fredag 20 juni 2014

Vi matas med osanningar trots att vi betalar deras lön

Ser ni skedarna på väggen? Först undrade jag varför de hänger där, sen kom svaret som blixt på klar himmel: Anna Sjons Nilsson har naturligtvis samlat på gamla rostfria skedar för att ha ett minnesmärke över alla dessa lögner som vi matas med.

Idag fick vi en med råge när landstingsdirektör Toivo Heinsoo helt hamnat utanför sin roll som skattebetalad tjänsteman. Han försvarar att landstinget i Stockholms län, lett av Filippa Reinfeldt, (M), har sänt ut ett brev till alla som är ansvariga för ekonomin. I brevet stoppas redovisningen i delårsrapporterna av alla underskott. Han tycker att det är bra att inget sjukhus redovisar de stora underskott som genereras i år. De redovisningarna ska vänta till efter valet.

Vem tror han betalar hans lön? Moderaterna? Eller skattebetalarna som verkligen har ett behov av att få veta var deras skatter hamnar? Vi skulle behövas matas med mer än en sanning.

Det finns fler som får lön av oss skattebetalare som försöker stoppa undan sanningen. Tjänstemännen på Trafikverket hör till dem som inte drar sig för att stoppa undan sanningen. De använder sina kunskaper för att desinformera.

Denna vecka har vi inför årets största trafikhelg fått veta att all statistik som Trafikverket för fram när de vill bygga ut motorvägar, förbifarter och andra stora trafiksystem, för biltrafik är överdriven. Tjänstemännen påstår att trafiken ska öka men i själva verket stämmer inte deras siffror. Inte när de räknar dagens trafik, inte när de beräknar morgondagens.

För att fylla skeden med råge plockar en annan tjänsteman bort den rapport som visar att Bromma flygplats kan stängas. Trafiken är så liten att alla avgångar ryms på Arlanda. Men det tycker inte näringslivets organisationer är en bra idé. Och då träder ännu en tjänsteman fram och tar bort länken till rapporten på hemsidan och så påstår en chef att allt var fel.

Tänk om vi fick veta vad vi borde. Då skulle de Stockholmare som idag inte har en egen bostad kunna bo mitt i, mellan Bromma, Sundbyberg och Solna. Vore det inte bra för alla arbetsplatser och företag?

Nu får vi hoppas att allt fler missförhållanden granskas trots att 800 färre journalister arbetar på lokaltidningarna. Ja, för det är där de stora granskningarna sker som sen blir inslag i teve.

torsdag 19 juni 2014

Nu eller för 70 år sedan?

Marita Isobel Solberg är en performanceartist och konstnär från Tromsö. Hon gestaltar sitt motstånd genom sin röst och sin kropp. Igår genomförde hon en explosion av ilska eller rädsla efter att ha försökt möta oss som fanns i rummet. Bilden visar slutet när den slagpåse som hon använt för att stilla sin oro sprack och golvet fylldes av vatten.

Vatten.

Det är älvarna som är centrum i livet. Det är utbyggnaden av älvarna och förgiftandet av vattnet runt gruvorna som ger upphov till många av de konstverk vi får se på muséet. En av Sveriges viktigaste skildrare av uppror är Britta Marakatt-Labba.
Hennes största och mest kända verk skildrar upproret i Alta. Denna enorma bild som hon har broderat finns just nu i USA. Annars är den en viktig del av universitetet i Tromsö. Hon lever i Övre Soppero och från sin utsiktspunkt ser hon det vi andra bara förnimmer. På muséet får vi se en port till Sapmi omgärdat av de tyska mjölsäckar från andra världskriget som Britta har hittat. De lappade grova säckarna med årtalet 1943, tyska och nazistiska tecken bryter av mot hennes finstämda broderier. Vad är det vi ser? Grova kängor som stampar och tar befäl över Sameland? Nu eller för 70 år sedan?

onsdag 18 juni 2014

Motstånd på allvar

Ansikte på samisk kvinna

Onsdag 18 juni kl 18.00 invigs sommarens stora utställning Sámi Contemporary med verk av 23 samiska konstnärer från Sverige, Norge och Finland. Utställningen är ett generöst panorama av intensiv, kraftfull och aktuell samtidskonst. Många arbeten är tillkomna särskilt för denna utställning.

Denna utställning ser jag fram emot idag. Det är spännande när konstnärer gör motstånd och inte underlättar.

I söndags talade Mió Evanne i Domkyrkan. Han berättade om ett annat motstånd: Prova att lyssna här, ljudet är lite dåligt.
Här är ett annat konstverk som gör motstånd. Det är Monica Strand som har skulpterat en guldklimp för varje arbetskamrat som har sagts upp i höstas. Hon ville visa att alla som arbetar på Norrbottens media är guld värda och oersättliga när ägarna flyttade arbetsuppgifterna till Norrköping.

Gårdagens sorgligaste uttalande står Margareta Larsson för. Hon är vald riksdagsledamot för (SD). I hennes värld finns det bara svart och vitt. Hennes förslag är att fängsla de konstnärer som skapar fel!!!



tisdag 17 juni 2014

Har du råd?

Vi sitter och äter, talar om alldagliga saker, minns, njuter och så säger en av oss:

-Vet ni min dotter och hennes sambo måste ha en påskrift av oss föräldrar för att kunna bo i en hyrestvåa på Kallkällan.

- Va?! De husen är ju urgamla.

- Jo, men de rev ut absolut allt när de renoverade. Så nu är det hyror på 8.000 kronor för en tvåa som gäller.

- En tvåa i ett hus från 1960-talet kostar 8000 för att husen lyxrenoverades, eller?

- Nja, inte lyxigt men grundligt.

Vem har råd att bo där?

Inte de som har vanliga löner och jobbar i kommunen och i landstinget. Vilket innebär att mer än hälften av alla kvinnor i dessa yrken inte kan skriva på ett hyreskontrakt på en tvåa utan att ha en borgensperson som garanterar att hyran betalas!!!

De kommunala bostadsbolagen kräver att hyresgästen har så mycket kvar när hyran har betalats så att det är omöjligt att bo där med de löner som finns inom omsorgen, vården, handeln och alla andra låginkomstyrken. För tjänar du 19.000 kronor har du inte tillräckligt att leva av när hyran är betald enligt hyresvärdarna.

Mi'sommarsnö

Känslan jag fick idag när jag trampade till brevlådan var; det är vinter och snart skidan den slinter. Då precis då hörde jag ljudet av hjulen som surrade förbi. Motionsskidåkarna ger sig icke. Denna bitande kalla morgon har de naturligtvis tagit fram sina rullskidor. Ja, det där vita som jag en kort sekund trodde var nysnö, det var bara lite hundlokor.

I påskas njöt vi av sillen på vår ganska oskyddade altan, undrar om det är möjligt på fredag?

Det är ovanligt med så här kalla dagar i juni vid älvens strand. Sist jag var tvungen att ta fram vinterkappan till midsommar var vi i Västerbottens skogsland. Vi tog en promenad upp på Malåberget för att njuta av utsikten när en ilsken snöby kröp in överallt, till och med i öronen. Men det var så länge sen att det är preskriberat.

I år får vi satsa på alternativa midsommaraktiviteter. Filmmaraton, bokläsning och så kan vi baka. Det är inte vädret utan vad som händer när vi ska stå ut som gör skillnad.

Jag vet i alla fall en person som jublar om det ligger ett snötäcke på marken när hon vaknar på midsommarafton. Då gäller det att glädjas med henne.


måndag 16 juni 2014

Mjäll färskpotatis och hårda fakta

Det är ju så här den första vardagen på sommarlovet ska vara. Men som vanligt har vinden från nordväst skapat mycket mer än sol och värme, vi kan verkligen tala om omväxling.

Runt om på sociala medier så uppmanar vi våra vänner att hitta tre positiva sidor  av varje ny dag. Och visst det kan ju underlätta dagen om vi börjar med det som glädjer oss.

Ja, som att hela trädgården är fylld av grönt.

Eller som att både färskpotatisen och jordgubbarna är både goda och billiga

och att jag har lyckats laga en tavla som for ner på golvet häromdan.

Men ibland får vi också klaga.

Vår landshövding i Norrbotten har hittat en sak som han inte tycker är ok. Av sommarens alla radiopratare i programmet Sommar, producent Bibbi Rödöö, är en sommarpratare bosatt norr om Dalälven.

Hur många som kommer från Stockholm? 37 personer av 58.

Det finns alltså 21 personer som bor utanför Stockholms län som är utvalda att tala i årets Sommar.

Man kan inte anklaga redaktionen för att söka efter annorlunda perspektiv.

En person som hela sitt liv såg på världen efter sitt alldeles egna perspektiv var Anna Johansson-Visborg. Hon kämpade för att alla kvinnor skulle räknas som människor. Vid sin död hade hon skapat två stiftelser för att lågavlönade kvinnor skulle ha råd att bo och att vara utanför staden på sommaren. Den ena stiftelsen äger ett hyreshus vid Lindhagensplan i Stockholm, den andra har till i mars drivit ett litet sommarstugeområde i Nacka. Men när de kvinnor som bor i stugorna ville sitta med i styrelsen för stiftelsen precis som Anna hade skrivit i statuterna då började det hända saker.

Nu påstår LO som tagit över stiftelsens ordförandeskap att för att räknas som lågavlönad så måste kvinnorna tjäna mindre än den lägsta lönen i de kollektivavtal som finns i Sverige.

Enligt LO är en kvinna som tjänar 21 000 kronor i månaden inte lågavlönad.

Det kan man kalla ett annorlunda perspektiv.

Missa inte Rapports inslag om vad som händer och sker med arvet efter Anna Johansson-Visborg.