fredag 30 juli 2010

Åska klockan åtta

 Jag vaknade klockan sex och gick ner till älven. Solen sken och jag planerade ett dopp.


Men först skulle jag bara....



Och klockan blev åtta.


Mörkret kom.



 Gatlyktorna tändes.


Hela familjen vaknade.


Celina kröp in under det tjockaste täcket.


Blixtarna for runt; än åt söder, än åt öster, det tog aldrig slut.


Så började regnet ösa ner.




Det var ljummet som en sommarsjö.



Men mörkret låg kvar.


Vinden tog tag i allt som hängde och slängde.


En timme tog det.



Att byta årstid.



Sensommar. Med mörka kvällar.



Morgonen som började med sommarljus vände om och vi fick en dag med spridda skurar och osäker prognos.


Tur att jag ska ordna min utställning.

Välkommen till Kronan 10-16 lördag och söndag i H3.

2 kommentarer:

Evas värld sa...

Det känns vemodigt sensommaraktigt hos mig också, Eva. Jag vill inte! Vill bara hålla fast sommaren, värmen, ljuset.

Granne med potatisodlaren sa...

Ljuset framför allt. Jag blir gnällig när det försvinner. Sen är det bara att gilla läget. Men ljuset det är det som jag vill behålla, hålla kvar.