt för andra. Verkligt dödligt. Och det har vi som EU-medlemmar varit med om att skpa genom alla hinder som flyktingar nu mera måste ta sig förbi.

Det började 1988 med att EU-kommissionen ville förhindra att flyktingar från krigen i mellanöstern skulle kunna ta sig på ett enkelt sätt in till EU. Vi var med på tåget genom ett samarbete mellan EU och EFTA. Sen kom Schengen. Ni vet reglerna om att alla som flyr in i EU ska få sin flyktingstatus prövad i det första EU-landet som de registreras i.

För varje krig, för varje år som går har reglerna om hur flyktingar ska kunna fly in i EU förändrats och nu är vi där alla kritiker sa att vi skulle hamna. Tusentals människor som dör på väg till EU.

Havet är inte problemet.

Lite obscen är den nog

Lite obscen och mycket efterlängtad är vårens första knopp på lökarna i söderhörnet . Det är stor skillnad mellan Djurgårdens vitsippehöljda kullar och våra nyväckta rabatter. Den öppna jorden är fortfarande granne med isiga drivor. Ett av de ryska äppelträden har lkyvits i toppen. Jag undrar om jag kommer att kunna rädda den. Det ska ju finnas en typ av tape för brutna grenar.

Jag packade ner min vitsippebukett i en mugg och flög hem till en tid när allt balanserar mellan kalla nätter och varma eftermiddagar. Den tid när allt står i vänteläge.  Undrar om det tar fart nästa vecka? För då går våren igång som en 78-varvare. Som om någon har vevat upp en gammal grammofon och vi har bara att följa med. Valsen brukar vara lite i otakt med ganska många steg bakåt innan vi får vara med och rusa framåt och svänga runt och lämna minnet av vintern bakom oss.

Här hemma i byn har en fin utställning skapad av Bertil Sundstedt och Lars-Lennart Stenberg öppnat. Vi var på mingel i Galleri Y i går.

Jag hade förmånen att ha bägge två som lärare på Konstskolan. Nu är det 32 år sedan Lars-Lennart började som lärare i skulptur och keramik, och 18 år sedan Bertil började som lärare i måleri och grafik. Denna vår är deras sista. Nu får de tid att jobba med sina egna projekt på heltid.

Vardagslivet är åter.

Massor med drömmar som har slagit in

Igår blev en dag med allt på en gång. Jag lever ju vanligtvis ett stillsamt liv vid stranden till Lule älv och är inte van vid att hinna upptäcka så mycket på en enda dag.

Vi for till Uppsala för att äta lunch med Signe och se hur hon har det. Där upptäckte vi innan vi skulle köra söderut igen att vi skulle hinna till Thielska galleriet och se Veronica Nygrens textila utställning.

Den var en resa tillbaka till min tonårstid. Varma bilder med otrolig färgsäkerhet och så lite kläder från Mah jong som hon var med skapade.

Där fylldes vinden av regn och jag blev blöt när jag njöt av alla blåsippor och vitsippor i backarna runt viken. Tänk att för första gången på massor med år få njuta av sippor i april. Nu har jag fyllt en mugg med knoppiga vitsippor som ska få flyga med oss till vintern.

På väg mot Odenplan såg vi att Moderna har kvällsöppet på tisdagar. Så vi hann se Louise Bourgeois fantastiska bildvärld. Som jag har längtat.

Senast hon ställde ut i Norden var 2008 på Louisiana vid Öresund. Då var det en av de sex Maman som stod i Köpenhamn. Nu är det en som står på Skeppsholmen.

Nu är Stockholms resan slut och vi packar ihop. Den blev inte som vi trodde, men bra ändå.

Finaste bloggvännerna

Godmorgon alla ni som läser Grannen. Här är mina fem fina bloggvänner. Vi hann träffas igår och prata om allt och inget. Vi har hållit kontakten och peppat varandra under ganska många år nu.

Om du vill läsa deras bloggar så finns Eva Swedenmarks här. Annika Estassys här. Victor Estbys här. och Jane Moren här. Jenny håller på med en ny hemsida.

Ljuvligt att kunna ses med en god kopp och i en kreativ miljö. Ser ni vem det är som sitter i bakgrunden?

(Just det: Jonas Hassen Khemiri).

Det har inte funnits tid till bloggande och ingen tid till den semester som denna vecka skulle vara. Men allt blir nästan aldrig som man tror. Nu ska vi njuta av lite kultur och fara en sväng till Uppsala igen.

Stella jagar dammråttor, jag njuter av vårpirr

Fönstren! Ja, nu syns det att de är försummade, med en snäll omskrivning. Till och med fönstren på fåglarnas fröhus behöver en snabb uppfräschning.

Detta obarmhärtiga ljus som både ger oss massor av energi och får oss att se var dammråttorna och spindelnäten finns. De har ju inte tagit bort sig själva precis.

Stella har span på varanda dammråtta som finns. Hon dyker in under bänkar och skåp för att ta fram dem i ljuset. Tur att A tog fram både dammsugare och skurhink så att de flesta försvann i går.

Jag är inte en så planerad städare som jag skulle kunna vara. Här gäller det hip som happ städning. Igår var det glashyllor för blommorna, idag började jag morgonen med att torka av alla snickerier i badrummet. Det blir aldrig helt klart med mitt sätt att städa men det är inte så allvarligt.

Det är en gåva att få uppleva denna tid när det går några dagar mellan snöfall och den första morgonen när storspoven sjunger vid strandängarna. Morgonen när jag hör hur spoven drillar högt över alla andra då fylls kroppen med pirr. Jag får ny energi och skulle kunna dansa i en vecka. Då känner jag från tå till knopp att en ny tideräkning börjar.

23 år i kö för en etta

Skånsk jord syns på denna bild som jag tog på Österlen för några år sedan. Skånsk jord såg jag på teven i går när en försvarare av jorden hade överklagat bostadsbyggande vid en pendeltågsstation utanför Lund.

I den flotta inredningstidningen får vi veta att upp till 65 studenter ska få bo i containrar inredda och klara för 5 000 kronor per månad. Men bland de tråkiga grå pappren som stastens utredare producerar får vi veta att inga containrar räcker till.

Vi har en brist på 300 000 bostäder för unga utan stora inkomster. Det fattas lika många lägenheter som när Tage Erlander gjorde bort sig på teve när han rekomenderade en ung familj att ställa sig i bostadskö. Stastministerns blossande kinder på 1960-talet resulterade i att staten skapade förutsättningar för att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år.

Bostäder som skapade välstånd i vårt land i och med att det var möjligt att flytta till de jobb som fanns. Alla kunde tänka på annat än att flytta eller att få ihop pengar till de astronomiska bostadskostnaderna som drabbar många unga idag.

Ska det vara så att det tar 23 år för att få en bostad på ett rum och kök?

Jag tycker att vi som har gjort vår bostadskarriär ska skämmas. Vi har svikit alla dem som aldrig har kunnat komma in på bostadsmarknaden. Vi låter hyrerätter bli bostadsrätter. Vi vågar inte kräva att det byggs. Ja, för då händer det som alla är rädda för, inklusive finansministern och bostadsministern, värdet, eller marknadspriserna på bostäderna sjunker.

Första förstahandskontraktet efter 23 år i kö? Är det så länge som  vi vill att våra ungdomar ska få vänta på ett självständigt liv?

Hoppas på lite vårregn

Igår såg jag den häftigaste månen som jag har sett i hela mitt liv. Jag trodde inte att det fanns röda månar på riktigt.

Jag har haft lov från datorn i några dagar och tänkt på annat än det som brukar dyka upp när jag hamnar vid skärmen. Som att Stella the cat far som en kanonkula överallt och drar med sig allt hon springer förbi. Swisch där för ett glas, swisch där för en blomkruka och så är det hela tiden.

I morse rusade hon ut mellan mina ben och jagade allt som rör på sig i vinden. Det är snöfritt längs med södersidan på huset och under altanen. Där gjorde hon sina snabba utspel mot sömninga flugor och löv men allt kom undan. Väl uppe på altanen kom en något tilltufsad, lerig och våt katt. Nu sitter hon surt och tvättar sig i ett mörkt hörn i köket.

Vi är rädda för att hon ska fara ut på vägen nu när snön är rutten och trots det djup. Det är ju mycket lättare att springa efter allt som rör sig när man har fast mark under tassarna.

Annars är det aprilväder igen. Snöflingorna dansar i vinden och solen syns bakom molnen. Jag hade hoppats på regn. Då hade snön runnit lite snabbare ner mot älven.

Är hon också häxförklarad?

Stockholms handelskammare har en vd som gärna tar ställning i ideologiska och politiska frågor när hon kan och vill. Hon heter Maria Rankka och har idag skrivit till Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

I sitt inlägg ber hon våra politiker och regeringen att sluta ta ställning mot Saudiarabiens behandling av de mänskliga rättigheterna och yttandefriheten.

Ett starkt argument som hon framhåller är att handel leder till en förändring. Hur mycket sämre de ska få det som är i oposition,  i Saudi innan, hon märker att den regim, som tog över i början på året har försämrat klimatet i landet.

Ett annat starkt argument är att fattigdomen bekämpas av handel. Vilken fattigdom ska bekämpas i ett världens rikaste länder? Om det är frågan om hur rikedomen fördelas kanske Maria Rankka ska förslå handel med dem som inget har?

Hon anser dessutom att om vi väljer att bojkotta vapenhandel med en av världens mest förtryckande regimer så spelar det ingen roll.

Hon avslutar sitt inlägg med att vi kan kritisera kungahuset i Saudi men akta oss för att förolämpa medlemmarna.

Så håller Stockholms handelskammare fanan högt för allas rätt till mänskliga rättigheter.

Vem är häxa i USA:s och Europas salonger?

Hur mycket krävs det för att bli hela Stockholms häxa? Ja, vad måste du göra för att media i Stockholms innerstad ska kasta sig över dig?

Se till att sjuka människor vandrar i en cirkel runt, runt med bara en framtid som utblottade författigade undanskuffade spillror?

Samtidigt se till att 17 miljarder går till den rikaste fjärdedelen i bidrag för nya kök och veckostädning?

Se till att de som köper dyrast hus får mest av de 30 miljarder som staten ger i bidrag till räntor?

Förändrar pensionssystemet så att de med medellöner får leva under EU:s fattigdomsgräns?

Nej, nej, nej!!!

Håll ett tal där du försvarar alla mänskliga rättigheter som FN har antagit. Då är du helt säker på att medieeliten kommer att skapa en hysteri kring dina uttalanden.

Ja, inte medierna i London, Paris, New York eller Washington. De kommer att lyfta dig till skyarna och tacka Sverige och vår regering för att vi fortfarande gör det vi har lovat när vi skrev på deklarationerna.

Men där borta i en stad långt från världens centrum vandrar de svenska journalisterna runt Mariatorget, Nytorget och i Bromma. De läser förundrat om vad amerikanska politiker och ekonomer, brittiska konservativa ledarskribenter och franska människorättsledare berättar för sina läsare.

Ja, att långt därborta i Skandinavien finns en utrikesminister som talar klartext. Hon väljer att inte buga och bocka inför Saudiska kungahuset utan hon försvarar dem som inte får göra sin röst hörd.

De är imponerade.

Ser hennes som en ljusgestalt i allt mörker.

Men här i mellanmjölkensland vill vår elit ge Margot Wallström en kvast som hon kan använda för att dra.

En tjuga mer var 14:e dag

Ibland undrar man när de som har ska upptäcka att de inte finns där vi andra är. Ja, när Lotta Gröning blir förbannad över att hon ska betala en tjuga mer varje gång hon tankar sin stadsjeep. Kommer hon att märka av det? Nej, men de som skulle kunna klaga på att pengarna inte räcker de tycker att det är bättrre om vi kör lite mindre och låter bli att släppa ut så mycket koldioxid. Så kan det gå när vissa tror att de har rätt till en större del av det utsläppsutrymme som vi egentligen inte har.

Vi andra som skräms av att årstiderna förändras med en hastighet som vi aldrig hade kunna förutse tror på att köra mindre och använda webben mer.

Men det är inte bara utsläppen från våra bilar som ökar, utan vårt förmåga att slänga en tredjedel av den mat som finns i landet. Vi är lite bättre på att äta upp det vi köper för vi är tre som äter rester varje lunch. Men så har det inte alltid varit. Förut när barnen var små och livet hade en hastighet som vi inte riktigt kunde följa så hamnade rätt mycket bakom något annat i kylen och fick slängas en vacker dag. Nu har vi blivit bättre på att inte köpa så mycket. Ja, en period var vi riktigt lyckade, när vi varje vecka planerade maten efter en meny. Då var det inget svinn att tala om.

Men det är jobbigt att vara förutseende och präktig ...

En sak som jag vill ha svar på är

Varför är det sämre för byggnadsarbetare att bygga nya bostäder än att renovera gamla? Debatten om ROT-avdrag handlar om alla jobb som skulle försvinna från marknaden. Behövs det inga snickare, målare och andra byggare för att skapa nya hem?

Snön yr och plaskar. Vi hoppar med de nya stövlarna i de klibbiga pölarna och trots det vita landskapet utanför är det en sorts vår.

Vill de vara en del av lösningen eller problemet?

Det är apelsinljuset som gör att jag kan försonas med att vakna före fem. Nu är det bara en morgon kvar sen får jag hjälp av sommartiden och kan vakna vid sex.

I morse läste jag om alla män som inte vill tillhöra en gubbklubb och en man som desperat sätter sitt jobb på spel för att inte bli utesluten.

I Sverige, eller Stockholm, är det männen kring Industrivärlden som tappat kontakt med marken. Storägaren Fredrik Lundberg som tycker om kvinnor, när Knut Kainz Rognerud, SVT,  frågar om varför Handelsbankssfären inte har en enda synlig kvinna i ledningen.

Industrivärldens blivande ordförande anser att han inte är girig trots att han tillsammans med ledningen dels har skyfflat om aktieinnehaven i koncernen för att slippa avgå från vissa styrelseuppdrag, del har han varit med och höjt styrelsearvoden mot övriga ägares vilja och så är han en av dem som flygit runt på jaktresor och fotbollsVM med familjemedlemmar i koncernesn privatjet. Anders Nyrén som han heter vill inte kommentera sina jaktresor och familjemedlemmarnas resor.

Ja, de här männen kring Handelsbanken har skapat sin egen värld. De har jobbat i en kultur där de tjänstemän som har visat sig bäst på att förvalta bankens intressen har kunnat vara med och skapa ett eget rike. En kultur där Sverker Martin -Löf har satt gränserna för vad man kan göra med aktieägarnas pengar. De har kuinnat se hur han har köpt upp Mats Sundqvists jaktslott i Jämtland och hur han har använt privatjeten för att forsla sina jakthundar. Han har i så hög grad ansett att bolagen är hans att han hade ett avtal om att få använda jaktslottet så länge som han levde.

Denna företagskultur med män som ger varandra förmåner lever av att bland annat sälja hygienprodukter som bindor och blöjor. Hur de och ägarna kan förklara att dessa produkter säljer bättrre och utvecklas mer av att ledningen svävar runt i ett plan högt över alla kunder det är svårt att begripa.

Ännu svårare är det att förstå att dessa män inte alldeles av sig själva ser hur deras uppträdande ser ut från utsidan av Industrivärlden. De säger att de är de mest kompetenta ledarna och att de är värda alla förmåner som de har lyckats få, men är det kompetens att gå i otakt med samhället där deras kunder bor?

En annan man som förlorat på att hålla fast vid en grabbkultur som har frodats i Storbritannien är Top Gears programledare Jeremy Clarkson. Han har gång på gång använt sig av misogyna och rasistiska uttalanden för att beskriva bilar och förare. Det har han inte förlorat sitt jobb för. Men när han mishandlar en av sin medarbetare och anmäler sig själv till BBC så avskedas han. Nu stormar männen som saknar gårdagen för att denna programledare inte kommer att kunna vräka ur sig sina nedsättande kommentarer i BBC.

Då är det med ett leende som jag läser en av Storbritanniens med konservativa skrifter the Spectator berättar om vad som hände när Margot Wallström gör som hon säger. 

Minus 14 miljarder kronor

Tänk er att ett bolag från Skottland skulle komma till Göteborg och lova att stan skulle växa sig dubbelt så stor på fem är. Tänk er att det innebar att Slottsskogen blev ett industriområde med utsläpp rätt ut i älven. Tänk er att skottarna får miljötillstånd om de skapar miljövänliga transporter genom att bygga en järnväg till närmaste trafikpunkt.

Tänk er att det går fem år. Skottarna har dragit hem och Slottsskogen är ett enda stort utsläppsparadis och det finns inga transporter annat än med lastbil. På alla de största advokatbyråerna arbetar advokater med att utreda konkursen.

Tänk er att skulden uppgår till svindlande 13 miljarder och lite till.

Sen kan ni vända på Sverige och titta upp mot vårt nordöstra hörn där gruvan i Kaunisvaara är ett stort blödande hål i myren.. Här har alla tillsynsmyndigheter blundat. Så kunde gruvan öppnas trots att  transporterna skulle ske med tåg över Finland, utan att det byggdes några järnvägsspår. Här har bolaget rekonstruerats för att genera ytterligare skulder och utsläpp.

Skulderna är nästan 14 miljarder kronor. Northland som det kanadensiska bolaget heter är tagit flyget hem och Pajalaborna får betala. Med nedlagda skolor sämre äldrevård och förlorad tro på framtiden.

Hur kunde det pågå år efter år? Det tycker jag är värt en utredning som leder till att de ansvariga ställs till svars.

Nya kök eller bostäder till fler?

Hur kallt kan det bli utan fördelningspolitik?(Idag är det minus femton)

Fördelningspolitik. Ett ord som är så tråkigt att klockorna stannar med en av de viktigaste betydelserna i vårt språk.

Igår fick vi veta att regeringen tänker försöka sig på en form av fördelning genom att sänka ROT-bidraget till 30 procent av arbetskostnaden.

Detta skulle ge Löfven 6 miljarder att fördela till andra än dem som äger sin  bostad.

Regeringens förslag är att hälften ska gå till billiga hyreslägenheter, den andra hälften till reformer inom äldreomsorgen bland annat.

Vilket liv det blev! Ja, denna regering hade lovat att inte röra ROT- och RUT-bidragen, men de fick ju inte igenom sin budget i riksdagen. Nu finns det två reformer som kan ge ett utrymme för att fördela till dem som har lite från dem som har mer.

Den ena är som förslaget igår, att flytta pengar från de som äger en bostad till dem som ingen har.

Det andra förslaget som hur många ekonomer som helst har lagt fram är att ta bort räntebidragen. Det skulle innebära att de om äger de dyraste husen får bidra mest till att bygga upp bostadsbeståndet. Här finns 30 miljarder kronor som idag fördelas till dem som har lån. Mest får de som lånat flest miljoner.

Hur gör politikerna ute i Europa? Hur skapar de städer där alla får plats? I Paris och i alla större städer i Frankrike satsas många miljarder varje år på att bygga billiga hyresrätter. HLM heter husprojektet. Det började för hundra år sedan och har sedan dess gett vanliga människor chansen att bo i städerna och som politikerna i Paris säger undvikit att staden har blivit ett museum för de ultrarika. Det är inte perfekt på något vis men bättre än inget.

I London bygger man "social housing". Här har man satsat på lägenheter för de allra fattigaste och byggt dem i egna stadsdelar, eller kvarter. Det har inneburit att adresser är det som är viktigt i Storbritannien. Rätt postnummer ska man ha annars bor man fel och betraktas som fel sorts människa. Detta skulle en reform där alla som bor i dessa lägenheter skulle få rätten att köpa dem lösa. Ingen  skulle veta om man ägde sin bostad eller hyrde. Bostadsbristen är fortfarande stor och politikerna projekterar fler hyresbostäder för fattiga. Bostadspriserna stiger varje månad och allt fler medelinkomsttagare tvingas att flytta långt från London.


Hur vill vi ha det? Hur ska alla äldre med de nya marknadsanpassade låginkomstpensionerna och alla unga som får vänta i en evighet på jobb bo?

En av de artiklar som jag har läst den senaste tiden var från en kvinna som idag bor i en lägenhet som ännu inte renoverats. Hon har en vanlig pension efter att ha jobbat i 45 år inom vården. Men inte en chans att bo kvar när hennes lägenhet har renoverats. Inte en chans att få bo i en annan lägenhet för att bostadsbolagen och hyresvärdarna kräver en dubbelt så stor inkomst för att hyra ut. Hur ska vi se till att hon och de 500 000 andra pensionärerna med låg pension ska kunna leva tryggt i sina lägenheter?

Värsta terrorbrottet

Alla som såg på Veckans brott igår fick se min fina make. Han berättade om Sveriges värsta terrorbrott. Attentatet mot Norrskensflamman.

Jag tänkte på en sak när redaktionen tog hand om berättelsen om hur tre vuxna och två barn mördades av fyra militärer, Luleås polischef och en journalist på Norrbottenskuriren; Var fanns offren?

Modellen av huset där tidningen fanns blev bara en sak i trä. Men där fanns tio personer som kämpade för sina liv. Fem av dem brann upp! Hur lät det när barnen skrek och ingen av dem som klarade sig från branden kunde rädda någon av de andra?

Nu vet i alla fall att i Sverige är det inte vänstern som har stått för terrorn i landet, utan det är militärer och en polischef tillsammans med en journalist i Luleå som dödat. Liksom de militärer som sköt för att döda i Ådalen 1931.

De som dödade de fem i Luleå fick inga straff för att de hade mördat, utan de straffades för att de förstörde huset. Ja, förutom polischefen då, Han dömdes för att ha hade stulit inbetalda bilskatter. Ingen satt längre i fängelse än tre år.

Tänk er att en grupp spränger en redaktion idag och fem personer dör. Hur länge skulle dessa terrorister få sitta i fängelse? Livstid var Leif GW Perssons förslag.

Ta vägen om Hammenhög i påsk

Åker ni till Österlen i påsk så missa inte att hälsa på några konstnärer. Det är ju konstrunda med öppna ateljéer över hela Skåne men allra mest på Österlen.

Jag var med för några år sedan i Hammenhög. På Ystadsvägen 53 har keramiker Maria Ekberg öppet. Hon visar sina skupturer för trädgården. I Hammenhög fanns ju rikets största fröindustri, Denna tradition har Maria Ekberg tagit fasta på när hon skapar fröställningar i alla möjliga och omöjliga skepnader.

Utanför galleriet finns en visningsträdgård under utveckling.

I år kommer det att vara tre tillfällen då Österlens trädgårdar har öppet för visning. I maj, juli och augusti. Det är en tradition som Österlens muséum är med och skapar tillsammans med en trädgårdsförening.

Jag längtar att få uppleva lite hav och vind i söder. Får se om jag kan komma från.

Var är de 10 miljarderna?

Trafikverket! Tänk att detta statliga verk har blivit ett skälsord. Idag läser vi att ingen i ledningen kan visa var de tio miljarder kronor (10 000 000 000 kronor) som verket spenderar varje år hamnar.

Ingen som vet, ingen som vet. det visar revisorernas rapport.

Men verket vet var de ska dra ner och stoppa renoveringen av järnvägen när vi har fått en ny regering. Före valet påbörjades ett spårbyte mellan Boden och Batsuträsk på norra stambanan. Det är enkelspår där stålslabsen rullar mellan SSAB i Luleå och Borlänge,: Där trävaror och pappper från hela Finland och Norrbotten passerar, Ett spår som nu är helt nedslitet.

Trafikverket hade hunnit byta ut en bit, till Älvsbyn, men efter valet blev det stopp.

Nu rullar tågen i 70 km/h istället för i 130km/h. Resan mellan Luleå och Umeå har förlängts med en timme.

Det sitter vi här och pratar om när kaos utbryter vid Tegelbacken i Stockholm. Där har en uråldrig växel gått sönder. Inga reservdelar finns. För trafikverketsledning håller inte reda på var pengarna hamnar i upphandlingarna.

Det ska bli spännande att se hur de ska lösa denna akuta kris.

.

Blommorna på bilden har vissnat. Bilden av Trafikverket har inte bara vissnat den har ruttnat.

Europeisk front för elbilar

Obs bilden är inte manipulerad

Stella the cat ville nog att jag inte skulle missa vårens häftigaste himmel i dag. Ja, när hon hoppade på mig från sänggaveln klockan fem.

Den är värd att vakna för, även om jag längtar till nästa söndag när det är sommartid. Då hoppas jag att Stella sover lika länge som nu, vilket skulle ge mig chansen att få vakna klockan sex.

När man blir väckt så här tidigt så hinnar man läsa artiklar som aldrig hade blivit lästa annars. Idag läste jag tyvärr Peter Wolodarski på DNs ledarsida. Värre röra har jag sällan skådat. Han anser att Margot Wallström har sagt det som ska sägas om Saudiarabiens styre, men allt blev fel ändå?!

Fel är det för att hon är utrikesminister i en rödgrön regering. Fel är det därför att han anser att regeringen inte vet vad den gör, ens när den gör rätt.

Jag säger bara Carl Bildt. Har vi haft en sämre utrikesminister?

Inte ord till stöd för de demokratiska rörelser som finns i de starkaste diktaturerna. Nej han fortsatte slåss mot de ubåtar som han skapade sitt politiska kapital från. Ja, vi ska stödja Ukraina mot Putin i alla lägen. Men inte på låtsas.

Nu hoppas jag att alla länder i EU åtminstone kan skapa en enad front som kan hålla mot Putins behov av krig. Och att Putins behov och den Saudiska kungafamiljens behov  av våra oljepengar, ger oss en chans att skapa en Europeisk front för elbilar.

Oj den gick för 22 000 kronor

Det här var min fars favorit. En bild målad av Axel Kargel som visar en strandskog på Öland. Jag tänkte på den igår när jag såg ett reportage om Axel Kargel i Antikrundan . Och sen gick jag in på nätet för att titta på andra bilder av Kargel och hittade igen den. En familjemedlem har tagit den och sålt den på auktion. Det är sorgligt, så sorgligt.

Det får jag glömma och se framåt.

Det finns så mycket som jag kan glädjas åt i stället.

Allt som gömmer sig mellan raderna

Svagt, svagt syntes lite Aurora borealis trots ljusnedsmutsningen. Vi vaknar till en dag som vi inte hade kunnat tänka oss innan denna morgon. Fler än tio personer skjutna i Göteborg. Två unga män döda och polisen säger lakoniskt. - Det är gängrelaterat.

Vad betyder det? Att vi inte behöver bry oss för de är inte vi, de där personerna som kallas gängmedlemmar?

Det är svårt att veta hur det har kunnat bli så här, att vi lever i flera parallella samhällen, på samma plats. När tappade vi möjligheten att påverka livet för dem som lever där besparingarna har slagit sönder både samhällets stöd och tilliten?

Var det när riksbankschefen, Bengt Dennis och  Bildtregeringen tillsammans försvarade kronan genom att höja räntan till 500 procent 1992 och skapade en snabb fastighetskris, istället för en mer långsam, eller var det alla nedskärningar som följde när Göran Persson tog över?

Det finns förändringar som vi inte märker för att de gömmer sig mellan raderna. Vi läser om ett beslut som gäller vårt försvar och tror att vi har förstått men ... sen läser vi kultursidorna och får veta att Nato har rätt att ta med sig kärnvapen till Sverige och att världens största flygövning sker över renbetesland samtidigt som vajorna kalvar.

I bakgrunden mullrar handelsavtalet med USA. Ni vet det där som innehåller en klausul som ger företag rätten att stämma länder som kräver att alla bolag följer lagar och avtal. Kommer vi att skriva på så kommer företagen att kunna stämma Sverige för att vi har miljökrav och kollektivavtal.

Då kommer riksdagens makt att stifta lagar att överprövas i en domstol utan insyn. Och vinner företagen så spelar det ingen roll vilka partier som vi röstar på. Då är det rikast som vinner.

Hur ska vi göra? Ska vi debattera vår rätt att anordna flygövningar när de stör renskötseln som mest?

Ska vi försvara vår rätt att rösta fram förändringar oavsett vilka företag som finns i landet?

Vad tycker du?

Mullret på älven är både och

Det är världens vackraste årstid men i år kan vi inte ta oss ut till öarna utan en skoter. Isen har inte växt till efter det gigantiska snöfallet och det har varit vårtemperaturer sedan mitten på februari. Då mullrar de 40.000 skotrarna runt om i länet. De har blivit synonyma med fritid och uteliv.

De påverkar var många befinner sig när de är lediga. Inte på teatern i alla fall. Ja, Norrbottensteatern tvingas lägga ner Drömspelet efter påsk för att det inte går att konkurrera med fartvinden och frihetskänslan på en skoter. Vi får hoppas att Sven Wollters initiativ tillsammans med teatern med en Cabaré för hemlösa på söndag lockar publiken trots en hel helg med skoterturer.

Skotern är fantastisk när vi ska ta oss till de platser där inga vägar finns, men den är trots allt ett fordon och inte en mening med livet. Eller har jag fattat allt fel? Det är kanske så att vårvintern blir så mycket häftigare på en skoter att detta inte får missas?

I år har skotrarna varit en förutsättning för att komma ut på isen nu när snön är meterdjup och inte säker. Dels har de språrat och packat snön så att vi kan gå ner till älven, dels kan de som har svårt att gå ta sig ner med hjälp av skotern.

 Det är som vanligt.

Allt har minst två sidor. Både de goda och de dåliga. Frågan är om utsläppen från de skotrar som finns påverkar att vintern blivit så här?

Rikast vinner inte alltid

En av mina idoler heter Thomas Piketty. Han är professor i ekonomi och har försökt ta reda på om den samlade rikedomen i flera europeiska stater har omfördelats sedan första världskriget.

Han kom fram till att den viktigaste orsaken till att människor är förmögna i Europa är att de har fötts rika och att deras föräldrar föddes rika.

I fredags vågade han som fransman vara oense med Norwegians vd Björn Kjos. När denne norrman påstod att han betalar tio gånger mer i skatt än han har i lön så ville Thomas Piketty veta hur det gick till.

Det ville inte Björn Kjos berätta. Och då gav sig inte Thomas Piketty på detta samförståndssätt som vi skandinavier plägar att göra.

Istället fortsatta han att vara oense med makten.

Tänk om vi alla kunde ta en konflikt för det vi tror på. Ja, vara lite mer som Margot Wallström. Då skulle spåren efter oss inte bara synas i snön, utan finnas kvar när isen smält.

När hon uttalar kritik mot maktfullkomliga politiker och kungahus i mellanöstern då lyssnar omvärlden. De är ju inte konflikträdda skandinavier utan människor som är vana vid att hålla fast vid sina ståndpunkter oavsett hur många konflikter detta orsakar. Ja, jag menar oavsett hur många debatter de får ta så försöker vissa politiker framhålla vikten av mänskliga rättigheter.

De tror på politiken och inte bara på att rikast vinner.

Graciös som möbler från 1920-talet

En söndag som var som en vårvinterdröm. Morgonkaffe i solen med frost på stolen. En fågelsångskonsert som pågick hela dagen. Och så en ommöblering av mattorna för att mormors fina bord ska får stå i mitten av rummet.

Jag slog vad med en kompis om när designen på möblerna från 1920-30 skulle få ett nytt liv och hoppades att det skulle hända om några år. Men nu hör jag titt som tätt ett nytt ord för gamla möbler - Swedish grace. Det betyder att en formgivare har utgått från en klassisk form och skapat en ny.

Det är här Rörstrands fina servis har sina rötter. Jag har en kaffeservis som mormor köpte mellan 1928 och 30 med exakt samma form och samma ax. Den har en dekor med blått och guld och var en skatt som stod innanför glasdörrarna.

Då när mormor och morfar satte bo så kunde de gå till Axel Johanson på Rgeringsgatan. Morfars syster var gift med innehavaren. Där fanns det kataloger med olika möbelelement och så satte man ihop sin möbelgrupp. Jag vet inte om de köpte en grupp som var färdig eller en de fick välja utseende på. Men mormor sa alltid att hon ville ha just denna möbel för att hon hade sett en utställning med nya möbler. Långt senare när hon kom och hälsade på oss så såg hon att husen en bit bort antagligen var en del av den utställningen. De husen byggdes i grupper runt ett torg. Det ser ut som om en liten landsortsstad har flyttat in i villabebyggelsen.

Lätt och utan onödiga ornament gällde både hus, möbler och servisen i skåpet. Och det är vad antik- och designexperterna lanserar idag.

Lönegapet är som ett svart hål

Oj så höga löner undersköterskor har, tänkte Svenskt näringslivs vd Carola Lemne med en månadslön på 490 000 kronor. De måste sänka sina löner så att jag får mer kvar.

Eller?

Hon vill riva ner den arbetsmarknadsstruktur som har skiktat hur mycket våra jobb är värda. Inte för att nå jämställdhet utan för att sänka lönerna för jobb inom vård, omsorg och handel. Det vill säga på den arbetsmarknad där majoriteten är kvinnor.

Är det någon enda person som tror att personer som kräver en halv miljon i månaden kommer att göra något bättre för någon annan än sig själva?

Har ni hört hur hon och andra i hennes position tjatar om att vi ska höja pensionsåldern med flera år och då kommer alla att få rejäla pensioner?

Lyssna inte. Jag har vänner som har jobbat i vården till de är 72 år för att kunna få en pension som de kan leva på. Men tji får alla lågavlönade som sliter och försöker klara sig själva.

Inte får de högre pension för det för arbetsgivaren har betalat dem med timlön. Så nu får de i alla fall lägsta pension.

Jag undra hur mycket Carola Lemne pensionsutbetalningar är på? En eller två årslöner för en undersköterska per månad?

Våren kryper fram runt grunden

Det brinner på himlen och hela morgonen glöder idag. Värmen i ljuset lurar mig att tro på att det är plusgrader. Men nej. Snön ligger halvmeterhög på den oskottade delen av tomten och drivornna är fortfarande över en meter höga, ibland en och en halv. Det är bara runt träden, uthuset och närmast husgrunden som marken syns.

Vårvinter eller den femte årstiden. Nu när solen är varm och marken kall. Nu när ljuset väcker oss vid  halv sex på morgonen och solen har vandrat till västnordväst innan den går ner. Det händer något här vid älvens strand när vi kan se hur årstiderna ändras genom att titta på var solen står och hur högt den når mitt på dagen.

Skillnaden mellan nu och Luciamorgonen tre månader bort är som den mellan natt och dag.

Det häftigt med dessa skarpa gränser mellan de klara och kalla vinterdagarna och vårvinterns mjuka ljumma dagar. Och ändå ser det nästan lika ut om man bara tittar.

Stella the cat gillar inte att snön smälter i solen mitt på dagen hon vill hålla sina tassar torra. Igår var vi ute på en promenad ner mot stranden och då fick hon stanna i famnen.

Vi har kallat länderna militärdiktaturer och kommunistiska diktaturer,

Det jag kallar kommunistisk diktatur eller militärdiktatur, kallar Katrine Zimmerman på P1 morgon  kontrollerad demokrati.


Nyspråk kallar jag det. Det är rätt ofta som jag studsar när denna programledare döper om verkligheten. Och jag undrar om det följer Sveriges radios avtal med riksdagen. Kan programledarna på nyhetsraktionen skapa ord som förskönar verkligheten, utan att det påverkar vår uppfattning?

Jag tycker att det är skrämmande och mycket obehagligt när både jouranlister och politiker använder ord utan innehåll. Kontrollerad diktatur vet jag vad det är, men kan en demokrati vara kontrollerad?

Om Kina och Thailand är demokratier, med prefix, vad är då Saudiarabien, en religiös demokrati, kanske?

Lily of the valley special soap

Öppnade en låda i badrummet och där låg en urgammal tvål. Den är en gåva som doftar liljekonvaljvår. En fånig present från Drottningens London. Jag fick den för att det står Elizabeth på kartongen. Ett av mina namn. Men den som gav den till mig snörpte på munnen och hade nog inte valt av vänlighet direkt. Tvålan hamande längst bak i lådan och elakheterna blev bara fler från givaren.

Så kan det gå när livet tar en sväng bort från verkligheten och chimärer tar över.

Det är bara en chimär sa alla och då borde ju verkligheten ta över. Men så enkelt är det ofta inte. Chmären är ju en tröst och en lindring när man tar helt felaktiga beslut.

Tänk att doften från en bortglömd tvål kunde få mig att bli så sorgsen. Men minnen som dyker med när man känner en doft eller en smak de är starka.

Höjer du på ögonbrynen?

Årets första blå blomma syns vid Stenshuvud när jag är glad för att isen på gårdenhar smält så pass att jag kan trampa upp till brevlådan utan spark. I Skåne är det blåsipporna som niger i backarna, här är det scillan som kommer först.

Idag är det avfärd mot sommaren för två av mina nära och kära. Dena ena åkar till Afrika den andra till Sydamerika. Drömmar som blir uppfyllda enkelt med hjälp av billiga flygbiljetter. Men hur billigt kan vi flyga utan att osäkerheten för de anställda påverkar säkerheten?

När personalen inom vård och omsorg kallas in med hjälp av ett sms, är det inte långt borta att även lokförare, piloter och läkare får vänja sig vid samma korta anställningar. Men är det bra för någon? Ja, förutom de riskkapitalister som äger vårdföretagen, järnvägsbolagen och flygbolagen?

De hamnar ju aldrig på ett plan med en lågavlönad pilot, eller på ett sjukhus däe alla läkare jobbar på timme.

Där uppe bland molnen i en inhyrd privatjet ser det ut som en jättebra affärsidé. Ja, att ta bort alla kollektivavtal och alla sociala försäkringar. Ingen som de skulle träffa på i sitt avskilda liv, där de susar fram utan att få se vanliga människor, skulle höja på ögonbrynen.

Nej de skulle alla sitta och skrocka i Davos som de har gjort sedan början på 1990-talet.

" Det behövs egentligen högst fem personer som är anställda i ett företag, resten kan vi ta in på minimilönen de timmar som de behövs. Då slipper vi att personalen samlas i facket, att betala för deras pensioner och då kan vi betala för de timmar som de är i produktionen och inte när de har planeringsmöten eller reser mellan olika arbetsplatser."

Precis så här sa de svenska företagsägare och ledare som varit på Univerity of Chicagos föreläsning på World economic forum i Davos.

Det är detta som piloterna i Norwegian strejkar mot.

Ska vi drömma om vingårdar eller hjortronmyrar?

Glaciärerna smälter. Snart finns ingen kvar. Det är vad som sker när temperaturen stiger och vi ser klimatförändringarna med blotta ögat. Ja, vi kan alla se vad som sker när vi tittar ut på stranden. En meter snö som sakta smälter ner i vårtemperaturen.

I år slog SMHI fast att våren vid Bottenvikskusten började den 24 februari.

Det är två månader tidigare än normalt. Det är det fjärde året på raken som vi inte har riktig vinter. Förra året satt jag på altanen den 26 februari och njöt av solen och en temperatur på 10 grader. Eftersom att det är min födelsedag vet jag att en vanlig 26 februari brukar vi ha minst tio minusgrader. Vi har ett värmeöverskott på mer än 15 grader. Vilket låter underbart. Tänk er om varje regning sommardag var 15 grader varmare. Vad alla växter och blommor och grönsaker skulle växa fort.

Men...

Baksidan är värre än små ynkliga morötter i landet. Baksidan är att vi förlorar vårt skydd mot växtsjukdomar, och att vi snart är en plats där fästingar är lika vanliga som i Mälardalen.

Den första fästingen hittades på en ö i Piteskärgård för ungefär 30 år sedan. Den första fästingen i Luleälvdal för 15 år sedan. Nu finns de över hela kust- och skogslandet. Förändringarna går fort.

Varje vår påminns vi om vad som håller på att ske när skogsduvorna kommer tillbaka till Amandusskog, de kom första gången 1986. De försöker förtvivlat uppfostra oss med sina rop:

"Du får inte det, du får inte det ..."

Begriper vi vad vi gör? Begriper alla de som kör omkring på de 40 000 skotrarna som finns i läner?

Blåbärsriset blommar inomhus när vi plockar in en kvast snart finns det blommor utomhus i mars. Kommer vi att förstå först när vi inte kan göra annat än att sitta inne på sommaren och titta på regnet som faller varje dag, se på teve hur människor i Mellaneuropa drabbas av torka och extremvärme?

Institutet för framtidsstudier förvarnade om vad som skulle komma att ske redan i slutet på 1980-talet. De föreslog då att vi skulle satsa på att odla mer mat. Att vi skulle börja odla druvor och persikor och glömma våra åkerbär och hjortron. Istället för att njuta av fält med rallarros skulle vi kunna vandra mellan lavendelbuskarna.

Vill vi göra det?

Om alla är föräldrar för sina barn, går det inte lika långsamt

Skulle detta inte vara en mansdag?

Antje Jackelén vår ärkebiskop konfirmerar det vi alla vet; männen arbetar 100 procent och får chefspositioner, kvinnorna 150 procent och får en tiondel av positionerna.

Det är ju inte så att jag blir inspirerad när jag tänker på alla de 8 mars som jag har varit med om. En minns jag lite speciellt. Det var vintern 1994 när Stödstrumporna lyckades med att skrämma upp männen inom arbetarrörelsen och mittenpartierna så att listorna till valet blev varvade, och regeringen jämställd. På pappret.

Då trodde jag på en förändring. Då trodde jag att jag skulle få uppleva att vi kvinnor skulle få hela lönen och halva makten. Men det är ju mycket svårare än vad jag kunde tro. Nu känns det som om inte ens de barnbarn som jag kanske får kommer att få uppleva ett liv som människor i första hand och slippa de roller som vi släpar på.

Men nu ska jag sluta vara så pessimistisk och lyfta fram en av de positiva nyheterna denna vecka. TCO:s ordförande Eva Nordmark, från Luleå, presenterade en utredning som visar att det är ekonomiskt fördelaktigt att dela föräldraledigheten 50/50. De villkor som finns i kollektivavtalen gör att en vanlig familj tjänar på att bägge föräldrarna är hemma lika länge.

Ingen familj som delar lika, kommer att förlora pengar. Det tycker jag är årets goda nyhet. Fattar alla att det är så så faller de flesta argumenten som anförs mot att dela lika.

Då kanske tiden fram till att kvinnor och män får samma lön för likvärdigt arbete kortas från 50 år till 25?

Kommer de att ge sig?

Kan du tala med tulpanerna?, frågade Signe, för länge sen när jag berättade att de var franska.

Har ni också lyssnat på Jacob Wallenberg och hans vänner? Visst är det fascinerande med dessa 30 direktörer som oläst skriver under på att inga avtal får sägas upp och omförhandlas. Inte ens efter tio år. Men hur ställer de sig till de avtal som de skrivit på med sina anställda? Är de också omöjliga att omförhandla? Glöm det!

I det avtalsområde som jag tillhör har alla arbetsgivare sagt upp alla avtal om arbetstidsförkortning. Alla arbetar nu 17 procent mer per år utan att få en enda krona extra för det. Det var fullt möjligt att säga upp alla dessa avtal enligt Arbetsdomstolen och vi kunde glömma att få lön istället för de dagar vi nu tvingas arbeta. Trots att vi hade avstått löneförhöjningar och fått ledig tid istället.

Ni som tittar på teves nyheter tror säkert att alla är anställda av den tevekanal som sänder dem. Men så är inte alltid fallet. Vissa tevekanaler har olika bolag för olika delar av tevekanalen, andra hyr in bemanningsföretag.

Ungefär så som Norwegian, eller SAS.

Tror ni att Jacob Wallenberg  som förste vice ordförande i SAS, vägrar att omförhandla flygbolagets avtal med de anställda eller de företag som de säljer resor till?

Nej alla anställda ska flyttas runt efter familjens Wallenbergs behov av miljardvinster som om de vore livegna. Men regeringen ska akta sig för att föra den politik som de har lovat väljarna.

Ja, våra folkvalda politiker har inte rätt att föra sin politik enligt Sveriges 30 rikaste, Regeringen ska veta sin plats.

Jag undrar när de blir nöjda? Ja, när dessa män med skyhöja löner som far där uppe mellan molnen i sina privatplan ger sig.

Vem får bo i svenska röda stugor?

Inga röda stugor om du inte är godkänd

Kommer ni ihåg hur det skulle bli när vi gick med i den europeiska unionen ..?

 Ja, att vi skulle kunna resa överallt i europa utan pass? Att vi medborgare skulle kunna röra på oss och bosätta oss var som helst. Vi lovades ett europa utan gränser. Ett europa där det inte skulle spela någon roll om vi flyttade varor, pengar eller oss själva.


Men facit är att passen blev viktigare än förr, gilltighetstiden kortare men viktigast av allt är att rätten att bosätta sig i ett annat euland gäller bara dem som är rika, friska och de som har ett jobb.

Dessutom är alla de 28 socialförsäkringssystemen, barnbidragen, föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studielånen olika.

Regeln är att du får röra dig utanför Sverige under en kortare tid än sex månader utan att din status som försäkrad här rubbas. När det gäller barnbidrag och föräldraförsäkringen är det barnet som ska vara i Sverige. Och föräldrarna ska alltid vara skrivna där barnen bor. (Det är huvudregeln.)

Detta innebär att familjer som vill tillbringa sin föräldraledighet i solen på stranden vid medelhavet kan vara borta i sex månader minus en dag om de vill behålla sin föräldrapenning.

Bor du vid gränsen blir det otroligt krångligt om du jobbar i Sverige och har din familj i Finland t ex. Det fick en grupp finska sjuksköterskor uppleva när de fick barn efter att ha jobbat i Sverige. De hamnade utanför både den svenska och finska försäkringen, innan, Sverige beslutade att de skulle få svensk föräldraförsäkring.

Stora problem blir det när det oväntade händer.

Just nu hotas en svårt funktionsnedsatt kvinna av att utvisas ur Sverige till Ungern.

Hon bor hos sin moster som har levt i Sverige i 20 år. Hennes föräldrar är försvunna och ingen i Ungern vill ta hand om henne. Mostern har arbetat i Sverige sedan hon tog sin examen. Hon vill ta hand om sin systerdotter för att rädda henne från ett inspärrat liv på en låst institution. Men reglerna som gäller i Sverige säger att en 20-årig funktionsnedsatt kvinna inte får stanna hos sin moster.

Just det hon är ju inte frisk och rik.

Bara Sverige vinstuttag har

Här vill jag sitta och njuta av den femte årstiden. Många minusgrader i natt ger en strålande gnistrande vårvintermorgon. Här, där vi har skottat, är det dessutom nästan ingen snö kvar.

Idag är det helt förunderligt hur en statlig utredning kan reta upp några av de största bidragstagarna i världen. Jag talar om de bolag som lever av skatter och utför vård, skola och omsorg. Det är ju de enda skattefinansierade bolagen som i världen som kan ta ut vinster. Ni läste rätt. Ingen annanstans där det finns skolor, vård och omsorg i bolag finansierade med skatter är det tillåtet att ta ut vinst. I USA, i Storbritannien, och to m i Chile är det förbjudet att flytta en enda krona ur ett skattefinansierat bolag.

Förutom att pengarna går till dem som behöver undervisning, vård och omsorg vinner man ytterligare en sak. Ingen kan starta verksamheter och ansöka om skattebidrag och ta pengar ur dem, och då uppstår inte alla dessa möjligheter att fuska. Det finns ju inget att vinna.

Men Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna han säger att de människor som behöver vård och omsorg kommer att få samma valfrihet som i DDR.

Vadå valfrihet? I DDR?

Så i de länder där det är stiftelser, organisationer, kommuner, religiösa samfund och t o m företag som driver olika former av vård, omsorg och undervisning utan vinstuttag lever de utan valfrihet?

Säg det till Mureen från Yorkshire som har sina söner i tre olika typer av skolor där hon bor ingen har rätt att ta ut vinst. Eller till Monica som bor i norra Italien där hon är med och driver flera sociala kollektiv för personer med olika funktionsnedsättningar. Hon har aldrig ens tänkt på att plocka ur pengar ur verksamheten. De använde sitt överskott till att göra något extra för dem som är med.

Vår i teorin

Idag är det svårt att fatta att det nånsin kommer en dag när gräset gror. De små pinnarna/grenarna i mitten är ett av mina äppelträd. Gissar att snön fortfarande är nästan en meter djup trots alla varma grader och regn.

En sak är säker; denna teoretiska vår som meteorologerna har slagit fast, får oss att se att klimatförändringarna är verkliga. Nu är vi på det fjärde året med rekordvarma vintrar med massor av snö. Aldrig förr har våren kommit till älvens strand två månader för tidigt.

Det är ju Storspoven som ska väcka oss när våren gör sitt intåg. Inte en ensam Talgoxe.

Nu väntar vi på att vårvinterljuset ska knocka oss.