onsdag 19 september 2012

Nostalgivarning

Jag minns hur glad jag blev där på kommunens återvinningsverkstad när jag hittade min fina amningsgungstol. Det var tidigt 90-tal och stolen hade blivit helt renoverad. Jag blev glad för jag hade så fina minnen från min barndom när vi gungade som tok.

Då var den fiffiga nätta gungstolen nyformgiven för konsums möbelaffärer. Sen när jag flyttade hemifrån var vi många som hade med oss en gungstol. Man skulle ha gungstol. Jag hade ju ingen att ta med mig utan hittade ett stort schabrak på Myrorna. 19 kvadratmeter med en mormorsgungstol. Det höll inte.

Sen gick åren och gungstolar var helt ute. De tog plats och passade inte in. Men jag hoppades att jag skulle hitta igen en som rymdes. Nu har den funnits här i 20 år. Sen mer än 15 står den som ett  minnesmärke över min längtan. Jo, visst är det så med vissa saker att de orsakar nostalgivarning?

Inga kommentarer: