lördag 27 mars 2010

Reninnanlår till födelsedagsbarnet

Hos slaktaren köpte vi reninnanlår till dagens födelsedagsbarn. Lågtempererat reninnanlår med lingon- och timjansås och sparrispotatis. Det blev dagens godaste. Till maten serverade vi ett Valpolicellavin från Sicilien.
Nu är det inte så mycket kvar av mina fynd från slaktarbilen.

Slaktarn kommer


Från Karesuando kommer slaktar'n. Han har en hel långtradare med ren och vilt. Allvarliga vuxna vandrar mellan frysarna och väljer noggrant vilka köttdelar de ska köpa. I trappen upp till butiken blixtrar ett minne snabbt förbi. Ett minne av sommar och spänning, ett minne som är lagrat i minst 40 år.
Då kom slaktar'n från Kalmar läns slakteri. Han körde sin livsmedelsbuss runt hela länet. Två gånger per vecka hörde vi hur han signalerade utanför vår stuga.
I hans lilla butik fanns allt. Absolut allt. Men för att vara säker på att få just det man ville ringde mammorna in till Kalmar och tingade kött, ägg och ost.
En midsommarafton kom han rullande ner till vår udde. Vi hade inte något hemma att äta för idag skulle ju bussen komma.
När min mamma glatt ropar på mig för att jag ska hjälpa till och bära är jag lycklig. Vi ska få biff och pommes till middag. Och mamma har lovat en påse med godis som efterrätt.
Men...
Slaktarn, han står och river i sitt hår. Han har lämnat alla kassar med vår mat hos en annan familj. I bussen är det slut. Han vet att familjerna på udden har långt till närmsta butik. Nu är klockan nästan fyra, så det finns ingen annan öppen.
Den midsommaraftonen fick vi äta smörgåsmat, ägg och fil. Men till efterätt fick vi nyplockade jordgubbar.
Nästa gång vi hörde bussens signal då hade slaktar'n med sig en glassfrys för första gången.

fredag 26 mars 2010

Premiär

Idag har en liten filial av Granne med potatisodlaren öppnat på NSD:s webbsida. Där kommer jag att blogga och berätta för min grannar i Norrbotten från älvens strand..

En besökare kom

























Här står en cykel. En kvarglömd. Det är minst fyra månader sen en besökare lämnade den.

I ensamhet har tvåhjulingen firat allhelgonahelg fastlåst vid stolpen. Den har allt mer drunknat i snön under advent.
Julhelgen stod besöksparkeringen tom, förutom att en kvarglömd cykel allt mer doldes under midvintersnön.
Av en händelse bjöds det på underhållning på nyårsafton. Här är utsikten mot midnattsfyrverkerierna utmärkt.
Sedan dess har snart tre månader rullat förbi.
Nu börjar snön tina, smälta och försvinna.
Vem ska hämta en nyupptinad cykel på besöksparkeringen?

torsdag 25 mars 2010

Fastlagsris

I vårt hus bor flera pollenallergiker. För det mesta brukar vi ha fastlagsris utan vatten. Då klarar vi oss. Men i år kom vi på att det allra enklaste är att sätta in forsythia. Inga fjädrar men lysande gult ändå. Och när blommorna blommat färdigt kommer de ljusgröna bladen.

Mitt landskap

En iskall morgon bildar vassa kristaller
ett eget landskap.

Även det minsta snökorn lyser av solens
ljus.

En stråle värmer altankanten.
Melodin av droppande, drippande smältvattten,
ger energi.

Gråsparvarna spanar från fröautomaten.
De har mycket att sjunga ut om.

Jag gläds åt alla vårljud.

Idag är snökarmarna högre än nånsin.

Här står klockorna stilla.

Igår såg vi Uppdrag granskning på TV1. Gjorde ni? Det handlade om hur ett helt samhälle, Bjästa, i Ångermanland vägrade att förstå att en ung våldtäktsman är just det. Att han först har våldtagit en 14-årig flicka och sen en 17-årig flicka. Dåd som han är dömd för med DNA-bevis.
Men i Bjästa med hjälp av Facebook och andra sociala medier sprids förtal om flickorna. Pojken, han är en hjälte.
Trots att han är dömd för våldtäkt på den yngre flickan bjuds han in till skolavslutningen i kyrkan av prästen. Våldtäktsmannen är visserligen dömd till besöksförbud. Men det bryr sig inte Guds tjänare om. Prästen tycker att det är tjusigt att pojken delar ut dyra blommor till sina klasskamrater som slutar i grundskolan.
Flickan som han våldtog på skolans toalett hon kan inte gå på sin egen skolavslutning. Hon tvingas flytta till Stockholm.
Skolavslutningskvällen avslutas med att han våldtar ytterligare en flicka i ett omklädningsrum nere vid stranden.
Han fälls även för denna våldtäkt med DNA-bevis och vittnesmål från stranden.
Men i Bjästa är han oskyldig. På gatorna vandrar ungdomsledare, lärare och REKTORN som på fullt allvar säger att de måste vara neutrala. Att de inte får ta ställning för flickorna mot våldtäktsmannen.
Prästen tycker fortfarande synd om pojken. Undrar vad biskopen i Härnösand ska göra?
Det är Tuulikki Koivunen Bylund som är biskop sen i november.
Klockorna står stilla i Bjästa. Gör dom det i övriga landet?

onsdag 24 mars 2010

Ignore this

Salem al Fakir fyller bilen med välljud. Nej, jag tänker inte följa hans uppmaning. Det är musik som jag blir glad och upplyft av.

Tio grader kallt men solen värmer ändå

Känner ni hur solen värmer upp snön och isen?
Trots tio minusgrader kändes morgonen inte bister. Plogkarmarna har växt med många centimeter i natt när de skrapade vägen. Nu ser vi asfalt. Och i söder mitt på da'n behöver vi gummistövlar.
Det är ett vårtecken som jag älskar. Ja, att plaska i vattenpölar med mina finska gummistövlar.
Jag köpte dem en vårdag när plusgraderna strömmade upp från sydväst och vi satt i Kemi hamn och njöt av solen. Det var en dag när temperaturen steg med mer än tjugo grader. Började med alla tjockkläder på och slutade med att sitta i t-shirt i solen med våta fötter. Då var det skönt med nya gummistövlar så att jag kunde plaska torrskodd.

tisdag 23 mars 2010

Resa mellan älvarna

Igår for jag till en annan älv. Råne älv fyra mil öster om vår älvdal. En älv som ännu inte är utbyggd.
Men för 24 år sedan for Vattenfall på turné längs med älven för att övertala alla människor om att det var bäst att bygga ut den.
Om jag minns rätt skulle alla möjligheter att få energi från varje fors ge ström till ett mindre villaområde. Inte mycket för en nationalälv. Ja, för istället för ett otal minkraftverk i Niemisel, Gunnarsbyn och Överstbyn blev älven skyddad.
Nu kan vi fortsätta att fiska kräftor, dofta på liljekonvaljer och forsränna.

Effektiv energi - min ilska är det i alla fall

Sunday Times har publicerat en energiundersökning som visar att en stor del av vindkraftselen bara försvinner på vägen till konsumenterna.
Det är säkert sant.
Men det gäller all elproduktion. Kärnkraften står stilla ofta. Det vet vi som bor i Sveriges avlånga land. Längs med kraftledningarna försvinner en stor del av energin för att vi inte har uppfunnit ett effektivt sätt att transportera elen. (Antagligen har de låga elpriserna förr hållit tillbaka uppfinningsrikedomen.)
Vattenkraften är inte den speciellt effektiv. Vad jag vet finns det bara en transformator i hela vårt vattenkraftssystem som är modern och överför maximalt med elkraft. Den var jag med och skrev om för nästan 20 år sen. Då var den en revolution som kunde överföra 40 procent mer energi än dess föregångare.
Nu undrar jag varför inte vi fick veta detta när Dagens eko berättade om vindkraften.

måndag 22 mars 2010

Värre än tandläkaren

Nyklippt och nyfotograferad. Imorgon tandläkaren. Allt på en gång. Då blir det inte ogjort...

Ett recept på farliga bullar

30 farliga bullar.(Kaloristinna och utmärkta att ta med sig ut på isen).

125 g smör
2,5 dl mjölk
50 g jäst.
Smält smöret och värm mjölken till 35 grader. Blanda i jästen.
Tillsätt 2 tsk malen kardemumma, 1 dl strösocker och 7-8 dl vetemjöl.
Låt jäsa i 20 min.
Blanda 100 g smör, 2 tsk vaniljsocker, 1 dl strösocker till fyllningen.
Kavla ut, sprid fyllningen och skär 30 bullar. Pensla med ett utrört ägg.
Låt jäsa i 40 min. Sätt ugnen på 250 grader. Grädda i 7-8 minuter.
Blanda 5 msk florsocker med 1 tsk vatten.
Spritsa glasyren över bullarna när de har svalnat.

Sen får vi röra oss ordentligt. Då gör det inget att vi har satt i oss 225 g smör tillsammans.

Prinsessan får ännu mer

Idag ser jag i Svd att prinsessan inte bara får Haga slott, hon får ekotemplet och Gustav III:s paviljong också.
Är det nödvändigt?

söndag 21 mars 2010

När jag kom ner i köket möttes jag av parsång


Gråsparvar.
Jag blev så glad när jag såg dem i fönstret.
De blev aldrig rädda.
Sparvparet kvittrade och sjöng.
Jag gjorde kaffe.
Fågelsång och kaffedoft.
Sol och droppande snö.
Det var en bra början på
den ljusa tiden.

Det tar en månad innan vi ser ljuset

Det läste jag i går. Nu är det en månad sen ljuset kom tillbaka. Idag är dagen längre än mörkret. Vilken tur att solen lyser från en vinterturkos himmel. Solen strålar på den lilla snöhögen har inte varit så här tidiga på ett år.
För första gången denna vinter har jag missat soluppgången. Vi har väl vant oss. Vid att det är ljust. När vi vaknar och när vi äter middag.

Mitt i världen

På Luleå järnvägsstation väntade persisk nyårsbuffé, 27 kollegor och tåget mot Stockholm.

Vårdagjämning

Mot nyårsfesten.