Är det någon som minns hur lätt det var att hela texten försvann fem minuter före den skulle vara inne på redigerarnas bord?
En skräckupplevelse var när jag hade skrivit hela kvällen på nästa dags huvudnyhet och en säkring gick. 20 000 tecken försvann. Och jag fick skriva som en galning för att få ihop en text till nästa dag. Men det var ju i DOS-tid när familjen Hedenhös vandrade längs med älvdalen. Men det sätter spår.
Den där skräcken att allt ska försvinna är för evigt ristad i mig som på en runsten.
Tur att det mesta går att fixa nu när vi är så beroende av datorerna.
2 kommentarer:
Hu för att mista 20 000 tecken. Har mist bilder jag jobbat i timmar med, men det är också år sedan, nu funkar allt bättre som tur är! kram Sophia
Ja, Sophia, tur att datorerna funkar ungefär som det jag drömde om när jag satt och harvade framför den första pcen 1980. Den kallades ordbehandlare...
Skicka en kommentar