Det blev inte en kopp på altanen

Vissa morgnar är det lite sömningare och lite tyngre att kliva upp. I morse var det mer än jobbigt. Snön föll, molnen var ovanligt mörka och Stella the cat hoppade från sänggaveln rakt ner på mig som bara ville ligga kvar och dra mig. Kort sagt inte veckans bästa.

Då kom en pilfink och drillade utanför fönstret. Ja, jag visste inte att det var en pilfink. Det fick jag veta av två kompisar på fejan. Då kunde jag söka upp lätet och se vilken av alla olika drillar som denna fint tecknade fågel står för. Lyssna ni också med hjälp av länken.

Ja, så var det snön. Inte kul när man har bespetsat sig på att sitta på ett fårskinn och njuta av dagens första kopp. Det brukar funka även om det är kallt. Men nu med både vind och våta flingor så tänkte jag bara stanna inne.

Glöm det, tänkte Stella och for ut som ett streck. Hon stack iväg och rusade upp i rönnarna, i granarna och under huset. Fram kom en grå tuss full med damm, barr och löv. Efter 20 minuter klev hon in och skakade av sig allt som fastnat i pälsen. Vad jag gjorde. Sprang och kollade att hon inte for över vägen. Försökte plocka upp  henne när hon klättrade och skakade på kattgodispåsen.  Men det var hon som bestämde när utflykten skulle ta slut.

Jag fick skaka av stolsdynan och servera ny kattmat.