Jag skulle gissa att denna mangel är nästan 100 år i år. Den fungerar oavsett plats med hjälp av en fiffig fjäder som får mangeln att spännas efter hur tjockt tyget är som ska bli slätt och blankt.
Jag stod och vevade en i uthuset på udden när jag var elva, tolv år. Den var ett arv efter farmor. Hon hade manglade lakan och dukar på landet...Idag skulle väl ingen bry sig om något så extravagant under sin korta semester. Den var längre förr för dem som hade råd.
En vanlig sommar varade vistelsen i det gamla fyrhuset mellan skolavslutningen och den sista söndagen innan skolan började.
Livet där mellan stranden och enebacken organiserades som om det var livsviktigt att ha ett schema för livet.
Alla klockslag som skulle passas gjorde det nästan omöjligt att hinna med att njuta av ledigheten.
Min första sommar utspelades mellan alla dessa måsten.
Ville någon ha frukost serverades den klockan 8. Förmiddagskaffe fanns i köket klockan halv tio. Lunch, dvs fil, smörgås med Grönhögsbröd och en kopp te klockan tolv, vid två fanns det kaffe i bersån och klockan fyra drack farmor te på verandan. Middagen med tre rätter åts i matsalen senast klockan sex och när klockan slog åtta fick de som ville en sista kopp kaffe i salen.
Det var måltiderna...
Mellan dessa stenhårda hållpunkter skulle huset städas, tvätten tvättas, posten hämtas, vattnet upp ur brunnen och tidningar läsas.
Slaktarbilen kom och levererade färsk mat, mjölken hämtades hos familjen Jansson, bryggarbilen kom med öl, sodavatten och sex flaskor med läsk, fiskaren kom med flundror, bagaren med wienerbröd, jordgubbar och hallon köptes hos de två fröknarna som levde granne med hamnen, telefonsamtal ringdes på telegrafen, och tre veckor varje sommar cyklade barnen till Stora Rör för att först lära sig simma, för att sen ta alla simmärken som fanns.
Tiden var fylld till bredden med allt som måste ske, men ändå var sommaren evig.
Eller var den det? Det är en fråga som jag undrar över. Gjorde dessa strikt schemalagda dagar som var mycket lika varandra att tiden stod still?
2 kommentarer:
Är det fyrhuset vid Ispeudd som du besökte? Jag känner så väl igen alla varor som man kunde köpa från bil eller cykel. Och ändå fanns det två lokala affärer i Glömminge som var vår närmsta by.
Simskolan i Stora Rör hålls fortfarande varje sommar. I år cyklade vi dit 11 stycken (från 8 till 60+ år) och tog simborgarmärket.
Vad många måltider ni hann med! För egen del minns jag bara mellanmål med färska bullar och krusbärsläsk på stranden och varm choklad och Grönhögenmackor på kvällen. Min mamma hann aldrig bada, utan tog en cykeltur på kvällen för att lämna byn, så hon hade antagligen fullt upp med tvätt och matlagning. Fast tvätt sparades mest till sommaren var slut.
Min farmor och farfar bodde där mellan 1920-talet och början på 1960-talet under somrarna. Sen tog en av mina fastrar med familj vid, och nu är det mina kusiner med sina vuxna barn som bor där.
Vi hamnade på två olika ställen mellan 1963 och 1989 på udden där vi hyrde.
Ja, det var en idyllisk tid när ingen använde bil för att leva i vardagen. Vi cyklade, åkte buss och så kom alla varubilarna som tur var.
Vår närmaste butik var de som fanns i Stora Rör och ibland beställde vi mat från butiken i Glömminge.
Berättelsen om dagarna på udden var från slutet på 1950-talet. Detta ätande i tid och otid fanns inte i vår vardag. Vi tog dagen som den kom.
Bästa mellanmålet på stranden var en tetra med Sunkist apelsin från den runda kartongen med 20 stycken som fanns under trappen, och Glömmingepepparkakor.
Tvätten på udden var en stor fest
två gånger per sommar släpade vattenkokaren som var vedeldad och tvättmaskinen från 1930-talet fram. Då kokades och tvättades lakan, handdukar och underkläder. Vi sköljde allt i Kalmarsund.
Linor spändes mellan alla äppelträd och sen lekte vi kurragömma tills tvätten var torr.
Låter som en saga idag men så var det fram till mitten av 70-talet.
Var har du tillbringat dina somrar?
Skicka en kommentar