onsdag 9 mars 2011

Solen skiner och vi

sitter och äter semlor. Massor med semlor, kvinnor och vårkänslor. Kvinnodagen, fastlagstisdag och vårvinter.

Det finns hur mycket som helst att fira. Och det finns hur mycket som helst att fundera över.

Mest om människors lika värde, överallt, hela tiden.

Vi ser glädje och kamp, i nordafrika, men borde vi inte kämpa vidare så att alla har samma värde här.
 
Det verkar behövas både hos Kommunal i Jönköping och polisen i Stockholm.

I Jönköping har ordföranden öron känsliga för samtal på andra språk än svenska, och polisen i Stockholm har svårt att läsa svenska lagar innantill.

När svårigheten att orka med andra språk än svenska nådde offentligheten fick både fack och företag skämmas och ta bort regeln om att bara svenska var tillåtet på arbetsplatsen. Nu när vi får veta att polisen bryter mot de regler som gäller juridisk hjälp till personer som hotas av avvisning får vi hoppas på förändring. Ja, EU-medborgare som har rätt att vara här i tre månader kan skickas hem om polisen bestämmer så, enligt deras tolkning av lagen. Oj! Riktigt så är väl inte våra lagar skapade...

Blå anemoner är vårvintertröst för ögon trötta på vitt.

4 kommentarer:

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

De blå anemonerna, vilken ögontröst! Jag tänker på att jag brukar säga att jag firar Kvinnodagen men igår var det så mycket jag kände att jag är arg äver. Fira? Pytt! Bli förbannad? Ja!

Granne med potatisodlaren sa...

Tur att du och alla andra blir förbannade. Vad skulle hända om vi firade varje dag? Kvinnodagen är ett ok och en påminnelse om att vi måste vara förbannade ofta för att något ska hända.

Anemonerna är ren och skär vårlycka.

Maria Moln sa...

Vad glad jag blir så har även anemonerna kommit till Norrbotten.

Granne med potatisodlaren sa...

De är så vackra och vårlika.