Minst fem årstider

När börjar året? När iskristyren täcker björkarna vid vägen? När tussilagon blommar? När de första musöronen syns, eller när det tolfte slaget tystnat i midvinternatten? Denna vecka slutar arbetsåret för mig. Nu är det tid för alla projekt som väntar i hörnen. Allt det där som aldrig blir av när dagarna inte räcker till.

Men mest vill jag vara vid havet. Bada fötterna och sanda ner sandalerna. Läsa en tjock bok. Öva mig på att leva här och nu. Det är när vi lyckas med det som vi upptäcker hur mycket allt vi upplever och ser ger oss. Ett ögonblick klockan fem på morgonen eller en kort stund vid midnatt ger mig ofta den skönhet som jag gärna missar. Då när inget stör blir chansen att se så mycket större.

Jag får chansen att bara vara på samma sätt som vi ofta är när vi inte blivit vuxna. Gräset doftar grönt, rosorna sött och fåglarna sjunger sakta högt upp i häggen.