En tunn ton vibrerar när Mikael Lindgren stiger fram och berättar om himlaharpans trådar som leder till Gud.
Vi har samlats på Västerbottensteatern i Skellefteå för att vara med och hylla PO Enquist, 80 år. Trådarna, eller mer prosaiskt rötterna till Sjöbotten, utbyn i Hjoggböle, där pojken lever i det gröna huset, tillsammans med sin mor och hennes far, 25 meter från bönehuset, har aldrig slitits av. En utflykt till Danmark, en vandring tillsammans med August Strindberg och en avresa till Uppsala och ett liv söderut, kan inte bryta hans starka känsla för barndomens landskap.
I taket hänger en gren från en ståtlig fura, på scenen får vi lyssna till hans bild av styrka.
"Stå rak i motvinden, så kan du också stå rak i hård medvind".
En direkt översättning av vårt ångermanländska omkväde.
"Det gäller att vara kvistfri för då håller livet."
Ja, det gäller att hålla livet ut. Nog så viktigt när en stor del av dagarna är förbrukade.
Mitt bland alla olika texter så finns hans första drama med, "Tribadernas natt". En föreställning som hade premiär på Dramaten för 39 år sedan. På den första föreställningen satt jag där i salongen med min far. Min far som i alla lägen hela sitt liv hade August Strindberg som sin största idol. Och här kommer en debuterande dramatiker och låter denna titan använda könsord och prata om sex. Där under texten finns en berättelse om lesbisk kärlek. Jag som var 18 förstod varken undertexten eller vitsen med att männen i dramat hela tiden ville vara värst, störst och vackrast. Så vi var bägge överens, skådespelarna var bra, men texten förstod vi oss inte på.
Idag hade ingen 18-åring missförstått detta drama, idag hade diskussionen varit självklar. Och det märks när scenen om vem som har den största kuken spelas som en av de längre akterna.
Oavsett ålder så applåderas det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar