Inte ens en engelsk tory vill tillåta vinstuttag

-Vi har inte släppt skattepengar till vem som helst för att de ska öppna en friskola, säger den brittiska regeringens ansvariga för friskolor. Hon betonar att hon inte förstår vitsen med att låta okvalificerade företag äga och driva skolor.

Det är ett föredrag på tvåan när jag sätter på teven och jag studsar inför denna kvinnas allvar. En stund tidigare stängde jag av Peje Emilsson ägare av Kunskapsskolan när han försökte charma publiken med sin syn på  modern utbildning. Utan att med ett ord berätta hur många skattekronor som hamnar på hans bankkonton. Han som varit lobbyist och kommunikationsföretagare har ju inte några kvalifikationer för att driva ett utbildningsföretag.

I alla fall inte om vi ska lyssna på den person som har granskat friskolor åt den brittiska regeringen.

Hon berättar att hon såg en tydlig skillnad mellan de skolor som drevs av kompetenta organisationer med djup kunskap om utbildning och de som drevs som vilket företag som helst. Var?

Jo, hon reste mellan de amerikanska delstater som har olika friskolelagar. Då såg hon två helt avgörande förutsättningar för hur skolorna lyckades med att höja kvalitén på elevernas utbildning.

De skolor som drivs utan vinstintresse har mycket högre resultat än de har har möjlighet att flytta pengar från skolverksamheten.

De skolor som finns i delstater där bara de ledare som har formella kvalifikationer  för att driva skolor, får använda skattepengar, för att öppna friskolor, har elever som klarar av skolan.

Resultatet av hennes resa mellan olika länder med friskolor är att den brittiska regeringen har skapar mycket strikta regler som gäller hur skolorna ska arbeta.

Regeringen vill att friskolorna ska öppnas i de områden där den statliga skolan har misslyckats. De ser inga skäl till att några skattepengar ska gå till annat än skolan och eleverna och de har stränga regler och krav på dem som ska öppna en friskola.

Hon kan inte begripa hur de svenska skattebetalarna kan godkänna att vem som helst kan öppna en skola. Och att skattepengarna kan flyttas från eleverna till skatteparadis var hon helt förundrad över. Dessutom såg hon friskolorna som en väg att hitta bättre pedagogik i de områden där skolor presterar dåligt och därför har Storbritannien inte fri etableringsrätt.

I hennes tankemodell skulle de skolor som stängt i utssatta bostadsområden kunna öppnas igen som friskolor förutsatt att organisationerna som vill driva en skola där har en pedagogisk idé och kvalificerad ledning.