fredag 20 mars 2015

Oj den gick för 22 000 kronor

Det här var min fars favorit. En bild målad av Axel Kargel som visar en strandskog på Öland. Jag tänkte på den igår när jag såg ett reportage om Axel Kargel i Antikrundan . Och sen gick jag in på nätet för att titta på andra bilder av Kargel och hittade igen den. En familjemedlem har tagit den och sålt den på auktion. Det är sorgligt, så sorgligt.

Det får jag glömma och se framåt.

Det finns så mycket som jag kan glädjas åt i stället.


torsdag 19 mars 2015

Allt som gömmer sig mellan raderna

Svagt, svagt syntes lite Aurora borealis trots ljusnedsmutsningen. Vi vaknar till en dag som vi inte hade kunnat tänka oss innan denna morgon. Fler än tio personer skjutna i Göteborg. Två unga män döda och polisen säger lakoniskt. - Det är gängrelaterat.

Vad betyder det? Att vi inte behöver bry oss för de är inte vi, de där personerna som kallas gängmedlemmar?

Det är svårt att veta hur det har kunnat bli så här, att vi lever i flera parallella samhällen, på samma plats. När tappade vi möjligheten att påverka livet för dem som lever där besparingarna har slagit sönder både samhällets stöd och tilliten?

Var det när riksbankschefen, Bengt Dennis och  Bildtregeringen tillsammans försvarade kronan genom att höja räntan till 500 procent 1992 och skapade en snabb fastighetskris, istället för en mer långsam, eller var det alla nedskärningar som följde när Göran Persson tog över?

Det finns förändringar som vi inte märker för att de gömmer sig mellan raderna. Vi läser om ett beslut som gäller vårt försvar och tror att vi har förstått men ... sen läser vi kultursidorna och får veta att Nato har rätt att ta med sig kärnvapen till Sverige och att världens största flygövning sker över renbetesland samtidigt som vajorna kalvar.

I bakgrunden mullrar handelsavtalet med USA. Ni vet det där som innehåller en klausul som ger företag rätten att stämma länder som kräver att alla bolag följer lagar och avtal. Kommer vi att skriva på så kommer företagen att kunna stämma Sverige för att vi har miljökrav och kollektivavtal.

Då kommer riksdagens makt att stifta lagar att överprövas i en domstol utan insyn. Och vinner företagen så spelar det ingen roll vilka partier som vi röstar på. Då är det rikast som vinner.

Hur ska vi göra? Ska vi debattera vår rätt att anordna flygövningar när de stör renskötseln som mest?

Ska vi försvara vår rätt att rösta fram förändringar oavsett vilka företag som finns i landet?

Vad tycker du?

onsdag 18 mars 2015

Mullret på älven är både och

Det är världens vackraste årstid men i år kan vi inte ta oss ut till öarna utan en skoter. Isen har inte växt till efter det gigantiska snöfallet och det har varit vårtemperaturer sedan mitten på februari. Då mullrar de 40.000 skotrarna runt om i länet. De har blivit synonyma med fritid och uteliv.

De påverkar var många befinner sig när de är lediga. Inte på teatern i alla fall. Ja, Norrbottensteatern tvingas lägga ner Drömspelet efter påsk för att det inte går att konkurrera med fartvinden och frihetskänslan på en skoter. Vi får hoppas att Sven Wollters initiativ tillsammans med teatern med en Cabaré för hemlösa på söndag lockar publiken trots en hel helg med skoterturer.

Skotern är fantastisk när vi ska ta oss till de platser där inga vägar finns, men den är trots allt ett fordon och inte en mening med livet. Eller har jag fattat allt fel? Det är kanske så att vårvintern blir så mycket häftigare på en skoter att detta inte får missas?

I år har skotrarna varit en förutsättning för att komma ut på isen nu när snön är meterdjup och inte säker. Dels har de språrat och packat snön så att vi kan gå ner till älven, dels kan de som har svårt att gå ta sig ner med hjälp av skotern.

 Det är som vanligt.

Allt har minst två sidor. Både de goda och de dåliga. Frågan är om utsläppen från de skotrar som finns påverkar att vintern blivit så här?


tisdag 17 mars 2015

Rikast vinner inte alltid

En av mina idoler heter Thomas Piketty. Han är professor i ekonomi och har försökt ta reda på om den samlade rikedomen i flera europeiska stater har omfördelats sedan första världskriget.

Han kom fram till att den viktigaste orsaken till att människor är förmögna i Europa är att de har fötts rika och att deras föräldrar föddes rika.

I fredags vågade han som fransman vara oense med Norwegians vd Björn Kjos. När denne norrman påstod att han betalar tio gånger mer i skatt än han har i lön så ville Thomas Piketty veta hur det gick till.

Det ville inte Björn Kjos berätta. Och då gav sig inte Thomas Piketty på detta samförståndssätt som vi skandinavier plägar att göra.

Istället fortsatta han att vara oense med makten.

Tänk om vi alla kunde ta en konflikt för det vi tror på. Ja, vara lite mer som Margot Wallström. Då skulle spåren efter oss inte bara synas i snön, utan finnas kvar när isen smält.

När hon uttalar kritik mot maktfullkomliga politiker och kungahus i mellanöstern då lyssnar omvärlden. De är ju inte konflikträdda skandinavier utan människor som är vana vid att hålla fast vid sina ståndpunkter oavsett hur många konflikter detta orsakar. Ja, jag menar oavsett hur många debatter de får ta så försöker vissa politiker framhålla vikten av mänskliga rättigheter.

De tror på politiken och inte bara på att rikast vinner.

måndag 16 mars 2015

Graciös som möbler från 1920-talet

En söndag som var som en vårvinterdröm. Morgonkaffe i solen med frost på stolen. En fågelsångskonsert som pågick hela dagen. Och så en ommöblering av mattorna för att mormors fina bord ska får stå i mitten av rummet.

Jag slog vad med en kompis om när designen på möblerna från 1920-30 skulle få ett nytt liv och hoppades att det skulle hända om några år. Men nu hör jag titt som tätt ett nytt ord för gamla möbler - Swedish grace. Det betyder att en formgivare har utgått från en klassisk form och skapat en ny.

Det är här Rörstrands fina servis har sina rötter. Jag har en kaffeservis som mormor köpte mellan 1928 och 30 med exakt samma form och samma ax. Den har en dekor med blått och guld och var en skatt som stod innanför glasdörrarna.

Då när mormor och morfar satte bo så kunde de gå till Axel Johanson på Rgeringsgatan. Morfars syster var gift med innehavaren. Där fanns det kataloger med olika möbelelement och så satte man ihop sin möbelgrupp. Jag vet inte om de köpte en grupp som var färdig eller en de fick välja utseende på. Men mormor sa alltid att hon ville ha just denna möbel för att hon hade sett en utställning med nya möbler. Långt senare när hon kom och hälsade på oss så såg hon att husen en bit bort antagligen var en del av den utställningen. De husen byggdes i grupper runt ett torg. Det ser ut som om en liten landsortsstad har flyttat in i villabebyggelsen.

Lätt och utan onödiga ornament gällde både hus, möbler och servisen i skåpet. Och det är vad antik- och designexperterna lanserar idag.