En nästanapplåd

I morse var det helt underbart med all nysnö och den klara höga luften. Det var en njutning att vandra ner mot älven ända till stövlarna var fulla med snö. Jag kände de microsmå flingorna som smälte mot ögonlocken, doften från brasan i kaminen och helt plötsligt kändes det som advent.

Igår var det något helt annat med den tunga blöta snön och det helt borttappade dagsljuset. Jag lyssnade till fredspristagare från Oslo och såg på prisutdelningen från Stockholm. Värmen i applåderna när Tomas Tranströmer tog emot sitt litteraturpris värmde lika bra som glöggen i kopparna. Det fanns bara en bitter bild från Carls Bildts nästanapplåd.