Vem lurar vem?

Varför känner jag mig lurad? Varför känns det som om det finns en grupp välbetalda män som hela tiden utnyttjar vår tilltro och tillit. Det är en fråga som surrar i mitt huvud när jag tittar ut på vårsolen. Det är lite som med den. Ja, att ljuset och värmen från solen lurar oss att tro att det är varmt och skönt ute. Men i själva verket blåser snålvinden och det krävs ordentliga vinterkläder om man ska slippa frysa.

Frysa slipper ledningsgrupperna i våra stora företag och institutioner. De kan orsaka skada utan straffansvar. Hittills har ingen åtalats för att han har sparat på gamla, skolelever eller patienter och skapat sjukdom, liggsår, låg läskunnighet eller sämre vård. De har i stället kunnat lyfta bonus.

Ingen har fått stå till svars för att de ljuger om mutor, felaktiga vapenförsäljningar eller för att de tar ut höga löner när företagen går dåligt. I veckan fick vi veta att de största företagen på börsen handlar med aktier på förhandsinformation som de vanliga pensionsspararna aldrig får tillgång till. Resultatet är att ledningsgrupperna gör sig förmögenheter och att pensionsspararna missar värdeökningarna och får lägre pension.

Då skapas ett underskott. Ett underskott på tillit.

Allt blir svårare. Ja, när ingen kan lita på någon. Då gnisslar det och knakar i allt.