söndag 22 maj 2016

Drömmar och vardag blir till en god bok

Hämnden är ljuv och räntabel. I alla fall i Eva Swedenmarks nya roman Om ni inte börjar leva gör jag slut. Hon berättar om hur det är nu när barnen växt upp, du är bland de äldsta på jobbet och respekten för din kunskap har falnat.

Ja, hur det känns när ytterligare en ung man dyker upp i sammanträdesrummet och drar samma självklarheter som hans företrädare och dennes företrädare. När dina insatser på jobbet inte finns. När varje löneförhandling börjar med att du får räkna upp alla idéer och förändringar som du har gjort det senaste året och din chef sitter med öppen mun och säger. Jaså, var det du som gjorde detta, jag är säker på att det var David som la fram förslaget. Ja, när det syns i Davids lönekuvert men i ditt  ligger den lägsta lönehöjningen som det nya avtalet tillåter.

Vad gör du då? I Eva Swedenmarks berättelse tar fyra vänner tag i det som är sämst i deras liv. De vågar följa nya vägar utan att veta var de leder. Vi får följa med. Runt Stockholm, till Vaxholm, långt bak i tiden och till Nice för att hitta den där punkten där de har en ny chans att får ett annat liv.

Varsin vändpunkt. Fyra helt olika berättelser som skickligt vävs till en helt ny bild med fyra vänner som har många olika erfarenheter.

Ja, jag gillar Om ni inte börjar leva... Eva Swedenmarks berättelse har flera lager av både vardagsgrått och festligt blått. Glitter och goda viner. Jag läste den på vår altan i försommarsolen men jag förflyttades till plagen vid croissetten i Nice och kände doften av diesel, svart tobak och franskt kaffe. Nu är det min tur att vandra på gruset ner till vågorna.

5 kommentarer:

Eva Swedenmark sa...

Tack Eva för en fin läsning! Du har verkligen levt dig in i boken och förstått allt! Jag blir så glad!

Karin Härjegård sa...

Fint skrivet om Evas bok! Jag ser fram emot att läsa den! :-)

Granne med potatisodlaren sa...

Sorry, att jag inte har svarat. Men helt plötsligt måste jag ha en dator för att kunna kommentera. Tack Eva och tack Karin för era fina rader.

Evas blogg sa...

Så fort jag får en peng över ska jag köpa den boken. Och efter det du har skrivit blir jag ännu mer peppad.

Granne med potatisodlaren sa...

Jo, Eva den är verkligen värd att läsas.