Igår regnade alla de ljusrosa blombladen ner på de vissna liljekonvaljerna.
Idag är en helt annan dag.
Allt är nytvättat, nästan nystärkt.
Älven rinner djupt ultramarin under en himmel som vibrerar av blått.
Vinden drar i granens ljusgröna barr.
Det är en förändring på gång.
Långsamt.
Det är inte som att vara uppe vid fjällens fot.
Där kan ett helt års årstider fladdra förbi på en förmiddag. Det är häftigt.
Idag blir vi påminda om massakern Srebrenica. Tänk att de unga männen som var barn då återvänder varje sommar för att begrava de kvarlevor som återfunnits under året som gått. Då går tiden långsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar