lördag 8 maj 2010

Allt finns till hands men inget kan jag hitta

Samlar ni också på saker som lägger sig i högar? Evas värld frågar eftersom att hon städar idag. Jag började se vad jag samlar på. Under sängen finns tre stora lådor med vackert garn. I en byrå har jag akrylfärger från världens alla hörn, en en låda ryms akvarellfärger från Moskva, Leningrad, Tyskland, Frankrike och England.

I glasbordet finns fack med akvarellpapper från Frankrike, England, Indien, Italien och Sverige. Vid den ena byrån ryms färdigspända dukar, en låda med oljefärger och färdiga ramar.

Detta är bara hälften av allt som simmar omkring för att finnas till hands när jag ska jobba.

Men plats det finns det ingen.

Begriplig teknik

Loket heter E1329 och har rullat på Inlandsbanan. Jag gillar verkligen dessa tidiga industriprodukter som jag kan begripa. Det syns hur de fungerar.

Nu finns de bara på museum. På Norrbottens järnvägsmuseum i Karlsvik.

Lördagsstress

Elin har fotat S.














Nu hänger bilden på muséet. Idag ska vi gå på vernissage och se alla bilder som fotoeleverna ställer ut.

I Svartöstan har Stina Jakobsson premiär på årets kläder. Hon tillverkar tyger och kläder på Bali. De brukar finnas på Fjäderholmarna och på marknader över hela norra Norrland.

På Arcus är det Vårmässa.

I Kulturens hus är det vernissage.

Tur att det är för kallt för trädgårdsarbete.

Sarko går till domstol

Hyrbilsföretaget Sixt  gör reklam för den nya Citroën C3.
”Gör som Madame Bruni, ta en liten fransman!” Det tycker inte Sarkozy är kul.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIPnderoTPd-PlGPnXlbX5YLDBozkMeR8NApELw7GlG8XQTTgmu3bN4T2JGsLQwX2brsxnw4q7NWU4OESL-rB-vDf8uLtTb394Od146RbYyYyFQq0F2Kp_qY6VcrAyBKyK5BRLQQfiWGyq/s1600/Bruni.jpg

fredag 7 maj 2010

Vid köksbordet

Samhällsekonomi och mänskliga rättigheter stod på menyn vid vårt köksbord. J som ska rösta för första gången i sitt liv och och M, hans mamma, var på besök. När vi hade diskuterat en stund om skatter, partiprogram och annat började vi tala om hur det fungerar i vardagen.
(Sandlådan får stå för de begränsningar som de unga kvinnorna flyr från. Här får männen leka för sig själva.)

J liksom många andra har upptäckt att unga män kommer undan med att sitta och slöa i skolan. Att killar lättare får jobb över sommaren trots att de inte har någon arbetserfarenhet. Men att de unga kvinnorna får jobba hårt för sina betyg och att de har mycket svårare att få sommarjobb.


Jag vet inte om det är så här överallt. Jag tycker att gubbröran som alla unga kvinnor ska ta sig igenom för att komma fram blockerar framtiden.

Jag vet bara en ung kvinna, av de som tar studenten i vår, som tänker sig att leva vid älvens strand. De flesta drar ut och bort för att hitta ett liv utan begränsningar.

torsdag 6 maj 2010

Sonen som försvann

Britta Borg är död. Hon var jämnårig med min mamma. Allan Johansson och Britta Borg, med en liten son, bodde i samma område i Solna som vi. Jag undrar över varför sonen inte finns med när journalisterna beskriver hennes liv. Det är bara karriär och makar som nämns.

Jag gillade henne otroligt mycket för hennes självironi.

I Aftonbladet fick sonen Allan vara med.. Victor Estby skriver också om Britta på sin blogg.

General elections

Hur många britter kommer att rösta? Vem kommer att få makten? Vad kommer att hända? Svaret får vi vid midnatt.

Morgontassande till älven

Ni läser rätt på bakrutan till mlle Renault. Idag var det tre kalla grader när jag gick ner till älven. Snön gnällde och knastrade under mina kängor. Skaren var hård och höll när jag tassade ner mot stranden.

Alla änder, måsar och storspovar började gräla på mig. De tyckte inte att jag var inbjuden till dem. Nu har de paxat boställe i gräset, diken och i buskarna vid kanten till älven.

Jag är inte välkommen mitt i deras kärleksbestyr.














Närmast land ligger den ruttnande isen kvar. Men inte ens en fågel kan hålla sig uppe på den blöta isen utan att trilla i.

Jag känner en så'n lust att simma. Det ilar i hela kroppen när jag tänker på lyckan att få simma i ljummet sommarvatten.










Men den blå morgonhimlen lurar hjärnan. Det kom ingen värme, det blir inget vårbad.


Jag lindar istället halsduken hårdare runt halsen och sätter på mig vantar.


Måsen flyger när isen hänger i luften. Vingarna bär genom den arktiska vinden.









De sista stegen upp mot  morgonkaffet knastrar som om jag kliver på hårt bröd. Det är isen som samlats i alla gropar vid sidan om den kvarglömda snön.

Magisk majkväll

Dramatiken började några minuter före tio. Jag undrar vad den förebådar. Kanske ett oväder, eller en storm. Kanske sol och värme.

onsdag 5 maj 2010

Rivningskvarteret


Där bakom trädet fanns vår fina ateljé. Men nu finns snart inget kvarter.

Nu ska tomten med Luleås mest centrala läge stå tom. Och vänta på att de nya hus som ska byggas i en framtid har tillräckligt med hyresgäster.

Ja, inte gäster som ska bo, utan gäster som ska arbeta i lokalerna. För här ska det byggas bara det vänder och efterfrågan ökar.


Då ska här finnas en shoppinggalleria till och ett hotell. Men fram till dess kan vi parkera våra bilar.

Lyxigt nära.

Ulrikas utställning

Jag vill bara påminna alla som är i norr om Ulrika Lundmarks fina utställning. På bilden står hon vid sin härliga emalj. På golvet finns en otroligt häftig pudel i rakubränd keramik.
(Funkade inte att ta den bilden, hu.) I Landstingshuset fyller hon både väggar och golv.

tisdag 4 maj 2010

Nattgammal is

Kalla grader gör konst på natten. Nattgammal is som en installation på den morgonsoliga altanen.

Doftande safari

Det gäller att glädja sig så många gånger som möjligt. Eller hur? Sitter här och ser framåt mot min Liljekonvaljsafari vid Råneälven. Det är en av årets höjdpunkter.

Varje år i mitten av juni packar jag bilen med en picnic, gummistövlar, myggmedel och regnkläder. Jag tar med mig tidningar och tändstickor. Och så kör jag ut i den ljusa sommarkvällen mot älven. Här har Luleå kommun några timrade stugor som rymmer en bastu, en grillstuga och en torrtoa. På udden finns en fin grillplats.




På väg ner till älven från parkeringsplatsen söder om Niemisel vandrar jag genom en sagoskog. Marken är täckt med liljekonvaljer och smörbollar. Träden bildar ett tak över de doftande salarna som jag vandrar genom.



Vattnet i älven strömmar vilt fram och dundrar i bakgrunden. Den enda nackdelen är att detta är årets första myggtid. Har jag otur vilket har hänt. Då är antalet myggor i luften så stort att det nästan inte går att andas utan att få in en eller två myggor i munnen.



Ja, myggorna är jobbiga. Men doften av liljekonvalj, det strömmande vattnet och elden vid stranden gör denna årliga safari till något att minnas. Ett sån't där minne som är bra att ta fram när vintermörkret känns tungt och instängt. Min barndomskompis tycker att jag tar i när jag åker mer än fyra mil för att njuta av liljekonvaljerna. Dofta på en flaska Diorissimo, den doftar likadant, säger hon som har fullt av vita klockor in på knuten.



Jag har börjat anlägga en liljekonvaljidyll under mina ryska äppelträd. För liljekonvaljer dom är härdiga och tål våra vintrar.

Deckare med doft

Första maj betyder doften av nyplockade Liljekonvaljer söderut.

Vi får vänta. Vänta till mitten på juni. Men då åker jag på Liljekonvaljsafari till Råneälv.
Evas värld berättar här om liljekonvaljerna i Paris. Och hon minns Maria Langs deckare Kung Liljekonvalje av dungen.


En värdig efterträdare till Maria Lang är Ingrid Hedström. Hon har gett ut tre deckare som utspelar sig i Belgien. I år kom den tredje med många kluriga trådar bakåt till Maria Lang. Hon berättar till exempel vad det har blivit av Puck och Einar Bure.


Under jorden i Villette  har också en botten i Reginald Hills Under jorden. Bägge böckerna har en dödsolycka vid en gruva som utgångspunkt. Jag gillar bägge böckerna av olika skäl. Hill trampar runt i konflikten mellan fackföreningarna och Margareth Thatcher, Ingrid Hedström beskriver hur en person köper upp företag i krisen på 1990-talet och snor kassan. Men bådas intrig ligger långt från dagspolitik.

Jag blir charmad av Ingrid Hedströms lek med Maria Langs arv. Jag tycker att denna bok, den tredje, är hennes absolut bästa .  Du som gillar att läsa lekfulla deckare du gillar helt säkert denna.

måndag 3 maj 2010

Spridda skurar

Jag och penséerna gick ut för att plantera. Det tog bara en sekund så hamnade vi i en hagelskur.

Jag som trodde att april var slut.


Omplanterade blev blommorna. Jag fick dricka en stor kopp grönt ångande te.  Satt och läste vid datorn och såg att TIO METER ÖVER HAVET, Jenny Wrangborg, äntligen börjar nå ut. Hon är en kvinna som skriver poesi. Den höjer sig högre än tio meter över det vällingljumma mediabruset. Gå in på bloggen och njut av hennes texter. De publiceras i Arbetarbladet på ledarsidan då och då.

Mitt liv har handlat om att skjuta upp trista ting. Men idag tvingades jag att inse att det är sista dagen för att betala in kvarskatten.( Pisstrist).

Nu har jag räknat ut hur mycket.

Ojat, mig i tre timmar.

Suttit med bankdosorna och fört över pengar från alla sparkonton till mitt betalkonto.

Vridit mig som en mask. Bitit ihop. Och...betalat.

Pisstrist som sagt. Men duktigt. Ordentligt.

 Celina hon är nöjd. Hon sitter och lyssnar till Storspovarna och hoppas på att få syn på en eller två. Men de är mycket smartare än hon. Och smartare än vad jag är.

Kulturtidskrift från Visby

Outside-the-box är en tidskrift som två unga kvinnor på Gotland ger ut. Texterna är lite kantiga men mycket charmiga. Layouten ramlar verkligen utanför alla ramar. Nummer två som jag fick av en vän innehåller ett långsamt samtal med Laleh. Här sjunger hon Simon says.

Jag minns inte om jag minns

Jag minns inte att Muminpappan ville byta till sig vapen och hästar. Jag minns inte att det var strid på gång i Mumindalen. Jag skulle verkligen undra om någon sa till mig: Jag läser inte Muminböcker för mitt barn för de är så våldsamma.

Men det är inte konstigt att jag inte minns.


Den senaste forskningen om vårt minne visar att mindre än tio procent är vad vi minns av en föreläsning. Ja, efter en natts sömn.
Det är inte underligt att vi skojar och säger: Ett mannaminne är tre år!


När jag försöker minnas om det var lika mycket snö kvar på ängarna förra året. Då säger jag nej. Det fanns ingen snö här. Men jag minns säkert fel. Minns ni?