Idag hittar jag Lars Lindbergs debattartikel i Svd om ett åtal som jag aldrig trodde skulle bli av. Bakgrunden är att tre äldre fredsaktivister filmade "Den flygande tunnan" som är vägvisare till flygflottiljen F21 i somras. De hade en leksaksdrake med sig och ville protestera mot att USA hade en flygövning i området.
Under den tid flygövningen pågick hade försvaret utökat skyddsområdet runt F21. Därför ska de tre männen åtalas den 3 februari. Och de har ingen rätt till offentlig försvarare.
2 kommentarer:
http://www.aklagare.se/Ar-du/Misstankt/
Man har rätt till offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, om man riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden.
Att de åtalas med stöd av lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar, den sk skyddslagen, och inte Skyddslag (2010:305) kan bero på övergångsbestämmellserna i den nya lagen som i vissa fall gäller tom 31dec 2011. Om det är så vet jag inte men det är min lekmannamässiga bedömning.
Att plasten de befann sig på inte var uppmärkt med förbudskylatr kan bero på att dessa skyltar satt vid den nya juridiska gränsen för skyddsobjekten….
Att bryta mot tillträdesförbud och andra förbud i skyddslagen, oavsett om det är lagen från 1990 eller 2010 är inget man skall ta för lätt på. I det här fallet fanns kanske inget direkt uppsåt men det är inget vare sig du eller jag vet något om, det vi vet är att det samtidigt pågick aktioner som var direkta hot mot verksamheten och att då olagligen befinna sig på ett skyddsobjekt för att filma låter korkat i mina öron.
Låt det här bli en väckarklocka för alla som tycker att avspärrningar är till för “andra” som när skolbussar tar sig in på skjutfält under skarpskjutning eller när fotografer fotar objekt med avbildningsförbud “för att det finns ett nyhetsintresse”.
Angående offentlig försvarare så har man inte rätt till det om straffvärdet anses som väldigt lågt, vilkert skulle kunna vara till din och deras smala lycka...
Skicka en kommentar