Känn doften och njut av både form och färg. Vilken början på dagen!Har ni läst
Idagsidan i Svd den senaste tiden? De har skrivit om att vi alla är olika när det gäller hur vi uppfattar sinnesupplevelser. Om hur en liten lapp i nacken på en skjorta kan ge smärtor som om det var nålar som satt där. Om yllesockor som bränner en hel dag. Ljud, musik och buller som tar över allt. Men också om hur denna känslighet kan ge oförglömliga upplevelser. Kommer ni ihåg vad människor kallade dessa känsliga själar förut?
Tunnhudade.
En bra bild för hur det känns. Jag kan fortfarande känna hur yllestrumporna stacks en hel dag på lekis. Min lycka var att det kom bomullsstrumpor och kalasbyxor. I övrigt har jag inte känt mer än jag har kunnat leva med. Vilket innebär att sorgliga berättelser på film, i bild, i skrift och som teater får mig att gråta som en fontän.
6 kommentarer:
Verkligen intressant artikelserie och skönt att det inte klassas som ännu en sjukdom. Ungefär 20% av befolkningen är bara lite känsligare än andra, på gott och ont. Mest gott, skulle jag tro. Jag hör extremt bra, har haft mycket glädje av min "färgöverkänslighet" och har lätt att läsa av omgivningen.
Karin!
Visst är det häftigt med hur färgerna fyller oss med både glädje och ibland fasa.
Nu har jag lånat The Stranger's child och ska börja läsa den. Tyvärr var exemplaret med extra stor text. Den är tjock som en familjebibel!
Det ska bli spännande och se hur den är efter att ha läst din text.
OJ! Den boken med extra stor text måste ju väga tio kilo minst! Enjoy alla de subtila nyanserna i den engelska klassdjungeln!
Det där med lappen i tröjan som sticker som nålar, det känner jag igen.
Tack Karin!
Eva, visst är det konstigt att ingen har talat om dessa vanliga starka känslor. Jag har en dotter som klipper bort alla lappar i kläderna.
Ja mycket för det är ett gissel. Jag klipper också bort mina.
Skicka en kommentar