Hur många arbetarkvarter från 1900 kallt finns det kvar?

Det är en sak som jag har tänkt på länge. En sak som får mitt hjärta att klappa och min ilska att stiga upp. Varför finns det inte några arbetarkvarter från början av 1900-talet  kvar snart? Alla hus från det förra sekelskiftet som byggdes för medelklassen och överklassen anses fina. Men de kvarter som fylldes med arbetare och hantverkare finns inte kvar.

Mitt första intensiva minne av hur lätt det är att brutalt förändra miljön för vanliga hyresgäster är rivningen av Hagalund i Solna. En småskalig trästad förintades och istället fick människorna nöja sig med monsterstora huskroppar utan själ och utan identitet.

Argumenten var då som nu: Vi bygger nytt och bättre. Argument som håller för att riva både koja och palats om man vill. Vi vet ju mer nu om hur man ska bygga energisnålt och med bättre hållbarhet, men det innebär ju inte att gamla miljöer kan ersättas med vår tids arkitektur. Snarare att vi kan bygga nytt där vi inte har något som vi borde bevara.

I Kiruna vill kommunen bevara fem hus, länsstyrelsen vill bevara 25. Kommunalrådet Kristina Zakrisson, vill inte att det Kiruna som byggs upp på en ny plats ska ha fler gamla byggnader.


-Det finns säkert de som vill spara kulturbyggnader, men många kirunabor vill nog också att vi bygger nytt nu när vi har chansen.

Jag undrar om hon är medveten om att det är lätt att bygga nytt och svårt att bygga upp det som man har förkastat.

Jag undrar varför ingenjörsvillan och Hjalmar Lundbomgården har ett större värde än Bläckhornen. Hur många arbetarkvarter från förra sekelskiftet finns kvar i riket och hur många ingenjörsvillor?

0-50 är mitt tips.