Vi som bor vid älvens strand får veta mer om världen och livet utanför länet om vi möts istället för att räkna poäng.Världens lyckligaste folk bor i Danmark. Det påstår många sociologer och etnologer. Det påstår även Lena Sundström i titeln till sin bok om att leva i vårt grannland.
Lena Sundström flyttar till Köpenhamn för att ta reda på hur det är att försöka leva i världens lyckligaste land. Hon reser runt och intervjuar människor som tror på att det finns ett sätt att vara dansk, samtidigt som hon möter andra som har en helt annan uppfattning.
Det är de som tror på att det finns en danskhet som har skapat lagstiftningen om medborgarskap i Danmark. Alla som kommer utifrån ska skaffa sig poäng för att få leva i vårt grannland.
Lena Sundström deltar i språkutbildning och i kurser om danskt samhällsliv. Till sin förvåning ser hon att kurserna för de som kommer från icke europeiska länder på ett förenklat sätt lär ut hur livet i Danmark ter sig. För dem som är européer, eller västerlänningar, finns ett mer komplicerat förhållningssätt till vad en dansk person ska vara.
Varje kurs ger poäng. Fler poäng får den som är aktiv i föreningslivet. Alla föreningar och religiösa riktningar räknas. Till sorg för Danskt folkeparti som nu vill införa undantag för islamiska organisationer. Det har inte skett för hur ska dessa undantag se ut? Det klurar partiets jurister på än idag.
Men är detta poängräknande inte annat än poänglöst?
Tänk er att Nora från Kemi flyttar till Sunderbyn för att arbeta på sjukhuset.
Ska hon använda tid till att lära sig de svenska kungarna, freden i Roskilde, vad centern sa om ATP-systemet?
Är det inte så att vi alla som flyttar på oss måste ta reda på vilka oskrivna regler som gäller där vi hamnar? Fråga oss fram för att få veta hur våra grannar gör för att livet ska flyta på. Det är kanske till och med en god idé att vi måste fråga varandra?
5 kommentarer:
Poänglöst poängräknande ... Vilket klokt inlägg! Ja, visst är det i de möten och i det ömsesidiga utbytet av perspektivtagandet där förståelsen om människan ryms. Inte låter den sig finnas i distanserade kalkyleringar! Ändå tränger sig den mätbara forskningen alltid sig på. Så sant som det är sagt, Eva. Tusen tack också för att du gick ut med info om sommarkursen på Skurups folkhögskola -det var verkligen omtänksamt!
Det låter som en spännande kurs.
Jag blir upprörd när människor tror att allt är mätbart. Vi har en politiker i Sverige som sällar sig till denna grupp Jan Björklund folkpartiet.
Jag hoppas verkligen att inga fler tycker att vi ska hitta på svenskhetsexamina.
Poänglöst poängräknande poängterar jag, precis som du. Mycket intressant inlägg du har här, för det trodde jag inte om danskarna. Jag har aldrig upplevt dem som så särskilt självgoda. Istället generösa mot alla, utan att skilja på folk och folk.
Instämmer i Sofies ord! Klokt och fint inlägg!
Tack. Poänglöst är ordet sa, Bull eller hur, sa Bill. Och jag håller med.
Skicka en kommentar