Jag som trodde att april var slut.
Omplanterade blev blommorna. Jag fick dricka en stor kopp grönt ångande te. Satt och läste vid datorn och såg att TIO METER ÖVER HAVET, Jenny Wrangborg, äntligen börjar nå ut. Hon är en kvinna som skriver poesi. Den höjer sig högre än tio meter över det vällingljumma mediabruset. Gå in på bloggen och njut av hennes texter. De publiceras i Arbetarbladet på ledarsidan då och då.
Mitt liv har handlat om att skjuta upp trista ting. Men idag tvingades jag att inse att det är sista dagen för att betala in kvarskatten.( Pisstrist).
Nu har jag räknat ut hur mycket.
Ojat, mig i tre timmar.
Suttit med bankdosorna och fört över pengar från alla sparkonton till mitt betalkonto.
Vridit mig som en mask. Bitit ihop. Och...betalat.
Pisstrist som sagt. Men duktigt. Ordentligt.
Celina hon är nöjd. Hon sitter och lyssnar till Storspovarna och hoppas på att få syn på en eller två. Men de är mycket smartare än hon. Och smartare än vad jag är.
2 kommentarer:
"Vrida sig som en mask". Precis så känns det ju!
Jo, och det var ohemult mycket pengar på grund av att jag missat att höja skatteavdraget. Huga.
Skicka en kommentar