Allt var inte advokadogrönt

Jag har fått låna en förstaklassbiljett till den tid när vi såg framåt med tillit. Till den tid när reportagen om inredning gjordes för de flesta och när ett av det mest lästa reportagen handlar om hur du kan "fräscha upp" din fyra i miljonprogramshöghuset.
Ja, för veckans arkitekt framhåller att lägenhetn är välplanerad med bra grundmaterial.

I en pärm från 1972-74 fylld med klipp och bilder hittar jag igen mina drömmar om hur jag ville bo och leva som vuxen. Tack Laila för att du har sparat hela denna samling med nostalgi.

Titta på bilden, visst skulle den kunna vara fotad nu? Det är en av de idéer som ägarna av fyran i höghuset fixar till. En frukostbar byggd av enkla  hyllor på den ena väggen. Känner ni igen lampan? En nästan likadan hänger i vårt kök idag, inköpt på Ikea.

Stolarna i plast och metall fanns i mitt första hem på 16 kvm.

Jag är helt förvånad av att allt är så modernt, så up-to- date. Ja, förutom de allra nyaste vitvarorna i advokadogrönt. Eller är det modernt snart igen?.
Enkla möbler i trä, låga möbler med stora kuddar, allmoge på längden och tvären och klara färger. Tygerna var rutiga, randiga eller häftiga. Med mönster från Tiogruppen eller Marimekko, Husen stugor på landet som fräschats upp. Ett reportage följer fyra systrar som alla köper varsin stuga vid Bodsjön i Hälsingland. Gissa vad en stuga på 80 kvm med en tomt på 3 000 kvm kostade! Det kunde inte jag. De hade som mest betalat 20 000 kronor 1974.

Tänk om det skulle finnas inredningsreportage idag som utgår från vad de flesta har att leva med istället för dessa orimligt dyra exklusiva hem där ingen vanlig människa sätter sin fot en enda gång.