Jag längtar så efter Celina när jag tittar på alla bilderna. Ja, det är längtans tider så här i december. Mest längtar jag efter S som kommer hem om en vecka. Hon kämpar på med sin C-uppsats och hostar i kapp. Vilken tur att inget virus har kommit till oss.
Jag längtar också efter att orka. Det är en stilla nåd att bedja om.
Igår var jag så trött att jag tittade på Nobelsändningarna. Det var ju rätt bra att inte orka då. Alla tal som pristagarna höll var fyllda av hopp. Det gjorde denna regniga gråa decemberdag ljus i minnet. Mörkt ute var det hela tiden, men deras ord bar ljuset in i mitt hjärta.
Jag undrar om vi alla blir påverkade av dessa pristagares anspråkslöshet. Det behöver många som tror att det finns ett rätt och ett fel här i livet. Jag gillar inte monarkin, men jag gläds åt alla vackra kläder och smycken. Gladast blev jag av kulturministern Alice Bahs Kunkes fina klänning. Den är en återanvänd klänning som Sara Björne från Kiruna har redesignat..Otroligt vackra var alla kvinnor från Japan med sina kimonos
Jag saknade Maria Wetterstrands val av vintage från 1960-talet. Vilken dress tyckte ni var finast?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar