Sommarvind och nybryggt kaffe i solen. Klockan är sex och jag ser årets första svala. Svalans sång är en påminnelse om sommarlov och skolavslutning. Jag försöker fotografera den störtdykande fågeln, men hon, för jag tror att det var en hon, var många tusendels sekunder för snabb.
För första gången i år är det varmare ute än inne. Alla knoppar sväller. De största finns på häggen. De mikroskopiska på pimpinella rosen. Nu finns det bara två små snörester i skuggan. Och de kommer alldeles säkert försvinna idag.
I natt var det inte mörkt. Nu börjar ljusruset. Pirret i hela kroppen. Tankarna som kommer flygande. Det är en förunderlig tid. Som att bada i kolsyratvatten.
4 kommentarer:
Du har så rätt -en enda svala, en antydan till fågelkvitter, blomdoft, en ljum vindpust ... det räcker för att våren är här!!
Jo men visst räcker det med en svala,fast jag har sett flera fåglar idag och var på gökotta i morse vid vatten. Grönskan var så skimrande ljusgrön och det var en upplevelse att gå upp si tidigt i ottan. och se naturen.
/Ulla
"Som att bada i kolsyratvatten" - så underbart uttryck! Jag känner nästan smaken av bubblor.
Igår var det sommar på en gång. Varmt nog att sitta ute på kvällen. Varma grader hela natten. Vi undrar om det tar fler än tre dagar innan alla knoppar bister.
Skicka en kommentar