Låt bli att försaka, lev och bejaka!

Storspoven berättar om regnet och Celina doppar sina tassar i en pöl. Doften av grönska och vått grus väcker mig när jag hasar fram till brevlådorna. Jag som för det mesta är pigg när arla fågelsång väcker mig känner att det är tidigt och att molnen tynger. Tankarna vill inte ta fart. Det är som att mellanrummen mellan orden är stora gap.

Gap som är vanligare än jag vill tro. Hos alla och envar. Tur att det finns så mycket att glädjas åt. Allt som vi inte glömmer och försakar. Allt som vi upplever och bejakar.

Rönnen med nyutsprungna blad vaggar i vinden. Luktärtorna växer så det knakar i söderfönstret. Både timjan och persilja sänder ut knappt förnimbara dofter i köksfönstret. Livskraften, lusten att leva sprider sig idag också. Inte kan en grå himmel hindra vårens löften om midnattsljus och sommarbad i älven.