fredag 17 februari 2012

3G eller tre G:n.

Ska jag gå med i tre G? Det är en ny möjlighet som jag kan ta ställning till. För de flesta är 3G ett sätt att distribuera mobilkommunikation, men för en del kan det betyda något helt annat;

Glömska gummor och gubbar


Galna och glada godisätare


Glamourösa och globala gourmeter


Gamla och gaggiga glassälskare


Gulliga och godhjärtade grannar


Eller så betyder det alltihop.

Det mesta stämmer in på mig. Jag glömmer bort namn. Jag får riktiga godisätarryck. Jag gillar verkligen mat från andra världsdelar. Jag hör till dem som minns vad glassarna hette förr och mina fina grannar har en speciell plats i mitt hjärta. Men idéen om tre g kommer från en av mina kollegor. Han tycker att vi som jobbat längre än vi vill veta ska träffas och idka nostalgi. Det kanske vore något för oss glömska. Ser ni det framför er?

- Kommer ni ihåg den där duktiga kvinnan. Ja, hon som var så populär 1988. Ni vet hon som har de där driftiga döttrarna. Men vad var det hon heter?


- Ja, hon hade mörkt hår och väldigt tjusiga glasögon, minns ni?


- Hon bodde i en lägenhet på Storgatan.


- Hennes företag hade redan då valt snåla bilar för att skona miljön.

Men ingen jag säger ingen kommer på något namn.

Frågan är; ska jag bli medlem och sitta där och försöka minnas alla namn som bara försvann.

Här är en länk till en artikel om åldersnoja.  Och en till.

onsdag 15 februari 2012

Morgon mellan snöhögarna

I natt kom det inte mer snö. I morse fick jag glida fram över  nyskottad plan mark. Tack för det, du som bestämmer över långa lågtrycksfronter.

Idag är en dag när vi ska slippa oroa oss för att varmvattenberedaren ska rosta sönder i ännu mindre beståndsdelar. Nu kommer det en utan stora rosthål med någon form av inneslutning som ska skydda behållaren. Vår gamla i koppar har inte stått pall för vattenångan i dusch och tvättstuga. Man kan undra vad som finns i den ångan som vi andas in varje dag.

Vad jag längtar efter? Dagsmeja.


tisdag 14 februari 2012

Med klänning i stenhård nylon

Nej inte mer! Det är vad jag vill skrika denna morgon fylld av snö och vind. Jag borstar och skottar men bara en timme senare syns det inte att jag gjorde mig till. Returkassarna fyllda med kartonger ser ut som installationer på bron. Fönsterrutorna är dekorerade med snödrev. Och på radion varnar SMHI för ännu mer snö och ännu mer vind och ännu mer grå himmel.

Då tänker jag på något helt annat. Jag läser att det är Valentin idag. Valentins dag. Alla hjärtans dag. Mormors födelsedag. Dagen då årets paket från Chicago öppnades. Det var fyllt med presenter till alla som fyllde år i februari. Mormor fick amerikanska förkläden och volangprydda kökshanddukar. En flaska med amerikansk eau de cologne och en kofta i gnisslande akryl. Vi barn fick klänningar i gnistrande nylon med dubbla hårda underkjolar. Barbiedockor med böjbara ben. Bilar med batteridrivna lyktor och tutor. EP-skivor med den senaste musiken. När vi var tolv år gamla kom det vi hade längtat allra mest efter. Tant Ulla hade köpt jeans till alla grannbarnbarn.

Den dagen var speciell. Doften av denim och billig parfym från Avon. Den kombinationen gör mig helt lycklig än idag.

Det fanns inte en själ som kände till alla hjärtans dag när vi berättade om vårt paket. Ingen förstod sig på "det amerikanska tjafset med rosor och hjärtan". Det gör jag fortfarande inte.

Kände mig som en fågelholk när jag såg hur eleverna sprang runt med rosor på skolan. Livet är inte en dålig romantisk komedi får jag lust att ropa. Livet är livet och större än så.

Till och med den 54:e dagen med snöyra.

måndag 13 februari 2012

Adjö demokrati

Ibland vill jag inte tro vad jag hör. Idag är en så´n mörk måndagsmorgon. Idag har demokratin skrotats i Grekland. Och allt sker enligt de förutsägelser som CHOCKDOKTRINEN av Naomi Klein gör. Hon beskriver hur ekonomiska kriser framkallas och används för att ta makten från de demokratiska institutionerna.

Först historiskt med krisen i Chile som leder till en militärkupp. Sedan med insikt om hur det kommer att ske i våra europeiska stater. Hon berättar om hur staternas oförmåga att tvinga företag och de som äger kapitalet att bidra till samhället med skatter kommer att ge banker och andra som lånar ut kapital chansen att ta makten.

Nu har politikerna som valts av folket avsatts från sina riksdagsplatser i Aten. Var kommer det att ske nästa gång?

Ja, var kommer Världsbanken, den internationealla valutafonden och de europeiska institutionerna ta i nästa gån g och avsätta de politiker som väljarna valt?