I moll

Det finns dagar när vi påminns om varför det är viktigt att vi har rätt att strida för vad vi tycker är viktigt. Idag vaknar jag till nyheten att sju anställda vid Nordkalk på SSAB:s område är svårt skadade.

Samtidigt fylls radion av en annan nyhet. Eller nyhet förresten, det är som det alltid har varit. De kvinnor som sliter ut sig på jobbet får inte sina skador erkända. De flesta män med förslitningsskador ersätts av försäkringen men av kvinnorna är det 1 procent som får ersättning.

Det är en katastrof att det finns arbetsplatser kvar som är så farliga att de anställdas liv hotas när något utöver det vanliga sker. Varför är vår arbetsmiljö en politisk fråga? Borde den inte vara en fråga som alla i alla delar av vårt samhälle tar ansvar för?