fredag 7 december 2012

I skuggan

Bara åtta (8) bor riktigt ensligt. De har mer än en mil till närmsta granne. De har två Öland för sig själva. Trefjärdedelar av detta långa land har inte fler än en person per kvadratkilometer. All denna plats hade behövts denna vecka när ostkusten fick uppleva en klasstvå snöstorm. Då hade det nog varit lättare att få bort snön.

Var de människor ska bo som tvingas flytta från Malmberget är en aktuell fråga. Det senaste förslaget innebär boende utan sol mellan september och mars. LKAB vill bygga på nordsidan av Dundret. Det blir långa månader i skuggan.

I Kiruna flyttar hela centrum på en gång. Kyrkan är timrad och kan lättare flytta med än de hur som är murade. I år fyller denna byggnad, utsedd till Sveriges vackraste, 100 år.

Vackert var det i Börssalen när litteraturpristagaren Mo Yan intervjuades. Han sa en sak som förundrar de flesta författare. Ja, han sa att han tycker att censur är bra för att förebygga förtal.

Jag undrar vad Utrikesdeprtementet vill förebygga när de har tagit bort sitt offentliga diarium. Trots att detta strider mot vår grundlag finns inget diarium över alla allmänna handlingar. Jag blir mörkrädd. Kan vilken politiker som helst bryta mot våra grundläggande lagar utan att något sker. De får vi veta när ordföranden Peter Eriksson tar upp frågan på utskottets sammanträde. Blir det en utfrågning av utrikesminister Carl Bildt?

Vi blev lovade att alla kärnkraftverk ska vara igång under vintermånaderna. Men...chefen för kärnkraftverket i Oskarshamn såg inte till att serva reaktor 2. den är nu stängd till kraftbolagens stora lycka. För helt säkert får vi betala ett högre pris för kilowattimmarna nu.

Högre pris blir det på privatlektionerna nu när de ger RUT-avdrag. Det kan vi alla räkna med. Men vår regering har svårt med språket. de behöver kanske lära sig skillnaden mellan betalda privatlektioner och läxhjälp, som sker utan något pris. Ja, så är det när man talar svenska och inte nyspråk.

En kronarvinge är på väg om allt går som det ska. Prins William och hans Kate väntar sitt första barn.

Vad som är bäst med den andra veckan i advent? Vad tycker du? Ja, tror att jag röstar på dofterna och ljusen. Det är liksom mindre vardag när kryddnejlikorna i apelsinerna luktar jul.

Vad som är värst? Mo Yans svar om hur han accepterar censur, och UD:s egna tolkningar av vår grundlag!

torsdag 6 december 2012

Det doftar

December är dofter. Dofter från allt som får oss att bli sälla. Apelsiner med kryddnejlikor, stearin, doften från en brinnande tändsticka, clementinskal, den söta doften av dadlar och fikon, hel kanel och ångan från muggen med glögg.

Det är ganska ovanligt att vi möter så många dofter på en enda dag. En helt vanlig vardag är det kaffedoft, diskmedel och tvättmedel, teångor och någon form av mat.

Nu längtar jag efter hyacinter.

Förr fanns det en härlig parfym "Shocking you", den kom för länge, länge sen, och den doftade av hyacinter och jul. Då kunde jag förflytta mig till advent hela året runt när jag skruvade av korken på flaskan som fanns i skåpet hos mormor.

(Alla ni som inte tål allt som luktar, jag förstår att ni inte är lika saliga som jag. Jag hoppas att ni klarar er undan det värsta. December måste vara en helt annorlunda upplevelse för er.)

onsdag 5 december 2012

Det heter privatlektioner

Vilket skitsnack! Ja, vilket babbel! Vem är det som inte fattar att det är elever med föräldrar som tjänar mer än genomsnittet som kommer att kunna ge sina barn privatlektioner med RUT-avdrag. Vad är det för nyspråk när människor upprepar ett helt annat ord. Ja, när de döper om privatlektioner till läxhjälp. Det handlar inte om något annat än de privatlektioner som alltid getts till de elever som har föräldrar som kan betala. Nu blir det billigare för dessa föräldrar, men inte tillräckligt billigt för att de barn som borde få jobba med en lärare enskilt kommer att ha råd

Nej, det blir som när jag växte upp. De som hade föräldrar med hög lön gick i privatskola om de behövde extra hjälp. Idag går många barn i privatskola som alla skattebetalare betalar. En del som behöver extra hjälp får skattesubventionerade privatlektioner men ingen diskuterar vad vi borde göra för att de flesta skulle få rätt kunskaper.

Men

 Läxhjälp är något helt annat.

Läxhjälp är när studenter hjälper elever på skolor där de bor. När gamla elever återvänder och hjälper sina grannbarn.

Det är inte när företag startar verksamheter med timpriser över 400 kronor. Företag som sen tar sin subventionerade inkomster och låter dem resa mellan skatteparadisen.Företag som skapar räntesnurror för att aldrig gå med vinst i Sverige och därmed betala skatt.

Men trosvisst hör vi mantrat om att det är bra att svarta löner blir vita. Ja, för då kommer skattesubventionerna leda till att företagen betalar in skatt.

tisdag 4 december 2012

Lägre än trädtopparna

Det är något speciellt med att vandra på Storgatan och titta på juldekorationerna. Röda pumlor i storgranen vid Nygatan. (Vad pumlor är? Jo, julgranskulor.) Det var nog det första dialektala ord som jag lärde mig. Det andra var pannlapp. (Vad det är? Grytlapp förståss.) Den behöv-des när vi serverade varm glögg den första vintern. Den då varje dag började under 30 minus. Så kallt är det inte nu. Igår var det inte under tio i stan. Men på kvällen drog det mellan huset från nordost. Röda rosor på kinderna och kalla tår.

Efter den kylslagna promenaden drack vi god glögg och mötte vänliga människor. En perfekt måndagskväll.

Nog blir det en fullkomlig vinterdag idag. Inte ens bägge fötterna och händerna räcker till för att räkna alla kalla grader i solskenet. Jo, det är ljust. Men nej, solen står inte över trädtopparna i skogsbrynet.

måndag 3 december 2012

De lägger pussel

Kära vänner i advent. Idag känns sensommardoppen i älven långt borta.Liksom doften av vågor och strandgräs. Men jag kan inte låta bli att tjuvkika på den lilla snutten från Näset. Kika lite grann ni också. Då var vattnet badbart. Nu är det klart för de första skären. Igår for två skrinnare förbi med fart över isen. I motvind.

Solen sken i sisådär 200 minuter innan den försvann i sydväst.

Det var en ganska vanlig adventssöndag. Med marknad i museiparken och Stadshuset fyllt med "gubbföreningar". Ni vet de där föreningarna som kämpar på och skapar konkreta avtryck av vår historia. De samlas och har riktiga möten med protokoll och sätter mål för sitt arbete. Sen kämpar alla på i tysthet och skapar en  ny pusselbit. Ja, så växer pusslet där vi får se hur livet levdes och arbetades här i nordligaste norr. Pusselbitarna finns inte serverade. Utan kanske kan de barn som går i skolan nu få veta mer om hur det var att leva här. I elevernas historieböcker lär vi få leta efter våra rötter.