fredag 20 december 2013

Med fuktiga vantar

Det är väl det här vi önskar oss nu när det snart är jul, men ute slår det snöblandade regnet mot huset. Det plaskar om fötterna och mörkret tar ännu större plats än vanligt. Då finns det bara ett sätt att glömma bort vätan och det är att baka och läsa. Så det är vad jag ska göra idag när det är en strimma med ljus utanför fönstren.

Jag förstår inte tjusningen med råa plusgrader när det finns torr kall vinter. Är det så att vårt klimat har förändrats så fort att vi får vänja oss vid regnkläder i december?

Fördelen är att det går att grilla utan att biffarna blir iskalla direkt. Det får vara den positiva sidan av blaskvädret. Och att det är kul att plaska med röda stövlar i jättepölarna om man har nya fina tjocksockor på fötterna.

Både och, ja, allt är både och.


torsdag 19 december 2013

Dyrt efterspel

Verkligheten slår alltid dikten, även för författare som Camilla Läckberg. När hon och förre maken bloggar om sina resor glömmer de att de tänkt dra av dem som tjänsteresor. Nu har Skatteverket läst vad de skrivit på sina bloggar om deras bröllopsresa till Italien och en resa till Thailand och upptaxerat dem med en halv miljon kronor.

Det är som ett skämt. Eller? Är det någon annan som drar av sina bröllopskostnader som utgifter för inkomsters förvärvande?

onsdag 18 december 2013

Äggprenumeration

Det här är årets julklapp till familjen. Ekologiska och frigående står det på kartongen som kommer från Gerd. Hon är den person som jag lärde känna allra först när jag kom till Luleå. Nu bor hon i Högsön den fina byn där jag hade en utställning.

Gerd är folkhögskolelärare och därför möts vi här vid älvens strand ibland. Nu kommer det att bli varje vecka när jag ska hämta ägg från vår prenumeration. Som ni ser är det ägg från många olika hönsraser. Häftigast är nog att ett ägg är grönt. Det hade jag aldrig sett förut. Hönsen, de finns på bild i kartongen, bor i ett nytt hönshus vid Högsöfjärden.

tisdag 17 december 2013

Hur var det nu egentligen? Vem var det som var huligan?

Vem som har makten över hur media beskriver verkligheten har betydelse. Det visar flera av dagens berättelser i tidningarna och på radio.

Allra tydligast är Johan Croneman i Dagens Nyheter. I tevekrönikan, som inte finns tillgänglig på nätet än, (länken går till den prenumerade webbtidningen), kräver han att få veta hur Aktuellt i söndags kunde förändra verkligheten när de skulle berätta om det offentliga mötet i Kärrtorp. Ja, hur ett möte mot nazism kunde bli en antinazistisk demonstration som urartade i Aktuellt.

Hur de helt vanliga familjer och andra boende i närheten kunde framställas som om de var aktiva när ett gäng nazistiska huliganer angrep dem är fortfarande en fråga som Aktuelltsredaktion borde svara på. Hur använder de språket egentligen?

Ingen tog reda på varför det stod sex, sju poliser i Kärrtorp när risken för att nazister skulle gå till angrepp var stor.

Säpo som borde sett till att deras kunskaper om högerextrema rörelser kom fram till de ansvariga på ordningspolisen skyller nu på mottagaren. I stället far de runt hos olika nätoperatörer och ömsom skräms och ömsom hotar för att operatörerna ska införa olika automatiserade avlyssningsprogram.

Bahnhofs vd har spelat in hur säpos man hotar och säger att bolaget blir en del av problemet om ett attentat händer när de inte accepterar att alla kunder blir avlyssnade.

Johan Sjöö biträdande säpochef påstår att avlyssningsprogrammet inte gör någon skillnad mot nu. Men Skillnaden är väl helt uppenbar? Antingen avlyssnar man dem som domstolen gett tillstånd om, eller så använder man automatiska program som avlyssnar allt, eller?

måndag 16 december 2013

Hurra vi får sjunga psalmer

Nu är Jan Björklund desperat. Hur ska han och folkpartiet får så många röster att de får vara kvar i riksdagen? Jo, genom att slå på trumman för ett låtsasförslag. Ja, nu ska Jan Björklund gå in och bestämma att det viktigaste i skolan det är:

 Ja, vad kan det vara? 

Jo, att alla skolor som vill ska ha avslutning i kyrkan. Du läste rätt. Idag när vi vet att det finns så många stora problem inom skolan då plockar vår utbildningsminister fram ett skarpt förslag. Prästen ska få läsa julevangeliet för eleverna och berätta om Jesus och varför vi firar jul. Eleverna ska få sjunga psalmer. Och de elever som inte vill ska få slippa vara med på skolans avslutning. Det är Jan Björklunds ambitiösa politiska program för att förbättra skolan.

Ge rektorerna rätt att segregera. Ge dem chansen att framhålla en byaromantik. Låt dem arrangera avslutningar som inte alla kan delta i. Då blir både skolan och samhället bättre.

Vår utbildningsminister talar om traditionsrika avslutningar i kyrkan men jag har ännu inte mött en enda person som hade avslutning där på 1960-talet och 1970-talet. Alla som jag frågar berättar om sommaravslutningar på skolgården, i aulan, i matsalen eller i gymnastiksalen. De enda skolavslutningar som vi upplevde i kyrkan var de som finns i Astrid Lindgrens sagor.

Och skolavslutningar vid jul är en helt okänd företeelse. Vi gick i skolan fram till den 22 december eller närmaste fredag före den 22:a. Det var helt vanliga skoldagar med julsånger på musiklektionerna.

Snälla utbildningsministern kan du inte införa sång och musik varje dag istället för att flytta fokus från den skola som du har tudelat? Kan du inte se till att våra skattepengar används för att alla barn ska få den bästa skolgången ?

Den sorgligaste nyheten idag är att skolorna på Lidingö, Södermalm och Kungsholmen har stora problem med att eleverna använder Cannabis. Enligt polisen även på rasterna. Men rädslan för att få dåligt rykte gör att alla rektorer mörkar. De söker inte stöd och hjälp för att få ett slut på missbruket. De håller tyst för att inte förlora elever och därmed skolpengar.

Carl Bildt-regeringens skolpeng gör att inte någon rektor vågar berätta öppet om de problem som finns. De sitter stilla i båten och hoppas att de kan styra bort från de sociala problem som skapas. Cannabis är inte gratis, att köpa innebär kontakt med kriminella nätverk och THC som ger ruset stannar kvar i hjärnan.


söndag 15 december 2013

Naiva Urban och rätten att leva

Svenskt näringslivs ordförande Urban Bäckström slår sig för bröstet och utropar att både LO och Socialdemokraterna är främlingsfientliga.
När Bäckströms konsulter har undersökt hur många av de bärplockare som kommit till skogarna för att arbeta med minimilön finner de att bara 7 av 5 000 har fått lägre lön och sämre villkor än reglerna på svensk arbetsmarknad kräver.

Samtidigt pågår rättegångar mot bärföretagen. Denna vecka i Thailand  där 200 bärplockare kräver bemanningsföretaget på 10 miljoner kronor.

Jag får intrycket att de som arbetar på Svenskt näringsliv är naiva och totalt okunniga. Det är som om de tror att en bärplockare finns i metall, plast eller trä. De ser inte människorna. Striden om villkoren på svensk arbetsmarknad hårdnar inför valet. När löntagarnas organisationer vill ha ordning, lika villkor och möjligheter för staten att kontrollera att alla arbetsgivare följer de avtal som de har skrivit på då ylar Urban Bäckström.

"Socialdemokraterna och LO vill bygga murar mot invandrarna"

Men tänk om det är Urban Bäckström som vill hålla uppe alla skillnader han bara kan, mellan dem som kommer hit för att arbeta från ett annat land och oss som bor i EU.Tänk om det är Svenskt Näringsliv som tycker att Poh, Lian och de andra ska fortsätta arbeta utan att kunna leva. Ja, för att lönen ska Bäckström och hans anhang kunna sänka, låta bli att betala ut eller ta i beslag om de vill och kan.

Yvonne Stålnacke, vice ordförande i kommunstyrelsen i Luleå. Järnverksarbetare och politiker sedan 1980-talet har sedan 2009 kontakt med de bärplockare som tvingades ta skydd i en gammal utdömd gymnastiksal här. Hon vet att fadderfamiljerna som bor i Thailand fortfarande betalar av på sina biljetter till bärskogarna i Norrbotten. Hon har varit hos dem flera gånger med insamlade pengar  för att ge dem möjligheter att överleva och sätta barnen i skolan.

Tråkigt nog fungerar inte reglerna om lika villkor inom EU heller. Min kompis grannar berättar om de arbetsamma polacker som har byggt om deras hus. De ojar sig över lata svenskar och är nöjda med att alla som har arbetat med att förvandla deras Per-Albinhus på 60 kvadrat med källare till en villa med 240 nya kvadratmeter inte har varit lediga en enda dag.

"De går i mässan på söndagar, men sen kommer de hit och jobbar till åtta på kvällen. De har inte ens ledigt på sommaren. Den enda gång de åker hem är under påsken, (katolikernas största högtid) och så åker de hem över jul och nyår om helgdagarna är många mitt i veckan."

Jag undrar försynt om det inte är konstigt att de som arbetar i Sverige och som ska ha villkor enligt de lägsta svenska avtalen inte har  råd att vara lediga på sommaren?
Då rodnar faktiskt bägge två. För de är inte naiva, de har ju förstått att de som bygger deras drömhem inte har den betalning som står i avtalet. Att de ROT-avdrag som de gör varje månad inte på något sätt har med de löner som de polska arbetarna får ut.

Men, Urban Bäckström, han är säker.

Lika villkor och samhällets möjligheter att kräva att de följs, det är främlingsfientligt.