söndag 28 september 2014

Behöver vi en frälsare?

Denna helg har våra kommunalråd, Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström, bägge sossar, bjudit in människor som ska "upptäcka" att Luleå är som alla andra platser i vårt avlånga land. Ja, att det krävs mer än goda kontakter med Metall för att utveckla kommunen.

En av dem som var på plats är Janerik Larsson på SvD. Och hans slutsats är att vi som bor vid älvens strand har ett pockande behov av en frälsare. En person som han kallar Mr Luleå.

Yvonne Stålnacke som har varit med och utvecklat vår kommun tillsammans med Kalle Petersen sen 2002 räknas inte. Hon ska nu sitta still i båten, trots att det är hon som är kommunstyrelsens ordförande och lyssna till vad Niklas Nordström har att komma med. Han som arbetat med lobbying på Prime. Det är han som utvecklat allt nytt som vi har idag, om man får tro Janerik Larsson, där han satt på sitt kontor i Stockholm. Det som duktiga människor här har jobbat med i tolv år räknas liksom inte alls. Nej, låt oss ledas av frälsaren mr Luleå, eller?

Tala om att missuppfatta det mesta, om man säger så. Förändringen har nog kommit av att makten flyttat från ishockeyrinken till Kulturens hus. Från att göra till att tänka först. Och att ta vara på alla de geniala idéer som kommer ur det som finns. Det är inte politik utan en syn på utveckling som vi alla behöver.

Färre subventioner och mer verkstad.

I Luleå ökar inte sysselsättningen på grund av att städningen hos gamla utförs av subventionerade RUT-bolag.

Men snart är vi väl där. Ja, om vi ska lyssna till Janerik Larsson och göra som han tror ät det bästa. Låtsas att framtiden finns i att de som har mest får ännu fler bidrag. Får ännu större skattesänkningar.

Eller så tror vi på att kreativa lösningar som uppstår på alla de arbetsplatser som finns här är konkurrenskraftiga och värda att sälja vidare. Att det är universitetet och inte hockeyplanen där vår framtid finns. Istället för stora företag skapas små bolag.  Det finns möjligheter på isen också. Men när det bara är hockey som räknas och all annan is-sport får stå tillbaka då får vi tänka till.

Ska det vara så att konståkningen får stå tillbaka för rena träningsmatcherna? Nu kommer inga tävlingar till Luleå sen tre av fyra flyttats eller ställts in. Sveriges främste konståkare får nöja sig med näst bästa isen för att pucken ska luftas i första hand.

Vad hjälper tron på att en enda man ska leda oss alla framåt mot gryningen mot detta...




Inga kommentarer: