Det är en fråga som jag ställer mig efter att ha länkat till Rut är slöseri ett inlägg på NSD:s ledarsida av Ella Niia. I min värld är inte omsorgen om vilka som får tillgång till bidrag speciellt radikalt och tanken på att alla har rätt till en lön för sitt arbete inte särskilt feministiskt. Bara mänskligt.
Jag undrar om Simone de Beauvoir som levde i ett samhälle fyllt av husor, pigor och städerskor hade förväntat sig att staten skulle subventionera hushållsarbete. Att hon och andra kvinnor som inte ville städa skulle få billig hjälp till reapris?
I min värld ska alla som arbetar ha lön enligt avtal, i Sverige, och alla som anställer betala sociala avgifter. Enklare kan det inte bli.
Är det radikalt? Eller feministiskt? Eller är det att följa EU:s lagar om att alla ska ha samma villkor på marknaden?
2 kommentarer:
Jag reagerade också på ordvalet, benämningen. Radikalfeministiskt att tycka att de rika får betala för sin städhjälp utan hjälp av skattebetalarna?
Det är en fd granne som har helt oanade åsikter. Hon efterlyser bl a bidrag till tryckning av sin senaste bok på 80 000 kr.
Skicka en kommentar