fredag 17 oktober 2014

Lyxsemestrar på returen

Kriminalvårdsstyrelsen ska fortsätta enligt de gamla reglerna och låta sin personal stanna i Dubai eller Europa på lyxhotell och flyga affärsklass efter de har utvisat människor med chartrat plan. Hans Lagerlöf som är chef har svårt att bedöma om det är rimligt att returbiljetterna kostar 28 000 kronor per person.

Var fanns revisorerna?

Hur kan de statliga myndigheterna ha gått från millimeterstyrning av absolut allt till att slänga bort skattepengar på lyxhotell och extremdyra flygbiljetter? Vad hände? När började cheferna på Kriminalvårdsstyrelsen tycka att statens kassa kan behandlas som deras egen privata? Det är ju inte första gången som missförhållanden på denna myndighet uppdagas. Senast var det mutor och felaktiga upphandlingar när de skulle se till att fängelser blev utbyggda, nybyggda eller renoverade.

Varför säljer de ut vår tillit till att vi tillsammans kan utveckla och förbättra?

Det är är bara för sorgligt.

En annan del av vårt samhälle som har förlorat en stor del av vår tillit är skolan. Dels har den före detta utbildningsministern Jan Björklund under de senaste tio åren påstått att skolan är urusel samtidigt som han har regerat åtta av dessa år. Dessutom var den läroplan som han kritiserat beslutad och antagen av Bildtregeringen. När alla utredare kom fram till att det är organiseringen av skolorna i friskolor och kommunala skolor som ger ett allt sämre resultat händer ingenting. Istället införs en ny läroplan som hämtar sin förebild i en förgången tid.

En av de mer aktiva debattörerna Magnus Henreksson har länge försvarat att Wallenberg, Emilsson och de andra ska kunna tjäna pengar på skolsystemet, men han föreslår ofta förändringar som inte påverkar dessa storägare av skolor.

Idag är hans förslag ett som andra också tagit fram. Att alla centrala prov ska rättas på andra skolor än den där eleverna går. Då skulle betygen bli mer neutrala och inte påverkas av att vissa skolor tjänar mer pengar om de ger högre betyg. Men han har inga förslag som gäller hur skattepengarna ska användas i skolorna bara att det ska krävas ett kapital på minst ett års omkostnader för att få starta en skola. Vad hjälper det mot att riskkapitalister lånar upp pengar för att tömma skolorna på skattepengar genom olika räntekaruseller?

Intressant är att följa Magnus Henrekssons olika förslag för att skydda de stora kapitalägarnas skolinvesteringar. Undrar vad han tar upp nästa gång?

torsdag 16 oktober 2014

Jag vill bara svära och skrika när jag hör detta

Ljuset fastnar på de små kristaller som dansar i den kalla morgonluften. Kalla vindar, iskallt klimat.

Då hör jag genom dörren hur P1 berättar att Saab har gett 30 miljoner till ett företag som sätter maskiner som skapar radiovågor i ett rum som bot mot HIV i Sydafrika.

Många smittade slutade ta sina bromsmediciner och dog.

Detta brott mot människorna i Sydafrika har ingen fått stå till svars för. Varken Saabs ledning, Investor, eller familjen Wallenberg. Det är ju de som har tjänat miljoner på JAS-affären.

Motköpen som Saab lovade folket i Sydafrika blev till en liten liten tumme. Här uppe fick LKAB ta emot malmvagnar som aldrig gick att använda. De var så dåliga att LKAB vägrade att lämna en enda kvar som museiföremål på Järnvägsmuséet.

Men detta dödade ingen. Vad kallar man en företagsledning som låter företagets pengar sponsra kvacksalveri som leder till döden för patienterna? Vilket klimat sprider familjen Wallenberg i Sydafrika? Marcus Wallenberg är styrelseordförande. De största ägarna är:
Investor AB - 30,0%
Wallenbergstiftelserna - 8,7%
Swedbank Robur fonder - 5,5%
SHB fonder - 3,2%
Övriga aktieägare - 52,6%

Senaste årsredovisningen:

Omsättning 24,01 miljarder SEK
Orderstock:  34,151 miljarder SEK
Rörelseresultat 2,032 miljarder SEK
Vinst efter skatt 1,539 miljarder SEK
Tillgångar 29,679 miljarder SEK
Eget kapital 14,097 miljarder SEK

onsdag 15 oktober 2014

Massor med skratt

Jag tror aldrig att jag har skrattat så som idag när oheliga allianser skriker ut sin ångest inför att behöva landa på Arlanda. Pigge Werkelin häver ur sig en prognos om att det kommer att ta 1 1/2 - 2 timmar längre att flyga de fyra milen till Arlanda och ta tåget som tar 20 minuter. När resan från Bromma tar minst en halv timme. Vargen kommer utstöter moderater, socialdemokrater när Stockholms nya ledning vill bebygga detta område med 50 000 bostäder. Stoppa flygbullret som stör hela stan. På avgångstavlan kan vi se att det inte är så många flyg som berörs. Mitt på dan är det uppehåll i tre timmar.

Hur Rapport presenterar att flygplatsen i Bromma ska stängas?

Stockholms nya ledning HOTAR med att stänga Bromma!!!

Upprustning

Det är som om de tar på sig samma rustning. Ett skydd mot chansen att lyssna och förändras.

Nu står de där i led bakom varandra och håller fram sina sköldar helt utan egna argument. Det spelar ingen roll på vilken sida; alla har bestämt sig. Ingen vill rubbas i sin tro.

Det finns inget både och. Bara en rädsla för att förlora sin position. Det är sorgligt.

.




tisdag 14 oktober 2014

Iskalla erbjudanden och omtänksamma förslag

Den där motsättningen mellan iskalla erbjudanden och omtänksamma förslag har jag tänkt på idag. Jag var ofta ute och träffade människor som deltog i olika utbildningar och praktikplatser. Det var den djupaste krisen sedan 1930-talet och de gamla byggnaderna på LV7:s område upprustades till skollokaler för vuxna. Luftvärnssoldater ersattes med kunskapslyftet.

Alla var positivt förvånade över vilken bra utbildning de fick. De kände att de räknades och att de skulle få en framtid när konjunkturen vände.

Men hur har det varit de senaste åtta åren? Berättelsen som alliansen har burit på har bara innehållit hot mot dem som behöver stöd och hjälp för att komma vidare.

Så för fyra år sedan valdes en ny ordförande i det socialdemokratiska partiet. En person som bar med sig samma hopp och samma berättelse som partiet hade 1994, att de som har behov av hjälp och stöd har samma värde som alla andra. Redan efter några månader störde den inställningen så många att han fick försvinna från makten och Juholt var historia.

Redan då var vi många som undrade varför han inte passade in i partiets maktsfär. Daniel Suhonen som skrev talen blev så besviken att han började med att ifrågasätta vad som höll på att ske, sen samlade han på sig allt material som han fick. Nu har han gett ut boken om partiledningen som inte ville ha sin valde ordförande.

Och snabbt positionerar sig de olika tyckarna runt makten.

För mig som bara ser på och lyssnar är historien mer komplicerad. Vi vinglar. Är vi beredda att lyfta dem som behöver en andra chans?

måndag 13 oktober 2014

Trådarna sjunger

En tunn ton vibrerar när Mikael Lindgren stiger fram och berättar om himlaharpans trådar som leder till Gud.

Vi har samlats på Västerbottensteatern i Skellefteå för att vara med och hylla PO Enquist, 80 år. Trådarna, eller mer prosaiskt rötterna till Sjöbotten, utbyn i Hjoggböle, där pojken lever i det gröna huset, tillsammans med sin mor och hennes far, 25 meter från bönehuset, har aldrig slitits av. En utflykt till Danmark, en vandring tillsammans med August Strindberg och en avresa till Uppsala och ett liv söderut, kan inte bryta hans starka känsla för barndomens landskap.

I taket hänger en gren från en ståtlig fura, på scenen får vi lyssna till hans bild av styrka.

"Stå rak i motvinden, så kan du också stå rak i hård medvind".

En direkt översättning av vårt ångermanländska omkväde.

"Det gäller att vara kvistfri för då håller livet."

Ja, det gäller att hålla livet ut. Nog så viktigt när en stor del av dagarna är förbrukade.

Mitt bland alla olika texter så finns hans första drama med, "Tribadernas natt". En föreställning som hade premiär på Dramaten för 39 år sedan. På den första föreställningen satt jag där i salongen med min far. Min far som i alla lägen hela sitt liv hade August Strindberg som sin största idol. Och här kommer en debuterande dramatiker och låter denna titan använda könsord och prata om sex. Där under texten finns en berättelse om lesbisk kärlek. Jag som var 18 förstod varken undertexten eller vitsen med att männen i dramat hela tiden ville vara värst, störst och vackrast. Så vi var bägge överens, skådespelarna var bra, men texten förstod vi oss inte på.

Idag hade ingen 18-åring missförstått detta drama, idag hade diskussionen varit självklar. Och det märks när scenen om vem som har den största kuken spelas som en av de längre akterna.

Oavsett ålder så applåderas det.