Vårkänslor på fönsterbrädan

Nu är Kirunarosen på gång. De är de första knopparna som kommer när vintern dragit sin kos. Om den har det. I morse var det ruggigt kallt efter nattens regn. Tur att jag har min sjal från Österlen med varm och go alpacka ull. Den kom med posten i går. Egentligen är det otroligt att ett paket bara tar ett dygn från Skåne och hit.

Snön försvinner och vi kan flytta Signes bil upp till parkeringen. Träsgårdstraktorn är det bara att dra igång för att klippa sönder de vissna löven. En liten isig hög med snö finns det kvar bakom bron där det alltid är skugga.

Stella the cat har vårkänslor. I morse hade hon lyckats tränga sig ut genom springan mellan fönstret och karmen. Högt upp satt hon på brädet och ylade efter fåglar och flugor. Men så tittade hon ner och då kom hon in med ett snabbt hopp. Hon damp ner på golvet och började yla igen. Med av förvåning. Hyllan nedanför fönstret på insidan var inte så bred som hon hade räknat med.

Vi var nog de som blev mest nervösa när vi vaknade till hennes vårkänslor ute på fönsterbrädan.