lördag 7 mars 2015

Kommer de att ge sig?

Kan du tala med tulpanerna?, frågade Signe, för länge sen när jag berättade att de var franska.
Har ni också lyssnat på Jacob Wallenberg och hans vänner? Visst är det fascinerande med dessa 30 direktörer som oläst skriver under på att inga avtal får sägas upp och omförhandlas. Inte ens efter tio år. Men hur ställer de sig till de avtal som de skrivit på med sina anställda? Är de också omöjliga att omförhandla? Glöm det!

I det avtalsområde som jag tillhör har alla arbetsgivare sagt upp alla avtal om arbetstidsförkortning. Alla arbetar nu 17 procent mer per år utan att få en enda krona extra för det. Det var fullt möjligt att säga upp alla dessa avtal enligt Arbetsdomstolen och vi kunde glömma att få lön istället för de dagar vi nu tvingas arbeta. Trots att vi hade avstått löneförhöjningar och fått ledig tid istället.

Ni som tittar på teves nyheter tror säkert att alla är anställda av den tevekanal som sänder dem. Men så är inte alltid fallet. Vissa tevekanaler har olika bolag för olika delar av tevekanalen, andra hyr in bemanningsföretag.

Ungefär så som Norwegian, eller SAS.

Tror ni att Jacob Wallenberg  som förste vice ordförande i SAS, vägrar att omförhandla flygbolagets avtal med de anställda eller de företag som de säljer resor till?

Nej alla anställda ska flyttas runt efter familjens Wallenbergs behov av miljardvinster som om de vore livegna. Men regeringen ska akta sig för att föra den politik som de har lovat väljarna.

Ja, våra folkvalda politiker har inte rätt att föra sin politik enligt Sveriges 30 rikaste, Regeringen ska veta sin plats.

Jag undrar när de blir nöjda? Ja, när dessa män med skyhöja löner som far där uppe mellan molnen i sina privatplan ger sig.

fredag 6 mars 2015

Vem får bo i svenska röda stugor?

Inga röda stugor om du inte är godkänd
Kommer ni ihåg hur det skulle bli när vi gick med i den europeiska unionen ..?

 Ja, att vi skulle kunna resa överallt i europa utan pass? Att vi medborgare skulle kunna röra på oss och bosätta oss var som helst. Vi lovades ett europa utan gränser. Ett europa där det inte skulle spela någon roll om vi flyttade varor, pengar eller oss själva.


Men facit är att passen blev viktigare än förr, gilltighetstiden kortare men viktigast av allt är att rätten att bosätta sig i ett annat euland gäller bara dem som är rika, friska och de som har ett jobb.

Dessutom är alla de 28 socialförsäkringssystemen, barnbidragen, föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studielånen olika.

Regeln är att du får röra dig utanför Sverige under en kortare tid än sex månader utan att din status som försäkrad här rubbas. När det gäller barnbidrag och föräldraförsäkringen är det barnet som ska vara i Sverige. Och föräldrarna ska alltid vara skrivna där barnen bor. (Det är huvudregeln.)

Detta innebär att familjer som vill tillbringa sin föräldraledighet i solen på stranden vid medelhavet kan vara borta i sex månader minus en dag om de vill behålla sin föräldrapenning.

Bor du vid gränsen blir det otroligt krångligt om du jobbar i Sverige och har din familj i Finland t ex. Det fick en grupp finska sjuksköterskor uppleva när de fick barn efter att ha jobbat i Sverige. De hamnade utanför både den svenska och finska försäkringen, innan, Sverige beslutade att de skulle få svensk föräldraförsäkring.

Stora problem blir det när det oväntade händer.

Just nu hotas en svårt funktionsnedsatt kvinna av att utvisas ur Sverige till Ungern.

Hon bor hos sin moster som har levt i Sverige i 20 år. Hennes föräldrar är försvunna och ingen i Ungern vill ta hand om henne. Mostern har arbetat i Sverige sedan hon tog sin examen. Hon vill ta hand om sin systerdotter för att rädda henne från ett inspärrat liv på en låst institution. Men reglerna som gäller i Sverige säger att en 20-årig funktionsnedsatt kvinna inte får stanna hos sin moster.

Just det hon är ju inte frisk och rik.


torsdag 5 mars 2015

Bara Sverige vinstuttag har

Här vill jag sitta och njuta av den femte årstiden. Många minusgrader i natt ger en strålande gnistrande vårvintermorgon. Här, där vi har skottat, är det dessutom nästan ingen snö kvar.

Idag är det helt förunderligt hur en statlig utredning kan reta upp några av de största bidragstagarna i världen. Jag talar om de bolag som lever av skatter och utför vård, skola och omsorg. Det är ju de enda skattefinansierade bolagen som i världen som kan ta ut vinster. Ni läste rätt. Ingen annanstans där det finns skolor, vård och omsorg i bolag finansierade med skatter är det tillåtet att ta ut vinst. I USA, i Storbritannien, och to m i Chile är det förbjudet att flytta en enda krona ur ett skattefinansierat bolag.

Förutom att pengarna går till dem som behöver undervisning, vård och omsorg vinner man ytterligare en sak. Ingen kan starta verksamheter och ansöka om skattebidrag och ta pengar ur dem, och då uppstår inte alla dessa möjligheter att fuska. Det finns ju inget att vinna.

Men Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna han säger att de människor som behöver vård och omsorg kommer att få samma valfrihet som i DDR.

Vadå valfrihet? I DDR?

Så i de länder där det är stiftelser, organisationer, kommuner, religiösa samfund och t o m företag som driver olika former av vård, omsorg och undervisning utan vinstuttag lever de utan valfrihet?

Säg det till Mureen från Yorkshire som har sina söner i tre olika typer av skolor där hon bor ingen har rätt att ta ut vinst. Eller till Monica som bor i norra Italien där hon är med och driver flera sociala kollektiv för personer med olika funktionsnedsättningar. Hon har aldrig ens tänkt på att plocka ur pengar ur verksamheten. De använde sitt överskott till att göra något extra för dem som är med.

onsdag 4 mars 2015

Vår i teorin

Idag är det svårt att fatta att det nånsin kommer en dag när gräset gror. De små pinnarna/grenarna i mitten är ett av mina äppelträd. Gissar att snön fortfarande är nästan en meter djup trots alla varma grader och regn.

En sak är säker; denna teoretiska vår som meteorologerna har slagit fast, får oss att se att klimatförändringarna är verkliga. Nu är vi på det fjärde året med rekordvarma vintrar med massor av snö. Aldrig förr har våren kommit till älvens strand två månader för tidigt.

Det är ju Storspoven som ska väcka oss när våren gör sitt intåg. Inte en ensam Talgoxe.

Nu väntar vi på att vårvinterljuset ska knocka oss.

tisdag 3 mars 2015

Tre vuxna och två barn försvann i flammorna.

Nu är det vår vid älvens strand. Ja, det meteorologerna kallar vår. Noll grader. Det är allt som påminner om vår. Och takdroppet.

För 75 år sedan var det inte vår. Då vaknade Luleå till en dag i sorg. Sveriges första  terrorattentat mot yttrandefriheten hade skett. Tre vuxna och två barn  hade dött när polischefen, militärer och en journalist på Norrbottenskuriren sprängde Norrskensflamman på Kungsgatan i Luleå.

Gärningsmännen  jagade upp sig till hysteri och ville att kommunisternas tidning skulle utplånas. Och de fick förståelse. Polischefen dömdes för förskingring av skattemedel till 18 månaders fängelse och övriga dömdes för grov skadegörelse i rådhusrätten. Senare skärptes domarna i hovrätten men alla blev benådade av samlingsregeringen 1944-45.

En kvinna med barn blev utplånad. Hennes make och barnets far var fängslad i Storsienlägret utanför Kalix. Där satt kommunister som enligt säkerhetspolisen skulle kunna hota rikets säkerhet.  Valdemar Granberg som han hette dog 1960 i sorg och saknad efter sin son och hustru av egen hand.

Arthur och Alice Hellberg försvann i lågorna tillsammans med sin 8-åriga dotter Maja.

När begravningståget ville gå genom Luleå fick de nej. Ingen talade om detta attentat förutom dem som döpte om Norrbottenskuriren till Mordbrännarorganet. Det tog 58 år innan ett minnesmonument sattes upp i hörnan tvärs över Kungsgatan. En skulptur av Toivo Lundmark som påminner om norrskenets flammor och eldens flammor beroende på hur solen står. Idag går det att hitta om man tittar mot de tre höghusen mitt emot Telias kontor. Där mellan bilarna på parkeringen står flammorna i stål.

Då för 75 år sedan skålade attentatsmännen för sin lyckade sprängning, De kom undan först i och med att polischefen bestämde var spärrarna runt stan skulle sättas upp.

Hur tänker vi idag? Nu när yttrandefriheten skjuts ihjäl i Paris, i Moskva och i Köpenhamn.


måndag 2 mars 2015

Illusionen om en egen bostad

Det är vår nyaste familjemedlem. Stella the cat. Så heter hon eftersom att det finns flera hundar runt oss som heter samma sak.

Hon kom till oss en mörk snöig decemberdag. Sina första steg tog hon vid Åbyälvens strand i Västerbotten.

Vad tänker ni på den bleka vintergrå måndag? Är det Saudiavtalet om krigsmateriel som engagerar er, eller vem som ska förkunna Kristdemokraternas politik?

Ibland så fyllas hjärnan med olika nyheter som får mig att påstå att det kanske finns något viktigare att tänka på.

För ett år sedan började valrörelsen och en av de stora debatterna i början var den om var vi ska bo. Då var det många politiker och tyckare som påstod att det inte finns en brist på bostäder. Bristen var, och är enligt dem att vi inte "vill betala" det som husägarna vill.

Just det; att hyrorna är för låga!

Känner ni igen er er i den problemformuleringen? Det gör i alla fall inte jag. Jag är säker på att om det ska byggas fler bostäder som vi kan erfråga, betala hyran för, så måste vi ta makten över hur vi talar om bostadsbristen. Vi måste lyfta fram att de som idag inte har en bostad inte har möjlighet att betala för denna lyxbebyggelse som politiker och byggmästare älskar. Här i Luleå vill socialdemokraterna med Niklas Nordström i spetsen bygga ett mini-Venedig. Ni hörde rätt. Eller läste rätt.

I en stad med sex månaders vinter vill makten bygga hus som står över vatten sammanbundna av kanaler. Visst vintern ger oss chansen att gå på is istället för att ta båten, men vilka konstruktioner håller för att isen rör sig? Vilka extrakostnader skapar denna illusion?

I bostadskön står unga människor med låga inkomster, eller inga inkomster alls. En kö som tyvärr inte fungerar för dem som inte har äldre släktingar som köar. Idag kan de som har tur på så sätt få tag på en lägenhet med hjälp av mormors eller farfars kötid. 22 år för en tvåa i en närförort ...

Hur bygger vi för framtiden så att de som bor här vill leva sina liv här? Det är väl den fråga som borde vara aktuell?


söndag 1 mars 2015

Följ pengarna!

Det här är en gåva från en av mina vänner idag och samtidigt en snabbväg tillbaka till mitt tonårsliv. Den är formgiven av min bästa kompis mamma. Igår var jag på Norrbottensteatern och såg Drömspelet som också fick mig att hamna i den tid när vi satt och sjöng Jesus Christ Superstar på bussen till skolan.

1970. Det är 45 år sedan. Hur ska jag kunna förstå det? Och hur kan jag hamna där på bussen så snabbt igen?

Vi snackade om Ett drömspel inför teaterns uppsättning med Sven Wollter och så tänkte jag efter. Jo, jag hade sett den med mina föräldrar på Dramatens lilla scen. Men varför mindes jag så lite? De flesta av de där teateruppsättningarna på 1970-talet minns jag annars rätt bra. De var så kraftfulla och det var ju de första föreställningarna som jag såg på en vuxenscen.

Sen kom jag på att jag var ju bara 13 år. Hur skulle jag ha kunnat förstå detta vrål från avgrunden? Detta vittnesmål om svek och svartsjuka? Denna egocentriska mardröm. Nej det gick ju inte då och nästan inte nu. Hur skulle man kunna flytta de svek som August Strindberg upplevde som så grova och svåra till vår tid?

Jag tänkte på vilka svek som vi talar om idag. Inte är det skilsmässor och separationer som upprör mest. Men kanske att de rikaste och största företagen varken betalar normala löner eller skatt efter sin förmåga.

I dagarna blev det känt att Apple inte kommer att bygga sina serverhallar i Norrbotten eller finska Lappland. Deras hallar hamnar i Danmark. Detta på grund av att varken Finland eller Sverige föll för Apples utpressning och tog bort energiskatten på Apples elförbrukning.

Apple är ju ett företag som har som en av sina främsta affärsidéer att låta bli att betala skatt, arbetsgivaravgifter och andra offentliga avgifter. Men denna gång ville varken den finska eller svenska regeringen låta Apple vinna. Man kan säga att energiskatten är den enda inkomsten som skulle komma etableringslandet till del. Det är ju inte direkt många som kommer att jobba i dessa enorma kyliga serverlager.

Apple är inte ett unikt företag. Under hela industrialismen har företagen som växer sig stora flyttat pengarna från produktionsorten/landet till huvudkontoret. Och försökt undkomma alla former av skatt. Pengarna från skogen och malmen har inte blivit till herrgårdar och palats där arbetare och tjänstemän jobbar. Nej, det är vid Norrmalmstorg som  Hallwylska palatset finns, det är på öarna i skärgården utanför huvudstaden som de stora trävillorna står på rad och det är på Djurgården de flottaste bostäderna samlas.

Det är när vi går runt i Thielska palatset som vi kan förstå hur mycket pengar som LKAB genererar varje år. Sambandet mellan arbete och det överdådiga är inte synligt eller uppenbart om vi inte följer pengarna. Följ pengarna, är rådet om vi ska få veta något.