Nu sitter jag här och njuter av att kardemumman och vaniljen doftar. Det är dagens knep mot styv kuling och bitande iskristaller utomhus.
Årets tretton veckor långa vardag har börjat. Allvar. Som ett långsträckt alvar på Öland. Om jag får leka lite med orden utan att vara tråkig. Tråkigt kan det vara att vi tappat allvaret. Förlorat respekten för de lagar och överenskommelser som var helt självklara för bara 20 år sedan.
En person som inte tror på att följa de beslut som myndigheter tar är Mikael Styrman. Denna vecka har han betalat sin skatteskuld genom att ropa in sin egen skog. Det var årets krångligaste omväg för att betala.
I Kalix debatteras neddragningarna på sjukhuset. Många anser att det bara blir en vårdcentral kvar. Inte ens det blev det kvar i Stockholm när Filippa Reinfeldt sålde ut Serafens vårdcentral med 12 000 patienter till läkarna. De fick betala cirka 700 000 kronor för fyra år sedan, idag har läkarna sålt till ett riskkapitalbolag för 20 miljoner kronor. Varken besluten om sjukvården i vårt län eller i Stockholm tar våra behov på allvar. Det finns en regel som styr all offentlig verksamhet i kommuner och landsting som alla borde ta på allvar.
Ingen person eller juridisk person får gynnas framför någon annan.
Det är en regel som alla som beslutar i offentlig verksamhet borde ta på allvar. Liksom skolplikten. I dagarna diskuteras den nya skollagen. I den är det rektor på varje skola som bestämmer om alla ledigheter utanför loven. De flesta rektorerna vill att alla elever ska vara på plats under hela skolåret. De vill inte att skolan ska ses som en plats där man är när inget bättre finns att göra. Denna nygamla syn på att skolan är viktig alla skoldagar förvånar vissa föräldrar. Andra tycker att det är deras beslut om deras barn ska vara frånvarande. Jag som kämpat för att skolan ska kunna ta alla elever på allvar gläds åt att utbildning är på allvar. Inget fusk. Men inte för alla en student i Umeå hade med sig...
Fem miljarder kostar momssänkningen på landets restauranger. Pengar som vår regering räknar med ska gå till nya jobb och prissänkningar. Det tar inte restaurangägarna på allvar.
Många andra överenskommelser ser vi som regler som vi kan bryta mot. Ja, vi vill gärna hitta en väg runt de avtal som vi har slutit. Det senaste exemplet är att stora transportföretag tvingar sina anställda att bilda bolag. De som sedan kör åt dessa jättefirmorna får inte betalt enligt de avtal som finns. Chaufförerna missar semester, pensionsinbetalningar, arbetstidsregler, sjukpenning, ja, allt som finns i våra kollektivavtal.
Är botten nådd? Kommer vi att ta varandra på allvar?
Allvarligt talat det vore veckans gladaste nyhet.
Tankar och funderingar från Luleälvens strand. Världen är aldrig långt borta från livet 10 mil söder om polcirkeln.
fredag 13 januari 2012
torsdag 12 januari 2012
Välgörenhetens gudinna
En häftig dam med egna idéer. Det var Peggy Guggenheim. Jag läste att Guggenheim säljer museilicenser till städer som vill öka sin kulturella attraktionskraft. Det är ett nytt sätt att öka på sitt kapital. Nu är det Helsingfors som ska bli godkänt. Staden satsar över en miljard på en byggnad och Guggenheim får över 200 miljoner kronor för sitt varumärke.
Stiftelsen bakom alla dessa konsthallar har Peggy Guggenheim initierat.
Ibland lyckas konststycket med att lyfta en stad eller region med hjälp av en stark arkitektonisk byggnad och ett känt namn. Bilbao är ett exempel på det. Där har deras enorma konstmuseum tillsammans med namnet Guggenheim lockat miljontals turister.
Stiftelsen bakom alla dessa konsthallar har Peggy Guggenheim initierat.
Ibland lyckas konststycket med att lyfta en stad eller region med hjälp av en stark arkitektonisk byggnad och ett känt namn. Bilbao är ett exempel på det. Där har deras enorma konstmuseum tillsammans med namnet Guggenheim lockat miljontals turister.
onsdag 11 januari 2012
Hett mot bitande kyla
Idag är det bitande ute. Vi behöver en het soppa. Min bästa är ett recept från matprogrammens gryning. För tolv år sedan frös vi hela familjen tillsammans i en oändlig influensa. Då gick "Mitt i maten" med Rikard Nilsson och Jesper Aspegren på Svt. Är det någon som minns deras mat-teve?
Här är mitt recept fritt efter deras.
Ta ett kilo kycklingfilé, helst lårfiléer för de smakar mer.
2 röda paprikor
2 purjolökar
4 klyftor vitlök
en bit ingefära (cirka 10 cm)
3 liter grönsaksbuljong
Persilja eller färsk koriander
( tillsätt nudlar eller pasta om du vill ha en matigare soppa. Jag har upptäckt Trofie Liguri, långsmala makaroner,som passar perfekt i en soppa.)
Skär och hacka alla ingredienser i små bitar. Värm buljongen och lägg i alla kryddor och grönsaker. Efter två minuter lägger du i kycklingen. Titta på köttets färg och flytta grytan från värmen när köttet är vitt.
Strö persilja eller koriander över.
Servera med surdegsbröd med hasselnötter och en fyllig ost.
Varje år i januari känner jag en längtan efter denna heta soppa. Jag blir glad när jag rör i grytan och känner de asiatiska dofterna. Prova.
Här är mitt recept fritt efter deras.
Ta ett kilo kycklingfilé, helst lårfiléer för de smakar mer.
2 röda paprikor
2 purjolökar
4 klyftor vitlök
en bit ingefära (cirka 10 cm)
3 liter grönsaksbuljong
Persilja eller färsk koriander
( tillsätt nudlar eller pasta om du vill ha en matigare soppa. Jag har upptäckt Trofie Liguri, långsmala makaroner,som passar perfekt i en soppa.)
Skär och hacka alla ingredienser i små bitar. Värm buljongen och lägg i alla kryddor och grönsaker. Efter två minuter lägger du i kycklingen. Titta på köttets färg och flytta grytan från värmen när köttet är vitt.
Strö persilja eller koriander över.
Servera med surdegsbröd med hasselnötter och en fyllig ost.
Varje år i januari känner jag en längtan efter denna heta soppa. Jag blir glad när jag rör i grytan och känner de asiatiska dofterna. Prova.
tisdag 10 januari 2012
Soppdag eller soppvecka?
Vardag. Vardagsbekymmer, vardagsglädje, vardagsekonomi, första veckan med fem vardagar i år. Då får jag lust att äta soppa var eviga dag. Hetsoppa med ingefära, köttsoppa med kryddpeppar, potatissoppa med purjolök, gratinerad löksoppa och grönärtpurésoppa med brödkrutonger.
Då lyssnar jag till vår arbetsmarknadsminister Hillevi Engström som debatterar arbetstidsförkortning med Jonas Sjöstedt.
Fokus på bra jobb, utvecklande jobb, säger Hillevi Engström och satsar på pigavdrag och sänkt restaurangmoms. Jonas Sjöstedt hävdade att politikerna ska ta ansvar för att ge alla, även de med låga löner en möjlighet att arbeta färre timmar med bibehållen lön. Hans argument är att vi alla har en högre produktivitet som borde ge fler chansen att få arbete. Istället för att att färre jobbar allt mer.
Enligt Jonas Sjöstedt har världens mest effektiva verkstadsindustri, den i Tyskland kort arbetsvecka med bibehållen lön. Och den har inte förlorat i konkurrenskraft.
Den handsken tar inte Hillevi Engström upp. Hon hävdar istället att den korta arbetsveckan som infördes i Frankrike ska tas bort.
En sak är säker. Historiskt har moderaterna röstat mot all arbetstidsförkortning och mot all förlängning av vår semester. Reformen på 00-talet som skulle ge långtidsarbetslösa en chans till vikariat det sk friåret var som ett rött skynke.
Ska vi ta vara på vår ökade produktivitet och ge fler jobb, med kortare arbetsvecka?
Då lyssnar jag till vår arbetsmarknadsminister Hillevi Engström som debatterar arbetstidsförkortning med Jonas Sjöstedt.
Fokus på bra jobb, utvecklande jobb, säger Hillevi Engström och satsar på pigavdrag och sänkt restaurangmoms. Jonas Sjöstedt hävdade att politikerna ska ta ansvar för att ge alla, även de med låga löner en möjlighet att arbeta färre timmar med bibehållen lön. Hans argument är att vi alla har en högre produktivitet som borde ge fler chansen att få arbete. Istället för att att färre jobbar allt mer.
Enligt Jonas Sjöstedt har världens mest effektiva verkstadsindustri, den i Tyskland kort arbetsvecka med bibehållen lön. Och den har inte förlorat i konkurrenskraft.
Den handsken tar inte Hillevi Engström upp. Hon hävdar istället att den korta arbetsveckan som infördes i Frankrike ska tas bort.
En sak är säker. Historiskt har moderaterna röstat mot all arbetstidsförkortning och mot all förlängning av vår semester. Reformen på 00-talet som skulle ge långtidsarbetslösa en chans till vikariat det sk friåret var som ett rött skynke.
Ska vi ta vara på vår ökade produktivitet och ge fler jobb, med kortare arbetsvecka?
måndag 9 januari 2012
Öppen himmel
Tittar ut på den gamla termometern. Temperaturen sjönk från 15 kalla till 24 på bara en timme.
Det känns skrämmande, innan jag tar på mig stövlar och dunkappa. Där ute är det en värld fylld av klarhet.
All trötthet försvinner och jag känner mig hur konstigt det än låter renad. Varje bit av marken, träden och all ved är täckt med gnistrande kristyr. Varje andetag känns friskt. Ett nytt år med nya möjligheter.
Tänk vad en molnfri himmel kan öppna upp.
Det känns skrämmande, innan jag tar på mig stövlar och dunkappa. Där ute är det en värld fylld av klarhet.
All trötthet försvinner och jag känner mig hur konstigt det än låter renad. Varje bit av marken, träden och all ved är täckt med gnistrande kristyr. Varje andetag känns friskt. Ett nytt år med nya möjligheter.
Tänk vad en molnfri himmel kan öppna upp.
söndag 8 januari 2012
En annan bild av Anna
Nyfiken. Det var jag den där eftermiddagen när jag väntade i Bodensias entré. Jag skulle få en intervju med Anna Wahlgren. Hon var en av de kvinnor som på kvällen skulle hedras och delta i årets litteraturvecka.
Ja, få en intervju. Så var det. En presskvinna från förlaget hade ringt och nästan tvingat in mig i receptionen. Det fanns ju ingen där som väntade på den stora stjärnan.
Ut ur hissen kliver en hårt sminkad högröstad något vinglig dam, med sin arm runt en medelålders man. Hon slänger med den andra och presenterar sig och sin nyaste kärlek. Kanske var det den man som hon var gift med två gånger.
Hon börjar berätta direkt. Efter bara fyra minuter har jag kramp i handen, en rynka i pannan och början till huvudvärk. Vad berättar hon? Hur full är hon? Varför är mannen med?
Jag kunde inte förhålla mig till denna uppenbarelse. Jag klarade inte riktigt av att hon var tvungen att spegla sig i sin mans blick hela tiden. Jag fattade inte varför hon måste vara lullig på eftermiddagen. Jag gjorde ett dåligt jobb.
Därför var jag nyfiken när jag hittade hennes dotters bok i hallen här hemma igår. Boken är skriven av Anna Wahlgrens dotter Felicia Feldt som är född 1967. Berättelsen om att vara Felicia, dotter till Anna Wahlgren. det är en sorglig berättelse om att växa upp med en mor som har alkohol som sin ständiga följeslagare.
En mor som sätter sitt i liv i centrum.
Historien byggs upp av många små bilder, ögonblick och minnesfragment. Tillsammans bildar de Felicias liv. Ett liv som är så sargat, så kallt, så präglat av allt som bara skedde utan att hon hade någon makt att sätta stopp. Stopp har hon satt. Nu.
I Svenska Dagbladet idag får Anna Wahlgren kommentera sin dotters bok. Och det är med de få raderna som Felicias bild av sin uppväxt ter sig som inte bara sann för henne, utan för många fler..
Hon har dessutom skrivit till förläggaren och hon är upprörd över att hon är den som syns till en fjärdedel på bokens omslagsbild.
Ja, få en intervju. Så var det. En presskvinna från förlaget hade ringt och nästan tvingat in mig i receptionen. Det fanns ju ingen där som väntade på den stora stjärnan.
Ut ur hissen kliver en hårt sminkad högröstad något vinglig dam, med sin arm runt en medelålders man. Hon slänger med den andra och presenterar sig och sin nyaste kärlek. Kanske var det den man som hon var gift med två gånger.
Hon börjar berätta direkt. Efter bara fyra minuter har jag kramp i handen, en rynka i pannan och början till huvudvärk. Vad berättar hon? Hur full är hon? Varför är mannen med?
Jag kunde inte förhålla mig till denna uppenbarelse. Jag klarade inte riktigt av att hon var tvungen att spegla sig i sin mans blick hela tiden. Jag fattade inte varför hon måste vara lullig på eftermiddagen. Jag gjorde ett dåligt jobb.
Därför var jag nyfiken när jag hittade hennes dotters bok i hallen här hemma igår. Boken är skriven av Anna Wahlgrens dotter Felicia Feldt som är född 1967. Berättelsen om att vara Felicia, dotter till Anna Wahlgren. det är en sorglig berättelse om att växa upp med en mor som har alkohol som sin ständiga följeslagare.
En mor som sätter sitt i liv i centrum.
Historien byggs upp av många små bilder, ögonblick och minnesfragment. Tillsammans bildar de Felicias liv. Ett liv som är så sargat, så kallt, så präglat av allt som bara skedde utan att hon hade någon makt att sätta stopp. Stopp har hon satt. Nu.
I Svenska Dagbladet idag får Anna Wahlgren kommentera sin dotters bok. Och det är med de få raderna som Felicias bild av sin uppväxt ter sig som inte bara sann för henne, utan för många fler..
"Jag orkar inte, mina krafter är slut, säger hon i min telefon och höjer rösten. Sedan samlar hon sig, säger att hennes familj är splittrad oavsett vad som står i boken.
– Och det var absolut det sista jag ville. Men att anmäla mitt barn för förtal, vad skulle jag vinna på det? Jag tar inte upp den kastade handsken, inte den här heller.
Nej, hon vill inte träffas för en intervju. Hon tänker inte ge några sådana, säger hon, inte till någon. Däremot har hon skrivit ner några rader som hon kan mejla över.
De kommer några minuter senare Tio rader om en vuxen dotter – så förtvivlat korta jämfört med Barnabokens 762 sidor.
Hon börjar med att konstatera att Felicia är 44 år gammal:
Många medelålders människor behöver bearbeta händelser i sin barndom, men gör
det i regel inte offentligt.
Jag tänker inte diskutera Felicia i offentligheten. Jag önskar vi hade kunnat ta den här diskussionen i familjen i stället.
Med sin bok, som kom som en överraskning för mig, försöker Felicia ta heder och ära av mig. Jag svarar med att inte ta heder och ära av henne.
I övrigt har jag inga kommentarer.
Anna Wahlgren"
Hon har dessutom skrivit till förläggaren och hon är upprörd över att hon är den som syns till en fjärdedel på bokens omslagsbild.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)