Om ett möte på parkeringen

För några dagar sedan parkerade jag mitt i stan. Vid automaten mötte jag en bekant som jag inte sett på flera år. Vi pratade om ditt och datt och så sa hon: Vet du jag har varit på en utbildning denna vår. Vi har fått lära oss en massa nya vettiga saker. En gång i månaden har jag åkt till Sigtuna för att få lära mig mer. Idag var det en föreläsning om hur vi ser på konsekvenserna av våra handlingar, innan planet gick hem.

Jaha, sa jag, lite frågande. Vad kan vara intressant med det?

Jo, du vet ju att vi möter människor som aldrig verkar lära sig att om de gör fel så blir det konsekvenser som kan stå dem dyrt. Människor som inte verkar förstå att dyra lån är dyra, att man får böter om man parkerar fel, eller de unga människor som begår brott även om de åker fast och får straff.

Vi fick höra om en undersökning som pågått många år. En undersökning som visar att ungefär en tredjedel av alla människor har svårt att se konsekvenserna av sina handlingar. De kan inte greppa att man blir sjuk av rökning till exempel, sjukdomarna kommer ju inte nu utan i framtiden.

Där på parkeringen fattade jag helt plötsligt varför det är som om vissa öron verkar döva. Varför helt enkla samtal blir absurda. Det måste vara förklaringen till att de beslut som vissa människor tar är så obegripliga.

Vid automaten sa hon lite lakoniskt: Det är varmt när man kissar på sig, sen blir det kallt och vått. Det var väl så man sa förr när någon inte såg konsekvenserna av sitt handlande.