fredag 6 februari 2015

Ska vi förflytta oss till framtiden?

När vi vaknar klockan fem i sex är det strömavbrott. Det enda ljus som syns är månen. Men sen när jag går ut så kommer strömmen igen.

Idag är det kramsnö och alla högarna har sjunkit ihop. Noll. Noll grader och noll snöfall. Då är det rörande att lyssna till morgonekot som rapporterar om snöfall i övre Norrland. Snö faller det vid Treriksröset där det är 20 mil till närmaste by. Vi andra njuter. Solen skiner och takdroppet håller takten denna samiska nationaldag.

Jokkmokks marknad, samisk demonstration och Alice Bah Kuhnke som ska hinna med att möta alla samiska organisationer som vill framföra sina argument. Ska vi få se en regering som ser till att den gamla lagen om renskötsel ändras, en regering som erkänner ILO:s konvention om urbefolkningar, en regering som förflyttar Sverige till framtiden?


torsdag 5 februari 2015

Aurora, morgonrodnad

Denna vinter med bonussnö har vi haft ett par soliga dagar. Två. Det verkar lite och jag kan inte minnas en vinter vid älvens strand med så många molniga dagar.

Men jag får väl upprepa mig och säga att mannaminnet är kort. Kort är det. I alla fall om vi ska lyssna till Jan Björklund, fp.

Det finns ingen minister som har upprepat fler gånger att politiska beslut ska fattas efter vetenskap och kunskap.

Det har han glömt. Hans minne är helt tomt när han föreslår tidsbegränsade uppehållstillstånd. All vetenskap visar att detta försvårar integration och förlänger tiden innan en flykting styr över sitt liv.

Som vanligt när Jan Björklund blir påkommen med halvsanningar och rent flum så upprepar han sitt förslag som en papegoja. En fågel med större minne?


onsdag 4 februari 2015

Adware heter skiten

Nu vet jag att det heter adware och att det är ett mindre helvete att få bort. Ja alla dessa annonser och länkar som har tagit över i min webbläsare.

Jag hoppas att ingen som läser på bloggen drabbas.

Jag fortsätter att försöka rensa i röran och så skriver jag när det är fixat.


tisdag 3 februari 2015

Jag lyfter

Vissa dagar. Vissa stunder. Vissa ögonblick lyfter livet ovanför allt som tynger ner det vardagliga. Det kan vara en doft av riktigt vällagad mat, eller en nyutslagen blomma på mandarinträdet. Det kan också vara en vacker sång, en ljuvlig ton eller ett ord eller två som ger en helt ny bild av vad vi upplever.

Idag är det denna bild av frosten på Lailas ruta i ateljén. Den förhöjer inte bara ett ögonblick utan en hel vecka.

måndag 2 februari 2015

Kaos på fler än ett sätt

När det ser ut så här en morgon när dagens första ljus dyker upp i öster då är det ganska svårt att bortse från att snön tar över.

Ja, när andra erfarenheter och funderingar är alldeles för svåra att bära på, så är det lätt att det konkret jobbiga med att röja snön fyller upp mina tankar. Det kan man ju klaga på i all evighet. Det kan ju stå för allt som inte är som det borde vara, det bittra och begränsande. Men ... både och får väl gälla även denna gång. Ja, jag har drabbats av både snökaos och kaotiska erfarenheter. Men jag har det bra på alla andra sätt. Då är det ganska lätt att leva med snön i drivor och lite kaos i hörnen.

Hjälper gör god sjömansbiff, nya experiment med akvarellfärg och att de fina ljusa gardinerna sitter uppe.

Februari börjar med hopp om förändring.

 

söndag 1 februari 2015

Snöhinder

Vi längtar efter snöröjning och uppehåll i norra Norrlands kustland. Idag grävde jag mig ut till brevlådorna för att hämta in söndagstidningen och sätta värme på en bil. Bilen fick vara för det var så djup snö att den aldrig skulle kunna köras upp på vägen.

Istället blev det en lat dag med många timmar konståkning. Vilket ger lite dåligt samvete.