lördag 22 maj 2010

Det krävdes en enkel fråga



När jag gick på journalisthögskolan för många år sen var det en uppmaning som många föreläsare återkom till. Ja, ni vet de där då potenta manliga journalisterna som hade gjort scoop. De avslutade gärna sina föreläsningar med: -Vill ni göra ett scoop ta reda på vad Silvia Sommerlaths pappa gjorde på 1930-talet och under det andra världskriget.

Det gjorde ingen då. Inte ens dessa medelålders journalistikens kanoner vågade publicera en genomgång av Drottningens fars nazistiska förflutna.


Först nu 2010 fick Drottning Silvia svara på en fråga, i TV4s bröllopsreportage, om sin far. Och hon svarade att han varit med i partiet sedan 1934. Sedan svarade hon som en lojal dotter med samma förklaringar som hon var uppväxt med.

De förklaringarna duger inte i Tyskland. Där har hennes svar exploderat i media.

DN har skrivit mer om detta i sin pappersupplaga.

Idag är det hänryckningens tid. Och jag bara njuter av häggdoft och de fina klematis sibirica. Om allt blir som jag tänkt mig tar jag lite bilder och visar dem på Eva´s galleri och kafé.

Kom och njut  av blomprakt och sommartid.

fredag 21 maj 2010

Hur krångligt kan livet bli? Det kan man fråga sig efter att ha fått möta

livet i dagens Teheran.Jag är så glad när jag lägger "vem dödade ayatolla kanuni?" ifrån mig. Jag har fått möta ett samhälle som jag inte kände till. Jag har fått titta in  i ett liv med människor som lever i ett land som finns gömt bakom rubriker om terror och kärnvapenmakt.



Naïri Nahapétian, f 1970, är en författare som lever i Frankrike sedan den iranska revolutionen 1979. "Vem dödade ayatolla kanuni?" är hennes första roman. Den utspelar sig i ett Teheran som väntar på val.  Det är sekwaförlag som gett ut den och Marianne Tufvesson som gjort översättningen. En översättning som jag tycker är lysande.

I centrum finns den unge Narek som återvänder efter 23 år i exil. Han ska skriva om valtemperaturen i Iran för en fransk tidning. Genom sina armenska släktingar får han se en sida av livet i Teheran, genom sin döda mors kontakter en annan.

Han får uppleva livet med gripanden och hot tillsammans med sin mors vän Leila, en islamsk feminist. Den unge journalisten får vara med och söka efter intrigerna hos den högsta makten och efter de korrupta ledarna. Han söker efter svaret på frågan om varför hans mor dog i Teheran. Leila å sin sida söker efter svaret på varför ayatollan dog.

Vem som hittar några svar... läs och njut så får du veta.

Om du tycker om denna bok läs också den tecknade Persipolis. Den finns på svenska och skildrar livet i Iran genom en annan fransk-iransk författares ögon.

Maktfullkomlig myndighet

När jag gick på Konstskolan var vi alla oroliga för vad CSN skulle göra. Ja, vi hade hört talas om massor med konstiga beslut. V hade fått beslut om studiestöd i ett läsår. Men efter tre veckor fick hon ett brev om att CSN hade ändrat sig. Jag fick ett brev om att grunden för mitt beslut var felaktig. Men i slutändan fick vi bägge två nya beslut om att CSN hade tagit fel och att vi hade rätt till studiestöd.




Nu slår byråkraterna på CSN rekord. I dagens Svd berättar teknologerna vid landets tekniska universitet och högskolor om hur CSN kräver tillbaka deras studiemedel. Schemaläggningen av de olika kurserna stämmer inte överens med vad CSN har bestämt är normal studietakt. Rektorerna på utbildningarna anser att poängen ska räknas per år, CSN per termin. Helt maktlösa står studenterna mitt emellan de två institutionerna med makt.


Då polisanmäler CSN studenterna för att de ska ha fuskat medvetet.

Hur ska CSN göra med alla utlandsstudenter? Där räknas de flesta studierna i läsår. Ska ingen kunna studera utanför Sveriges gränser med studiemedel?

torsdag 20 maj 2010

Ovädershimmel

Vinden drar in från nordväst. Himlen blir först rosa, sedan violett. Långt borta finns det blå skyar och en gyllene sol.


Jag håller tummarna. Inte ska väl sommaren försvinna efter sju dagar.

Parktankar i efterrivningstid

Nu är hela Fritz Olssonkvarteret rivet. Och vi har sjöutsikt från Storgatan.

Men vad ska det bli på tomten.

En Fritz Olsson-park tycker fler än 1 000 medlemmar i en grupp på fejan.

En skridskobana med musik på vintern, en oas med vattenspel på sommaren.

Ett hål med gröna träd som släpper in kvällssolen till kaféer på vår gågata.

Nu doftar häggen lite grann









I morse gick jag runt och kikade på framstegen ute bland träd och buskar.


Nu doftar häggen lite grann. Liljekonvaljerna har små knoppar. Solrosorna har blivit allt kraftigare och pimpinellarosen har fått små blad.


Här är rosen från i vintras Sofie. Den kommer nog att blomma även om knopparna inte kommit fram än.

 Min dubbla vitsippa är fortfarande bara en. Men ack så vårligt ljuvlig.

Det förvånar mig




Rima Fakih är vald till Miss USA. Hon har sina rötter i Libanon, både det kristna och muslimska Libanon. När hon valdes fick hon en fråga om sjukförsäkringen och svarade att hon tycker att p-piller ska ingå i den allmänna sjukförsäkringen.



Den kristna högern tycker inte om valet av Rima Fakih. De är säkra på att hon är en terrorist. De anser att hon är medlem i Hizbollah och en säkerhetsrisk. De sprider rykten om den nyvalda miss USA på nätet. Trots att man nog kan kalla henne en affischtavla för hur lyckad integration kan bli i USA.

Det förvånar mig.

Läser Svd att politikerna strider om kollektivtrafiken igen. Fixa kollektivtrafik så att så många som möjligt kan åka. Och så att avstånden minskar i vårt avlånga land.

Men det står inte på den politiska agendan. Där handlar det om vem som äger aktierna i de bolag som kör bussarna, tågen och flygplanen.

Det förvånar mig.


Lyssnade på P1 i morse. Där satt Göran Hägglund, kd, och Lars Ohly, v, och pratade om fastighetsskatten.

Göran Hägglund tycks tro att "det verkliga folket" bor i hus som är värda 6 miljoner kronor. (Det gör 1 procent av fastighetsägarna). Han är mycket orolig för att någon med ett mångmiljonhus ska tvingas flytta på grund av att fastighetsskatten höjs från 6-7 000 kronor till 17 000 kronor.

Som socialminister har jag aldrig hört honom säga att han är orolig för att sjuka eller arbetslösa tvingas flytta på grund av att både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen försämrats.

Det förvånar mig.


Men min kompis Jimmy, han bara sa: Är det någon som är förvånad?!

Jo, jag, svarar jag.

onsdag 19 maj 2010

Det lyckades

Ser ni knoppen? Ser ni min äppelblomsknopp? Jag lyckades. Ja, att övertala mina ryska äppelträd att blomma.


Nu har jag sagt paschalsta i fem år, bett dem blomma, om som bara en enda liten doftande vit.

Jag har vattnat och gödslat och sjungit och önskat, vad har jag inte gjort, för att de ska lysa upp min lilla äppeloas. Vilken sprudlande glädje imorse när jag såg den fina lilla knoppen mellan de luddiga små bladen..

Spasiba eller kanske kiitos eftersom de är avlade i Finland. Tack, på alla språk, i år blir det äppelblom.

tisdag 18 maj 2010

Myggfritt

Tassade försiktigt ner till stranden och Amandus skog. Skogsduvorna sjöng pockande: Du får inte det. Måsarna varnade de andra i vattnet med höga tjut. Men jag bara njöt. Inte en mygga. Inte ett surr. Bara blankt vatten, fågelsång och nyutspruckna löv.

Länk till kalkstensdrömmen

Här är en länk till min barndomsvän Maria. Läs om huset hon hade på Öland i Runsberga. Otroligt fint och genuint. Men vilket jobb.

Vad kostar mest

Idag får vi veta att Beklädnadsprogrammet är för dyrt. Flickor från hela norra Sverige har kunnat studera kläddesign och sömnad i Luleå på gymnasiet. Men trots att många gymnasieprogram som vänder sig till pojkar är dyrare, , och att de har 18 program att välja på, flickorna har sju, väljer skolkontoret att föreslå en nedläggning.

Vad är dyrast,frågar jag, att flickorna drar söderut, eller att behålla ett av de mest populära gymnasieprogrammen?

Läs mer här

Tilltro

Jag vill bara skicka en länk till Bo Rothsteins artikel i Svd. Den behandlar vår tilltro till att vi gemensamt kan organisera vårt samhälle.
Jag tror att detta är helt avgörande för om vi ska kunna ha ett samhälle som tar vara på alla människor och går framåt. Jag kan aldrig glömma när jag fick besök av fem olika studenter från Frankrike en sommar på 1970-talet. Vi använde husets gemensamma tvättstuga som var helt ny. Alla, jag säger alla, mina gäster påpekade att de inte kunde förstå varför inte hyresgästerna stal maskinerna och sålde dem. För det skulle väl någon annan göra annars. De kunde inte tro att hyresgästernas gemensamma nytta av tvättstugan skulle förhindra att vi stal och förstörde den.
Det är skillnaden mellan ett samhälle av skandinavisk typ med höga skatter och hög tilltro och ett samhälle med låga skatter och låg tilltro.
Läs Bo Rothstein.

måndag 17 maj 2010

Åskan gick och jag läste deckare

I natt och tidigt på morgonen gick det en bullrande åska mellan Boden och Luleå. Katja berättar här om hur det var i Sävast. Hos oss kom åskan med hagel i början av natten. Tidigt på morgonen kom den tillbaka med muller och buller och kraftiga blixtar. Men inte en enda droppe regn.

Svårsovet. Läste ut två ö-deckare. Den ena med Gotland som en av huvudpersonerna, den andra med Öland.

Anna Jansson heter författaren som skriver om polisen Maria Waern i Visby. Hennes böcker har filmats med hjälp av tyska pengar. Ni har kanske sett några avsnitt på TV4.

Johan Theorin skriver om Gerlof Davidsson den gamle sjökaptenen som bor i den fiktiva byn Stenvik på norra Öland.
Han skriver utifrån fyra årstider liksom Mons Kallentoft. Årets bok handlar om våren.

Så här snabbt inpå en sömnlös natt så har jag en känsla av att Johan Theorins Blodläge har en mer oväntad gåta. Maria Waerns Drömmen förde dig vilse är mer än traditionell kriminalhistoria.

Det som är gemensamt för bägge böckerna är ett drag av overklighet, ett besök av andar från en annan värld, saker som sker utan att vi kan förklara det. Förrän i slutet förstås.

Jag tycker att Anna Janssons berättelse är mer genomarbetad än jag minns några av de tidigare böckerna som jag läst. Johan Theorin å sin sida har inte riktigt lyckats fånga mig som läsare med sin tredje bok om Gerlof. De tidigare, Nattfåk och Skumtimmen, tyckte jag var mer fängslande. Med det vill jag inte säga att Blodläge är en dålig deckare. Det är en av de bästa i år tycker jag.

Laleh - Live tomorrow Måndagsmusik

Min nya hjältinna

Hon heter Lynne Featherstone och är britternas nya jämställdhetsminister. Manligt och blekt kallar hon det kabinett som hon sitter i.
Hon undrar om Gud glömde bort resten av mänskligheten när han/hon delade ut förstånd och intelligens.


Britterna kommer att få sin första föräldraförsäkring som gäller bägge föräldrarna. David Cameron med bakgrund i engelsk överklass har svårt att förstå varför bara mamman ska stanna hemma. Han har ju sett hur vem som helst kan sköta om barn;barnflickor, utbildade nannies, internatskolor...

söndag 16 maj 2010

Var är min allergimedicin?





I natt skedde det. Björkarna kläddes med små ljusgröna öron och dekorerades med hängen. Allt skedde i ett mjukt sommarregn.

Men jag har ingen röst kvar efter morgonens promenad bland alla olika pollen. Det är baksidan när våren stormar fram med jetfart.
En liten.
Om man jämför med glädjepirret i hela kroppen.