onsdag 13 maj 2015

Nog med drama

Jag jagar Stella och hon springer upp och ner i björkarna. Först rusar hon över hela ängen och sen hänger hon i trädet till dess att hon tycker att nästa är mer spännande.

Jag blir lite uppskakad och tittar upp. Då ser jag detta.
Kul med ett drama på håll hinner jag tänka innan Stella rymmer till häcken mot vägen. Vad hon gör sen vill jag inte tänka på. Bara en halv meter från en bil som kör alldeles för fort springer hon över till grannen.

tisdag 12 maj 2015

Varför råder största möjliga tystnad?

I väntan på en riktigt varm natt vilar alla knoppar nere vid det iskalla älvvattnet. Regnet räcker inte till så här nära kylan som stiger upp ur älven. Det är bara att vänta.

Här uppe vid vägen är det vår.

Uschligt regnigt, men vår.

Det är otroligt intressant hur olika vi uppfattar det vi läser. Och vilka som har tillträde till den offentliga arenan.

Ebba Witt-Brattström skrev om Stig Larsson och Karl Ove Knausgård på DN:s kultursidor. Denna artikel har nu spritts i alla sociala medier men inte hamnat på Sveriges televisions bord.

I en intressant frågeställning undrar Ebba Witt Brattström om hyllade författare av manligt kön kan säga vad som helst och hyllas för det. Som exempel tar hon bland annat Stig Larssons uttalande i dokumentären som SVT sände om att trettonåriga tjejer får skylla sig själva om de har bröst.

Vad är det som gör att inte andra kloka kulturarbetare skriver om hur dessa två författares uttalanden om att vi lever i en tid som hämmar deras sexuella drift efter småflickor?

Jag somnade till dokumentären om Stig Larsson. Den är skittrist och han är en överreklamerad övermogen gubbe. Glömmer aldrig när jag led mig igenom romanen Introduktion , Det gjorde jag för att jag verkligen gillade pjäsen VD som gick på Dramaten. Sen dess har jag inte lockats att öppna någon av hans böcker.

Knausgårds gestaltning av det egna egot är lika intressant som titeln på den evighetslånga romanen. Min kamp.

Jag vet inte vad som gör att dessa två geniförklarade män måste provocera genom att kladda på unga flickor.

Kan någon förstå det?




måndag 11 maj 2015

Lite vår som jag hittade

Sopsäcken är proppad med höstens försyndelser. Släpvagnen full med det borde slängts för länge sen. Då går jag en runda och ser vad som hänt. Hällregent i lördags och solen som skiner sen igår har fått massor av gröna små sköna blad att vakna till liv. Slänten vid syrenerna är blå av scilla. Och överallt hörs det att hänförelsens tid är här.

Försyndelser kan vara lätta att rätta till eller som kan det vara händelser som inte går att rätta utan ordentliga förändringar.

Idag läser jag Per Wirténs artikel om PISAdoktrinen. Ni vet de heliga skolundersökningarna som ett amerikansk konsultföretag, McKinsey, gör åt OECD. Ni läste rätt.

Det är inte de som har kunskap om hur vi ska utbilda våra barn som testar dem. Det är ett bolag som är känt för att vara bra på att rationalisera bort de delar ur ett företag som de inte anser är lönsamma.

Per Wirtén berättar att vi alla kan gå in på Sveriges Radios hemsida för att lyssna till de forskare som har kunskap om hur skolan kan bli bättre.

Idag är PISA ett mantra som genererar pengar till de som skapat undersökningen. Inte ett instrument för att ta reda på hur den bästa skolan ska byggas upp.

Gå in och lyssna på Vetenskapsradions undersökande program om vad vi varje gång skolan diskuteras tar upp som en sanning, utan grund.

söndag 10 maj 2015