Hur mycket kostar det?!

Det känns som om vi vissnar lite mer för varje dag

Hur mycket pengar är det?

Det är en fråga som jag ställer mig när jag läser om de barn som fått sina liv skadade av vaccinet mot svininfluensa. De får 50 000 kronor!!!

Två månadslöner för att ha en svår funktionsnedsättning under ett helt liv.

En annan aktuell summa är 160 000 kronor. Det är vad Juholt stal från skattebetalarna när han lyfte felaktigt bostadsbidrag.

Han förlorade förtroendet hos väljarna för sex månadslöner.

Det står visserligen ingenstans i reglerna att riksdagsledamöterna inte får bo ihop med någon. Men praxis är att bidraget bara täcker halva hyran om de är två som delar bostad.

Lena Andersson skriver om hur vårt samhälle har förändrats. Om hur socialdemokraternas dominans har försvunnit. Jag tror att en viktig orsak är detta att Håkan Juholt inte ens tänker på att han borde följa de regler som gäller. Att kommunpolitiker genom tiderna har gett sina barn och släktingar kommunala jobb. Att ledande politiker har fixat in sina barn på arbetsplatser som är beroende av partiet.

Nu är det moderaternas tur. I Boden behövde alliansen bara verka i en valperiod innan kommunalrådet (m) hade placerat sin son som chef för ett kommunalt bolag.

Sveriges television vill sända en partiledardebatt med alla sju riksdagspartierna. Socialdemokraterna och Vänstern har tackat nej. De vill inte stå i teverutan och blandas ihop med Sverigedemokraterna. För till skillnad från alla andra år har Jan Axelsson, chef för nyheterna, bestämtsig för att flytta Sverigedemokraterna från höger till vänster.

Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att Juholt och Ohly gör rätt. Men det tycker jag. Att stå på samma sida i bild skapar en falsk samhörighet oavsett vad partiledarna kommer att säga.


För att återgå till början. De barn som fått narkolepsi för att de gjorde som socialstyrelsen, sjukvården och smittskyddsinstitutet krävde och vaccinerade sig. De kommer att få 150 miljoner kronor allihop tillsammans, vilket blir 50 000 kronor per barn.

Det är 50 miljoner kronor mindre än vad Stockholms lokaltrafik satsar på att bygga bort chansen att åka med utan biljett.  Varje år!

Vad kostar det, i slutändan?

Kraftigt snöfall

Telefonen ringer, och en bekant frågar: Är det vitt ute, hos er? Ja, för alla talar om att det är snökaos i Norrbotten.

Det är i Kiruna den första snön täcker både hus, gator och bilar. 35 mil från älvens strand. Det är då det krävs en geografisk erfarenhet. En erfarenhet av hur stort vårt län är. Hur många timmar det tar med tåg från byns station till centralen i Kiruna. Det är då jag stilla undrar om min bekant lyssnar på hur vädret ska bli i Småland, när hon vill veta hur hon ska klä sig nästa dag.

Det finns små berättelser överallt. På en åker ligger en svan som dött. Den sörjande svanfamiljen återkommer för att ta avsked.Läs mer här.

Årets litteraturpristagare Tomas Tranströmmer är en poet som med få väl valda ord skildrar alla dessa berättelser som finns här och nu. Han är en mästare på att hitta ett ord som vi andra aldrig har tänkt oss använda på just det sättet. Tänk vad vi kan lära oss av dessa oväntade nya kombinationer.

Andra ord skulle vi gärna slippa. Ivan Hietala berättade om en undersökning av grödor i Haparanda som bara försvann. I undersökningen fanns det tecken på att giftiga ämnen från stålverket, Outokumpu, i Torneå fanns i grönsaker. Vissa tålde inte sanningen och började ringa och hota. Nu har han tvingats byta till hemligt telefonnummer.

I lördags var det premiär för Miniart en utställning med konstverk på en kvadratdecimeter, eller kubikdecimeter, på Galleri SKÅDA i Luleå. På Norrbottensteatern skrattade publiken till Evigt ung.

Kommer vi här vid älvens strand att få göra säsongens första snöänglar innan nästa helg?

Det är inte mer vinter än så här.

Hon är inte bostadslös

Jag undrar hur Dagens nyheter tänkte när de publicerade denna hyllning. Vore det inte på sin plats att ha en enda artikel om Filippa Reinfeldts ansvar som landstingsråd. Jag undrar verkligen vad de som väntar på sina behandlingar i kön till Radiumhemmet tycker. Eller vad de gamla som får sin vård på det bolagiserade Danderyds sjukhus skulle vilja fråga landstingsrådet. Det verkar som om hon har tid i alla fall; att göra annat än stå till svars för sin politik.

Städning för skoj skull

Ibland står Anna Laestadius Larsson placerad med ett eget perspektiv. Då hittar hon ett nytt sätt att se. Läs hennes krönika här.

Förr var det skötsel av frisk man som krävdes för att passa in, nu är det hobbystädning och bakning som står på dagens agenda.

Vilken tur att jag inte visste om det. Här sker ingen städning för skoj skull, det finns så mycket mer att göra av den tid vi har.

Innan solen gått upp

Tom är min arbetsplats

Så fort det rosa ljuset syns brukar jag öppna dörren och släppa in den krispiga kylan.

Som gula spöken

På väg till brevlådan ser jag hur björkarna blir allt barare för varje dag.

Rosa ljus

Där bakom uthuset finns de första solstrålarna och den rosa himlen.

På allvar

Det är på allvar. Men inte alla tycks tro det. Vi har faktiskt bara en jord, även om universum expanderar. Det finns bara en Torne älv. Livet i och omkring älven påverkas varje dag av de gifter och gaser som Outokumpu trots regler låter släppa ut. Ett stålverk som ansöker om att få släppa ut lika mycket kvicksilver som alla industrier i hela Sverige. Ett företag som inte följer EU:s regler. Men riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht (s) som fick massor av kryss i det senaste valet säger att åsikterna är delade. Vilken tur säger jag att mina duktiga kollegor Lotta Nilsson i Kalix och Linda Danhall i Haparanda fortsätter att skriva. Här kan du läsa om Outukumpus utsläpp.


Igår tog dessutom det finska företaget Fennovoima ett beslut om att bygga nästa kärnkraftverk i Pyhäjoki 15 mil från den svenska kusten, 15 mil från gränsen. Frågan är hur de ska kunna räkna hem det bygget. Just nu pågår ett bygge i Finland som hela tiden blir dyrare. Det beräknades att kosta 23 miljarder kronor när de började bygga nu är de upp i tre gånger så mycket. Och det är vad Fennovoima väntas satsa på verket i norra Finland, 60-70 miljarder kronor. Vad kommer kilowattimmarna att kosta då? 5 kronor? Vi i Sverige ska inte slå oss för bröstet våra kärnkraftverk hotar både tätbefolkade områden i Danmark och Östersjön. Men med de regler som gäller idag kan ingen räkna hem ett nytt kärnkraftverksbygge.

Det är allvar. Ska vi i Norrbotten kunna utveckla länet då gäller det att vi lyckas hålla ihop om att skydda vår natur. Det gäller helt säkert alla i hela vårt land. Känns det lika slitet och skitigt här som där kommer nog inte någon vilja resa hit. Det är tur att så många vill att vi ska skydda vår miljö. Jag hör just hur forskare tar fram en ny skogsberedningsmaskin så att hyggena slipper se ut som "bruna räfflade chips".

En person som var mycket medveten om vikten av både yta och funktion var Steve Jobs. Hans liv är slut men hans idéer lever och förändrar vår vardag, varje dag.

Det går lika bra med selleri

I morgonmörkret känner jag doften av gårdagens sellerisallad. En grönsak som vi äter ofta på hösten och vintern. Men när kockarna Werner och Werner (Sven Melander och Åke Cato) i Nöjesmassakern alltid räddade sig med hjälp av den fanns det inte så mycket selleri med blad i butikerna. Då var det en ovanlig och dessutom feminin grönsak. Hur man nu kunde se det. Vi låg dubbelvikta av skratt. Sällan någon maträtt har varit så humoristisk.

- Det går lika bra med selleri! Utropade de två kockarna med Werner Vögelis brytning. Han var ju kung bland alla kockar. Lagade kungens festmiddagar, Nobelmiddagar och skapade den finaste maten på Operakällaren. Han var ofta vid kusten i Norrbotten och hyllade råvaror från vårt län. Inte en enda fest utan delikatesser från havet, skogen eller fjället.

Tänk att en doft av selleri kan plocka fram så tydliga minnen.

Regnet det bara öser ner

På teve talar LRF:s ordförande Nils-Olof Lindfors här i Sunderbyn om hur många ton vatten som öser ner över marken. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Dåligt för den oupptagna potatisen, men kanske bra för växtligheten. Nu har alla växter och träd mognat inför vintern i lugn takt. Men kanske den vattensjuka jorden får deras rötter att frysa eller ruttna när den riktiga kylan rullar in.

Jag hoppas att de tre ryska herrarna Borskovskoje, Ananaskanel och Tsarens äpple får tid att sätta fruktämnen inför nästa säsong.

Dagens mest uppfriskande

Sist jag var hos mamma berättade en granne för mig att nu skulle äldreboendet äntligen byggas. Det är tio år sedan den gamla macken revs, marken sanerades och bygglovet söktes. I tio år har några grannar överklagat bygget och inget har skett. Ja, förutom att skattepengar har rullat på kommunala kontor, i administrativa domstolar och hos bolaget som vill bygga.

Idag skriver stadsforskaren Jerker Söderlind i en debattartikel om hur han ser på de lagar och regler som gör det möjligt att stoppa utvecklingen i en stad. Om de arkitekter som ritar hus som ingen vill ha. Och om de grannar som överklagar alla bygglov för att slippa se en förändring.

Det är uppfriskande. Tänk om vi ser vår stad som något som vi alla har del i. Då skulle ingen föreslå höghus som driver fram stormvirvlar och som skuggar halva stan. Då skulle det byggas på södra hamnplan.

Ingen skulle få slänga ut lådor med plåthud på områden nära stan.

Tänk om de regler som gäller idag skulle ha funnits när vi byggde vår första stad? Då skulle det inte finnas ett enda hus på centrumhalvön. Strandskyddet, ni vet.

Ljusare än så här var det inte klockan kvart i sex.

Dyrt, men är det prisvärt?

11 000 000 000 kronor låter vi EU-kommissionen ta hand om. Vi som bor i Sverige. Vi ligger på tredje plats i bland alla EU-medborgare. Bara invånarna i Belgien och Tyskland betalar mer.

Då är det befriande att läsa om Jonas Sjöstedt som efter 12 år i Bryssel fortfarande anser att EU är en koloss på lerfötter.

Man kan nog tro, att Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet, tar poäng om de fortsätter att vara de enda EU-kritiska rösterna i politiken.

Fotriktigt kulturellt

Vernissage på galleri SKÅDA. Här hänger en av mina emaljer.

 Vissa höstlördagar blir så där fotriktigt kulturella. Den första oktober var en så'n dag. Solig, ljum, fylld av konst och teater.

Lotta Engström, Kristina Berglund och Katarina Nilsson

Lotta, Kristina och Katarina gick samtidigt som jag på Konstskolan.

 Vårt kommunalråd Karl Petersen höll invigningstal. Han hade varit på MoMa i New York, det är inte riktigt på vår nivå.

Hur man nu ska tolka det.

 På väg till Spider, den vilda kattungen, hittade jag igen Ulrika Hydmans staty. Den är gjord i glasfiberbåtmaterial. Den står på gabbro en bergart som bara finns här. På gården intill bor S i sitt kollektiv, the Batcave.

Idag kan ingen tro att himlen kan vara så. 

 Men på kvällen när vi vandrade längs kajen i Norra hamn syntes vad som skulle komma. Tänk att en vägbank och ett badhus kan se så spännande ut.

Evigt ung heter pjäsen på Norrbottens teatern. Vilken ensemble. Genom musikalisk. Och dessutom akrobatisk.